Min vilodag idag bestod av läsning, glass och läsning. Har kommit in i en riktig läsperiod just nu, typiskt nu när skolan börjar om en vecka liksom! Men jag har varit så uppslukad av mina böcker så har helt glömt bort att kolla klockan under dagen. När klockan var 2130 så trodde jag att den bara var 20 liksom haha. Så därav mitt sena inlägg nu som ni kanske förstår. Nu har jag iallafall tagit en liten läspaus och tittar på Pretty woman, sedan antar ajg att det blir lite mer läsning i sängen innan jag släcker lampan för idag. Jag passar på att säga godnatt nu till er, natti natti så hör vi imorgon!

Hej på er vänner. Jag lever, men är riktigt mörbultad. Var så himla trött igårkväll när jag kom hem, så redan vid 21 så kröp jag ned i sängen och somnade direkt. Det var en väldigt lång och konstig dag igår kan jag säga. Jag kom och checkade in på sjukhuset vid 7 redan, men fick inte åka ned på operation förs efter 13. Så i sex timmar försökte jag hitta på nogt att göra på mitt rum. Hade mamma med mig, men vi fick ju inte gå därifrån så det var bara att sitta och läsa eller göra något annat, som tur var så gick ju VM i dressyr, så det kollade jag lite på iallafall. Jag fick även en infast i mig redan på morgonen, så jag höll mig ju sysselsatt i några timmar då det försökte få det att fungera, men efter fyra stick så fick en narkosläkare till det och jag fick lite vätskedropp och näring så jag inte skulle bli hur uttorkad som helst innan operationen haha.

Så vi möttes alltså igen, min boyfriend, Silverstolpe. Han har hjälpt mig med mycket den där killen genom mitt liv, 2012 var det cellgifter han bjöd på och igår var det som sagt vätska och näring. Generös grabb va? ;)

Vid 12 så blev jag tillsagd att byta om till operationskläder iallafall och kunde krypa ned i sängen så allt var förberett.

Vid kanske 1345 så fick jag äntligen komma in till operationssalen, allt förbereddes o all personal inne i rummet var så himla trevliga och härliga, så jag somnade i trygga händer väldigt fort tror jag faktiskt. Det värsta med operation tycker jag är att vakna. Man är så himla trött samtidigt som man bara vill vakna och se vad som händer. Det kanske har lite med min kontroll att göra, att jag vill veta vad som pågår och att jag antingen ska vara vaken fullt ut eller toksova haha. Men tydligen så vakande jag väldigt fort och var redan på benen efter en halvtimme, vanligtvis så brukar det ta typ två timmar. Men nöden har ingen lag och när en av sjuksystrarna såg att jag inte kunde slappna av för jag var så kissnödig, så fick jag komma upp ett tag iallafall hehe.

Vid typ 17 så var jag uppe på rummet igen och var hur pigg som helst. Blev av med droppet, fick in mat och dansade runt på på rummet till disneylåtar undertiden som jag åt middag. Det var bäst att passa på när man var själv på rummet liksom ;). Det är verkligen så lite i det läget som kan göra mig så lycklig, men de senaste gånger jag opererats så har det gått som en dans och jag har mått så himla bra och då kan jag inte låta bli att vara lycklig ;). Speciellt när jag sedan fick reda på att jag fick åka hem.

När jag hade ätit och var redo för att åka hem så sa vi hej då till personalen och så var mamma och jag hemma vid kanske 1930. Jag kollade på Idol och sen så gick jag som sagt och la mig. Idag känner jag mig väldgit mörbultad. Men har ju inget att hitta på idag, mer än att vila så det gör ju inget för mig ;). Operationen gick iallafall bra, eller jättebra till och med enligt kirurgen. Nu är det bara att vänta i några veckor på svar om proverna är bra eller dåliga. Den jobbiga ovissheten kommer nu med andra ord. Men än så länge så känner jag mig rätt så säker på att det inte är någon cancer som har kommit tillbaka. Nu ska jag ta och öppna min bok så jag hinner läsa ut den till nästa vecka då skolan börjar. Kram på er!