God kväll på er vänner. Väldigt mycket kväll enligt mig, trodde inte alls att jag skulle komma hem vid denna tid idag. Mår faktiskt lite bättre idag, känner mig piggare och inte alls lika snuvig som igår. Är fortfarande helt slut i huvudet men förhoppningsvis så börjar det gå åt rätt håll igen. Sitter just nu i soffan och dricker mitt kvällste, bara jag som tyckte att detta lät lite som en pensionärssyssla? ;) men iallafall, ikväll så har jag befunnit mig på kanslit igen, var ju där i tisdags för DUSmöte och och denna gång så var det dags för möte med distriktstyrelsen. Allt gick bra, vi hade mycket att ta upp ikväll vilket gjorde att vi satt där i typ 3 timmar och diskuterade. Många intressanta diskussioner men mot slutet så kände jag att jag började tappa koncentrationen en aning haha. Att sitta med i distriktstyrelsen är verkligen sjukt kul, känns som att man lär sig något nytt varje gång vi har möte/konferenser och det är så himla kul att se hur ett distrikt jobbar! Nu ska jag varva ned lite innan sängen kallar.

Inatt hade jag en förjävlig natt. De har tyvärr börjat komma allt oftare nu den senaste tiden. Jag låg i fosterställning under täcket i sängen och storgrät tills jag började hyperventilera. Jag kände att jag inte orkade mer. På riktigt. Jag var så arg på mig själv, så besviken på mig själv. På att jag aldrig känner mig bra nog, på att jag alltid känner mig otillräcklig, att jag inte kan säga nej, att jag ständigt har dåligt samvete över något och att min kropp strejkar till och från. Mitt huvud får aldrig ro nu förtiden, möjligtvis när jag sitter på hästryggen men det är bara en timme i veckan och nu när jag inte ridit denna vecka så känns det som att jag håller på att sprängas. Saker som ligger inbokade på samma dagar och samma tider, samma vecka eller samma månad, saker jag inte har gjort men måste göra, saker som jag har gjort bara lite halvdant, saker som jag glömmer, ja allt! Det bara snurrar runt i mitt huvud och jag skulle mest av allt bara vilja trycka på stopp, tacka för mig och sen skita i allt. Börja om på ny kula och försöka göra allt rätt. För just nu känns det som att jag gör allt fel. Det ironiska är att jag vet vilka fel jag gör, men försöker jag göra något åt det? Nej, jag hinner inte och jag orkar inte.