Förvirring, frustration, rädsla, panik, stress, hopp, trygghet, kärlek, kämparglöd....som ni kanske förstår så har jag massor av tankar i huvudet. Det pendlar väldigt mycket och kraftigt nu. Ena sekunden kan jag vara positiv och känna att allt kommer bli bra och sekunden efter det så kan jag känna panik och rädsla.

Fast egentligen vet jag inte vad det är jag är rädd för, jag vet ju att jag inte kommer att dö precis. Det är mer situationen tror jag som skrämmer mig, att allt har blivigt så stort och gått så fort fram helt plöstligt. Tror inte riktigt att jag har fått landat i beskedet än att jag verkligen ska få cellgifter.

Det jag kommer försöka göra är att plugga så mycket jag orkar men oxå att rida. Jag tror att ridningen kan vara en bra fysisk sak att göra oxå så jag håller igång, jag tror nästan att jag kommer prioritera ridningen före skolan i början, sen får vi se vad som händer.

Nej, nu ska jag sluta svamla och ta en kopp te, sen tänkte jag gå och lägga mig, det har varit en påfrestande dag idag.

God dag, god dag!

Har varit en väldigt hektiskt och påfrestande dag idag. Sjukhuset typ hela dagen, allt inför cellgifterna på måndag. Började med att göra ett hörselprov och fick reda på att det var över 10 år sedan som jag testade min hörsel, illa! Efter det blodprover och sen åkte mamma och jag hem en stund.

Vid 13 hade jag besök på radiumhemmet, aldrig kul att vara där med tanke på att min läkare är knäpp i huvudet! (Måste se till att ta tummen ur röven och fixa en ny tror jag!) när både jag och mamma hade gnällt och skällt ett tag så fick vi lite övrig info från sjuksköterskan, efter det så kändes det lite lättare att andas om man säger så. Innan vi åkte hem så var jag tvungen att ta ytterligare ett till blodprov.

Allt går som sagt i vågor nu, ibland är jag jättenervös, ibland har jag gråten i halsen och ibland så är jag helt lugn och bara tar dagen som den kommer...

Återkommer senare!