Åh vilken fantastisk kväll jag hade igår på Cirkus. Jag vet inte riktigt om jag har berättat bakgrundhistorian varför jag befann mig där för tredje gången och kollade på Livet är en schlager. Kan dra den lite kort. Jag var med i en tävling där man kunde vinna två biljetter till musikalen och jag deltog för skoj skull, men det slutade med att jag var en av de fem lyckliga som faktiskt gick och vann. Så jag tog med mig Elin och så åkte vi in till Cirkus lagom till det började och att vi hann hämta ut våra biljetter. Vi fick platser ganska långt bak på parkett, men ändå helt ok platser! Man såg helt okej och hörde bra + att jag faktiskt vann biljetterna så jag ska verkligen inte klaga.

Det var som sagt tredje gången som jag såg denna musikal och jag är fortfarande helt kär i den. Jonas Helgesson var tyvärr inte där för att spela David, men det gjorde inte så mycket i det stora hela. Även om man självklart gärna vill ha den "riktiga" ensambeln så är det himla spännande att se nya personer axla rollerna. Vilket Anders som gjorde det igår gjorde jättebra! Som vanligt så innehöll kvällen både skratt och gråt. Andra akten är som en tårkaskad för mig. Hinner knappt hämta mig tills jag börjar gråta igen haha. När Helen sjöng "Om inte du" så var jag nära på att springa ut då jag höll på att få en panikattack då jag inte kunde andas för att jag grät så mycket. Jag kan ju ärligt säga att jag knappt har kunnat lyssna på Helen Sjöholm sedan jag fick träffa henne i januari. Har varit så tacksam så tårarna har bara runnit när jag väl satt på hennes musik, men då har jag ju kunnat stänga av och pausa för att komma igen eller bara byta artist, men denna gång så gick ju inte det därför slutade det som det slutade. Sånt är livet :). Jag fattar inte vad det egentligen är som triggar igång mig i denna musikal men det är som att alla känslor bara väller ur mig. Livet är en schlager är som en drog och jag kommer verkligen aldrig ledsna på denna fina berättelse om människans lika värde som Jonas Gardell har skapat.

När jag har gått på den absolut sista föreställningen den 30 maj som jag har biljetter till så kommer mitt liv att kännas jättetomt! Har förhoppningsvis 2 eller 3 gånger till inbokade snart nu när det är slutspurt, men börjar nästan redan få lite separationsångest. Vad ska jag nu se fram emot liksom? Och jag kommer inte få njuta av Helen Sjöholms fina stämma på ett bra tag igen. Nä, är verkligen sjukt tacksam över att jag vann biljetter till igår och att jag har några till kvällar inbokade kvar. Har ni inte hunnit se den än så gör det!