Hej på er vänner. Känner att jag inte riktigt har koll på dagarna, allt går så himla fort just nu och det känns som att det är juni om bara några dagar. Efter lite fundering så kom jag på att det ändå bara är tisdag idag. Men det innebär inte att veckan bara har börjat, det känns som att veckan snart är slut haha. Somnade iallafall fort och sov så gott efter går kvällen i kyrkan. Vaknade av klockan som ringde vid 7 och det var bara att masa sig upp och åka in till SU för den sista handledningen innan det är dags för att lämna in det första utkastet nästa vecka. Jag och Vånkan gick väl därifrån med lite blandade känslor, tror att vi båda var lite besvikna på oss själva men samtidigt så kunde det ha gått mycket sämre. Helt hopplöst är det inte att bli klara till den femte juni. Efter handledningen så åkte vi raka vägen hem till mig för att fortsätta att skriva. Nu kännd det iallafall som att vi börjar få till det och det som är kvar kan gå hyfsat så fort om vi lägger på ett kål. I värsta fall får vi sitta i helgen och skriva. Nu har vi precis lagt av för idag och jag sitter och väntar på att tiden ska gå så ska jag senare åka in till stan för medlemsträff med Ung cancer. Nu ska jag fortsätta att lyssna på Sarah Dawn Finer, kram på er!

Hej på er fina fina ni. Tiden sprang iväg lite i eftermiddags innan jag behövde åka in till stan, så hann tyvärr inte titta in här. Det tog lite längre tid att måla naglarna, fixa håret, sminka mig och byta kläder. Är jag tjej eller? Hehe. Åkte iallafall in såjag var vid Filadelfiakyrkan strax innan 18. Kramade om Julia som hade kommit från Uppsala för att titta på konserten och sedan mötte jag upp resten av kören på undervåningen av kyrkan. Efter att vi sjungit upp så var det en liten kort väntan innan vi fick gå upp på scenen. Lyckades få en mycket bättre plats idag än igår på genrepet, igår såg jag knappt Gabriel, men jag hade mycket bättre sikt idag.

Alltså behöver jag säga att jag njöt? Fy tusan vad kul det var! Som jag skrev igår så har jag verkligen saknat att stå på scenen och igår på genrepet så tyckte jag redan då att det var fantastiskt att få vara tillbaka, men idag. Herrejesus vad kul jag hade! Oavsett lite trängsel, värme, ont i kroppen och dålig uppsjungning så kunde jag knappt sluta le. Var så peppad innan konserten så jag knappt kunde sitta still och när jag väl kom upp på scenen så lugnade jag ned mig och sjöng allt vad jag hade. Att sedan få stå på samma scen som en av mina finaste idoler Sarah Dawn Finer och köra bakom henne tillsammans med 900 pers till var helt och hållet magiskt. Magiskt är egentligen inte ett tillräckligt bra ord, helt obeskriviligt var det!!

Efter konserten så var jag helt överladdad och var så otroligt otroligt lycklig. Ännu lyckligare blev jag när jag fick prata lite med Sarah och ta en selfie tillsammans med henne. De senaste dagarna så har jag verkligen känt att jag behöver en stor och varm Sarahkram och ikväll fick jag en sådan kram och frågan hur jag mår. SÅ i rätt tid! Nu gråter jag till och med haha. Tänk att en fråga och en kram kan betyda så mycket.Nä, denna kväll var helt och hållet magisk! Jag är så glad att jag tog modet till mig och anmälde mig den där dagen i USA strax efter nyårsafton. Efter flera års avbrott så har jag äntligen hittat tillbaka till scenen och att få göra det med Du kan sjunga gospel kören och Sarah Dawn Finer kunde inte bli bättre. Kommer aldrig glömma denna magiska kväll! Nu taggar jag till den 14 september då vi sätter igång höstterminen!

Så trött som jag var igår kväll minns jag inte när jag var senast. Om jag ens har varit lika trött innan någon gång. När jag gick och la mig strax innan 23 så var jag helt slut både fysiskt och psykiskt. Hade så himla ont överallt samtidigt som jag växlade mellan att vara otroligt lycklig till att vara superledsen. Ett typiskt tecken på trötthet va? Idag är det iallafall måndag och ny vecka för er som missat det :). Jag inviger denna vecka med plugg tillsammans med Vånkan alldeles strax och konsert med kören och Sarah Dawn Finer ikväll. Sitter för tillfället och lyssnar igenom låtarna vi ska sjunga och dricker en kopp te under tiden som jag väntar på att Vånkan ska komma. Förutom att jag har sjukligt ont i hela kroppen så är jag seå taggad inför ikväll, det var en sådan kick igår att äntligen få stå på scenen igen och få allt ljus på sig oavsett om vi var över 1000 pers. Herregud vad jag har saknat scenlivet! Nä vänner, träna sångtexter de sista fem minuterna kanske. Kicka igång denna vecka på bästa sätt nu enligt er hörni, så återkommer jag innan jag åker in till stan. Kram på er!

Ikväll är scenen och balkongernas sidor fullt med massa körare! :D

Hej på er vänner. Galet vad trött jag är. Skulle nästan behöva ta en powernap, men är så rädd att jag ska somna ifrån klockan och missa genrepet med kören ikväll haha. Idag stod klockan på 7 och det var bara att kliva upp en halvtimme senare för att få i sig lite frukost trots att man helst hade velat ligga kvar i sängen hela dagen typ. Även idag har varit intensiv och det var mycket känslor hos många av oss tror jag. Den första timmen så jobbade vi lite med CUS i framtiden och efter en fikapaus så var det dags att sätta igång årsstämman. Jag har inte nämnt något om detta tidigare då jag ville vara säker på hur det hela slutade, men redan i januari så fick jag en förfrågan om jag var intresserad att arbeta i CUS och jag tackade ja nästan direkt. Jag kände att frågan verkligen kom i rätt tid och jag längtade verkligen efter att få lite ombyte och nya utmaningar. I Mars så gick min nominering igenom och valberedningen ville lägga mig på förslag som en av några andra nya ledarmöter i styrelsen och idag så blev det klubbat. Allt känns fortfarande väldigt overkligt och ska jag vara ärlig så tror jag inte riktigt att det har sjunkit in i mig ännu. Helt galet vad detta ska bli kul! Nu är jag alltså inte bara stolt DUSare utan även en riktigt stolt CUSare, är så peppad! Efter lite fotografering och ett konstituerande möte så var det äntligen dags för lunch innan bussen gick till centralen.

När jag sagt hej då till ett helt gäng som också hoppade av vid centralen så väntade ajg ett tag på att Sunna skulle dyka upp, så fortsatte vi mot Radisson för att pärla armband åt Ung cancer. Det blev knappt två timmar som vi var där, men bättre än ingenting! Vi båda var sjukt trötta så två timmar passade nog perfekt just idag. Fick med mig ytterligare ett armband hem iallafall.

Vana pärlare ;)

Nu är jag som sagt hemma och just nu väntar jag på att middagen ska bli klar, ska åka iväg till kören om ungefär en timme och behöver käka lite innan dess. Lär vara död när jag kommer hem ikväll vid 22 så jag återkommer nog imorgon. Ha en fortsatt trevlig söndag nu, kram på er!

God väldigt sen kväll på er mina vänner. Sitter just nu i min hotellsäng här ute på Bosön och ska alldeles strax gå och borsta tänderna och släcka lampan för att orka med morgondagen. Idag så fick jag sova ut lite faktiskt, gick inte upp förs vid 09:30 men sov till 9, lyx haha! Gick sen upp iallfall och åkte in till stan så jag var där vid 11 för att möta upp massa ridsportare och en buss som skulle ta oss ut hit till Bosön.

Jag är alltså här för att CUS årsmöte är här detta år. Så idag har vi pratat väldigt mycket om CUS, hur de har jobbat de senaste två åren och lite sådant. Sedan så har vi ju också träffat massor utav andra DUSare från landet, några har man träffat förr och några är första gången. Alltid trevligt med nya ridsportare hihi! Innan middagen så hade vi fysisk aktivitet i två timmar ungefär, mycket hjärngymnastik men väldigt kallt i slutet. Nu har vi precis kommit tillbaka till våra hotellrum efter en mysig gemensam middag och det är som sagt dags för att släcka lampan och sova.

Imorgon börjar dagen redan vid 7 skulle jag tro. God natt på er fina ni, har väldgit fullt upp under morgondagen, i värsta fall så tittar jag in här vid 22 imorgonkväll. Men time will tell, godnatt igen!

När jag åkte från stallet igår så var jag ledsen, besviken, arg och trött. Därför passade det perfekt att stressa hem lite, hoppa in i duschen på två minuter och klä på mig bättre kläder inför ännu en kväll på Cirkus för att titta på Livet är en schlager. Denna gång med Rebecka och dessa biljetter hade jag fått av en annan fin vän som ville göra mig glad. Rebecka och jag kom iallafall till cirkus en timme innan föreställningen för att hämta ut biljetterna och så satt vi utanför i solen och spionerade på när delar av ensemblen kom. Bland annat så gick Helen Sjöholm förbi och jag var tvungen att nästan hålla fast mig i bänken för att inte springa fram och säga hej och ge henne en stor kram som ett galet fan.

Nackdelen med att man nu har sett denna fantastiska musikal så många gånger är att man nu vet vad som kommer när, vilket innebär att det känns som att föreställningen blir kortare och kortare haha. Men fördelen är att man dels ser missar som egentligen inte ska hända och ser hur proffsiga alla är för att rädda det utan att någon märker, men framför allt att man aldrig ledsnar på handlingen, musiken och hela atmosfären i publiken. Att man både skrattar och gråter tillsammans. Igår var jag nog lite känsligare än i torsdags för det var ganska många gånger som jag fick påminna mig själv om att andas för att inte börja hyperventilera. Åh vilken fantastisk kväll det var, jag vill aldrig att denna musikal ska sluta!

Det var länge sedan som en ridlektion tog knäcken på mig så här, både psykiskt och fysiskt. Men det är tur att man ändå får tröst av hästarna. Red privatlektion tillsammans med Becca denna gång, efter en liten skrittur i skogen så gick vi in i ridhuset och började arbeta lite. Egentligen så behöver jag inte skriva så långt om denna ridlektionen, Jissa var seg i början och sjukt pigg i slutet helt enkelt. Jobbade lite med skänkelvikningar i både skritt och trav, sedan i trav och galopp med att öka och minska volten. 

Hade en konstig känsla i kroppen hela lektionen. Hade ont och ingen ork alls. I slutet så var jag helt död och sjukt besviken på mig själv. Just nu så rider jag bara för att få njuta av den sista tiden med Jissa men längtar ärligt talat lite till sommaren så jag kan få ta en paus från mina egna krav och min onda cirkel. Har så mycket som snurrar runt i huvudet just nu och allt jag vill är att stänga in mig och gråta. Ord som har gjort ont och sitter kvar, känslor som gör ont, ilska över att jag så negativ och lite sånt. Nä, nu blir det en paus i två veckor från hästryggen och så hoppas vi på att jag har kommit tillbaka till mitt rätta jag då :).

Ytterligare en kväll har jag spenderat på Cirkus. Igår kväll alltså. Då var det dags igen för fjärde gången att så Livet är en schlager, denna gång med Elin igen då hon fick det i födelsedagspresent av mig. Efter lite SL strul så kom vi tillslut fram och typ 1 minut sent så satte vi oss på våra platser på andra parkett för att njuta i några timmar. Fortfarande så är den lika bra och jag både skrattar och gråter i mängder. Trots att man sett den tre gånger tidigare så gråter man minst lika mycket om inte mer, nu vet jag ju exakt när sakerna händer så då börjar jag ju gråta redan innan haha. Jag fick också bita lite i tungan för att inte säga replikerna innan. Det är verkligen så himla kul att titta på samma musikal flera gånger, man får syn på något nytt varje gång! Igår satt vu ju dessutom på andra raden och då såg man ju allt mycket närmre och tydligare. Jag vet att jag har sagt det förr, men jag kan känna att det verkligen är på riktigt när jag ser spottet eller när hör hur scenen låter när de dansar, eller bara som en enkel sak att kontakten med de som står på scenen blir helt annorlunda och det känns verkligen som att alla ser en från scenen. Är man där live, ska det ju vara live också hihihi. Så ja, trots att vi kom någon minut sent så glömdes det snabbt bort och jag var jättenöjd med kvällen. Gick som vanlgt därifrån helt skakis och snuvig för jag gråtit och skrattat så mycket. Vet ni? Ikväll är det dags igen! Yey!