Dom som känner mig väl och vet hur jag är så har ni säkert märkt att jag har mått dåligt den mesta tiden av årskurs 2, jag känner att jag har inte riktigt har varit den kompisen som man ska vara, har mest gått runt i min egen lilla värld och inte brytt sig så mycket om dom andra. 

Varför? jo tänkte förklara det nu. Det hela började inte förs efter ett par veckor in i skolan när man hade börjat komma igång mm, det kändes som om klassen var lite splitrad, trivdes helt enkelt inte lika bra men jag höll modet uppe, som om det skulle hjälpa att vara arg och sur hela tiden lixom. Istället så var jag det hemma det ledde till mycket bråk och jag ville bara sticka från familjen och bo någon annan stans-varför bo kvar när allt man säger är fel? men jag visste inte vart? jag hade ju inga kompisar som jag bara kunde knalla över till om det var något så jag var kvar hemma, drog på Carola och Sarah på högsta volym-var i stallet så mycket jag kunde...ett tag blev det så mycket så jag bara ville sova bort dagarna. 

Jullovet kom och blev en paus från skolan-det var skönt tyckte jag! Men efter praktiken så blev det bara värre! jag ville bara vara för mig själv men ingen fattade det och även om jag sa det så lämnade dom mig inte ändå (innerst inne ville jag att någon skulle bry sig-men inte FÖR mycket). Kompisar och lärare i skolan började slänga in kommentarer om mitt handikapp och jag blev väldigt sårad, speciellt när lärarna var "på" så mycket det trodde jag aldrig om dom!! Men det värsta var nog att när jag försökte prata med mina lärare så tog dom eleven i försvar (det gjorde jag oxå i början för jag ville ju inte att det skulle vara sant). När det var som värst så funderade jag verkligen på att hoppa av eller ännu värre, men gjorde aldrig det som tur var. 

Jag låg och grät mig till sömns nästan varje kväll och helst av allt så ville jag bara gråta ut i någons famn och säga hur mycket jag hatade livet men jag var ju så rädd för att visa känslor så i skolan så slutade det alltid med att jag låste in mig på toan och grät. Jag var sjuk, kanske inte så jättemycket men mer än vanligt tror jag nog och när jag var hemma så var jag sjuk på riktigt men inte dom sista dagarna jag var hemma, då sjukanmälde jag mig för jag verkligen inte ville gå till skolan. 

En månad innan skolavslutning så började jag gå och prata med skolsystern men det hjälpte inte ett dugg, snarare tvärt om-kränkningar hit och dit mycket onödigt snack mm jag fick lite sämre självkänsla skulle kunna fortsätta rabbla upp saker. Det positiva med det var att hon fick mig att prata med mina föräldrar så dom började stötta mig vilket jag verkligen behövde! Men jag kände ändå att jag inte var riktigt lycklig-det var ju fortfarande skit i skolan för det kändes som om INGEN på skolan brydde sig förutom C henne kunde jag prata med om vad som helst! Om hon inte hade varit där så hade inte jag gått i skolan längre, det är och var tack vare henne som jag fortfarande gick upp på morgonen för att åka till skolan TACK! 

Stallet då? Jo där var jag mer än vanligt det var det ända stället där jag blev "sedd" och omtyckt personalen och barnen blev glada att ha mig där och jag blev glad att vara där så det var lixom ljuspunkten i mitt liv(som det alltid kommer att vara)-att få åka till stallet och få vara den man är, behöver inte tänka på hur jag ska ha det, utan bara vara. Där kände jag oxå att alla brydde sig om mig, mina kompisar såg att jag mådde dåligt-bara det betydde mycket! Speciellt så började jag själv inse hur dum jag har varit som har hållt inne med allt, jag ville ju lixom inte belasta alla med min skit-men ibland måste man prata med någon och dom fanns där! H,R,V,S,E,F,K till och med K,A och A lyssnade shit vad glad jag blev när dom brydde sig! 

När jag kände stöd från alla VRSare så började jag ta mig i kragen och gå till skolan med lättare steg, ignorerade allt som hade med skolan att göra och bara lade på pokerfejset(lyckopillret). Men innerst inne så var det ju ett h-vete. 

Nu har jag sommarlov och jag hoppas att nästa år blir bättre efter en lååång paus från skiten! 

Nu har jag skrivit av mig lite haha, grattis till er som har stått ut och läst allt xD. 

Utan VRS-ingen Elin! <3333

var på OT-center, åkte hem, stallet sen red på Halla hon gick skitfint!! (a). Kollade på hoppgruppen sedan hem, pratade precis med Kajsa och gänget. :D

Bilder som jag tog från hästryggen

puss <3

Hörni!! (om det är någon som läser min blogg?) :P

Det här med att kommenter, har ni glömt bort det kanske? haha nää men skämt och sido-skulle vara kul med lite kommentarer man kanske ska införa något att man kan inte lämna sidan förs man har kommenterat? haha omöjligt......typ xD