Sången har alltid varit en stor del av mitt liv. Det har varit som terapi för mig och är fortfarande, att lyssna på musik kan ju vara som terapi för alla, men att sen få sjunga på riktigt är som terapi för mig och är en sån viktig del i mitt liv. Jag blir så otroligt glad när jag sjunger, det är som om all press och alla krav försvinner och man kör bara sitt eget rejs och tänker på det. Hela jag växer flera decimeter och känner mig stark på nytt, oavsett om jag sjunger i kör eller själv.

När jag helt plötsligt inte har någon röst längre att sjunga med (och knappt prata med) så blir allt fel på något sätt. Jag känner inte mig själv längre, det fattas något både i mitt liv och i mig själv. Det känns inte som jag och är liksom inte hel längre. Jag behöver sjunga för att få koncentrera mig på något annat, jag behöver göra något i mitt liv som jag faktiskt vet att jag gör ganska bra.

Jag vet att jag fortfarande har stallet kvar och det är jag otroligt glad över, annars hade jag nog inte orkat så länge som jag har gjort. Men det blir ju fel ändå, det kan inte fylla alla hål i mitt liv. Oavsett vad man gör så finns ju alltid musiken där.

Ibland önskar jag att jag bara kunde springa ifrån allt som har med musik att göra, men jag vet ju att det inte går och jag vet att hur ont det än gör vissa dagar så måste jag ändå ha musiken nära mig, för det är ju jag. Nu så här i juletider så gör det som mest ont i mig. Julmusik är bland det bästa som finns och att få höra alla förskolor, skolor, stall sjunga julmusik och allt är så otroligt frustrerande och jobbigt. Jag kan ju inte delta på samma sätt som jag alltid har gjort och när jag inser det gång på gång så gör det så himla ont i mig och det känns som om allt självförtroende försvinner. För någon dag sedan så bröt jag ihop i duschen, att mima till en låt som man vet att man kan sjunga är så otroligt jobbigt. 

jag kan sitta här och skriva lika långt till hur jag känner men det går helt enkelt inte att förklara hur otroligt jobbigt det här faktiskt är, jag förväntar mig inte att ni ska förstå för det kan ni inte, men åtminstånde ha överseende med att jag låter så här och inte hålla på att skratta eller prata om det för tro det känns som tusen knivar i min rygg och jag tar det otroligt hårt. 

Är så less, är så ledsen, är så frustrerad, är så arg....vissa dagar kan jag inte låta bli att tänka att det kanske aldrig kommer bli bra...

 

Sara

23 december 2011 14:07

Elin då. Jag kanske inte förstår fullt ut men jag förstår nog till viss del eftersom jag uppskattar att sjunga så sjukt mycket. :) Det finns ju inget som är så kul, och ger sådan glädje och är så vackert och underbart allt på en gång. Så vill bara säga det att jag hade en period när jag gick på Götabro och jag klarade inte av att sjunga eftersom det kändes så fel. Varje ton jag tog kändes så falsk för mig. Jag kunde inte ta vara på glädjen i att sjunga eller ens glädjas åt musiken vilket jag nästan alltid gör annars. Men det blev bättre tillslut. Nu tycker du att detta inte är samma grej som att inte ha någon röst och verkligen inte få fram rätt toner när man vet att man kan. Men jag vill nog ändå påstå att jag förstår dig för jag vet hur dåligt jag mådde av det hela. I alla fall... Finns för dig and you know it! Älskar dig! <3

http://sarisen91.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  God kväll på er vänner! Jag fortsätter denna måndag med en nyhet! Har länge funderat fram och tillbaka på hur jag ska göra, men nu har jag bestämt mig. Det är dags för mig att gå vidare och blogga på en annan portal. Har bloggat här på Bloggplats...

  Inlägg i samarbete med Gocostum.   Hej på er, har ni liksom jag svårt med batteritiden på er telefon? Jag är hopplös kan jag säga och varje gång så antingen glömmer jag ladda en powerbank, glömmer sladd eller något annat. Så då står jag där m...

  God kväll på er mina vänner! Har ni haft en bra söndag? Min har gått rysligt fort måste jag säga! Klockan ringde 09:30 och jag trodde att den var typ 6 på morgonen då det fortfarande var så mörkt i min lägenhet och jag var galet trött. Me...

  Hej på er vänner! Idag är jag riktigt konsertbakis kan jag säga, men vilken kväll och vilken fest det blev hos Carola igår!   Jag kom dit strax efter att de hade öppnat dörrarna och mötte upp Emelie och hennes mamma. Tillslut så kom v...

Idag fyller hon år. Hon som varje gång plockar upp mig när jag faller. Hon som påminner mig om att andas när livet känns tungt. Hon som har gett mig en av mina bästa vänner. Hon som alltid finns där genom att bara vara den hon är. Hon som betyde...