Hej på er vänner. Oj vilken lång dag det blev! Nu är det bara tre dagar kvar denna vecka som jag slutar sent. Är så sjukt trött just nu, har ont i magen och har redan brutit ihop en gång sedan jag kom hem för 40 minuter sedan ungefär. Dagen på jobbet gick iallafall förvånadsvärt bra, men då hade jag ju också en kort dag då jag skulle på en obligatorisk föreläsning vid 15. En jättebra föreläsning som hölls av Jonas Stier om Interkulturellt samspel. Ett viktigt och intressant ämne och Johan var otroligt bra, jag tycker att humor är viktigt när man har föreläsningar, det gör det hela mycket mer roligare att lyssna på.

När föreläsningen var slut så åkte jag vidare mot kyrkan för att sjunga lite gospel. Denna vecka drog jag med mig Sofi. En mycket lyckad kväll med massa sång och skratt tillsammans med över tusen pers och med en fin vän. Nu är jag däremot helt slut som jag inser att jag redan har skrivit en gång. Nä, dags att säga god natt kanske, innan jag banar iväg allt för mycket haha!

Efter helgens tunga musikaler så hade jag mycket att smälta när jag skulle sova igår kväll. I lördags så var det ju Kristina från Duvemåla och igår var det Cabaret. Premiären missade jag i lördags då jag var på Cirkus, men hittade två platser på andra parkett till gårdagens föreställning, så slapp vänta så länge på att se den :). Tog med mig Sofi som var frivillig utav mina vänner hihi. Den var fantastisk bra! Inte lika bra som uppsättningen i Uppsala, men helt klart sevärd flera gånger om och ensambeln var otroligt bra! Sarah Dawn Finer som Sally Bowles och Albin Flinkas som Cliff var helt fantastiska, båda gick in i rollerna till 200 % verkligen, Sarah slutar heller aldrig att förvåna, hon är en sådan sjukt bra skådespelare och varje gång jag ser henne agera så blir jag blown away! Lill Lindfors och Johan Raubeus samt Robert Fuxsom konfranciern var också otroligt duktiga!

Cabaret är en sådan musikal som man nästan måste se minst två gånger. Det hände så otroligt mycket på scenen hela tiden, det är så mycket intryck, så mycket att bearbeta, så mycket kostymer och så mycket rekvisita. Inte så det blir allt för rörigt, men man kan liksom inte titta på allt samtidigt, därför är det skönt att veta att jag ska se den minst sex gånger till. Tänk vad mycket nytt jag kommer att se varje gång! Det bästa var när Sarah sjöng "I don´t care much" med en sådan känsla så det kändes som att tiden stod still, man satt liksom som förstelnad och bara lyssnade och sög in allt som hon förmedlade, sinnessjukt bra! Sedan tycker jag också slutet var bra, kanske inte till en första början då Uppsalas var bättre, men när Sofi och jag hade fått diskuterat lite så började man fundera lite och insåg då hur rätt på det var. Over all en jätteviktig och bra musikal som alla borde gå och se!

Inte många timmars sömn för mig inatt. Jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig igenom denna vecka. Hela jag skriker av ångest just nu. Ångest och panik. Jag orkar inte vara den vuxna och kloka personen som jag måste vara, jag är inte så stark i dessa situationer som folk tror. Jag vill inte acceptera att det ska vara så här. Jag känner mig så fruktansvärt arg och ledsen. Jag vet inte om jag orkar vara på jobbet under veckan, jag vet inte om jag orkar med fyra jobbdagar efter varandra där jag slutar sent. Jag vill inte mer. Jag vill verkligen inte mer. Jag klarar inte av att leva i denna ångest. Vill bara fly.

Psykisk tortyr. Jag vet att jag har sagt det förr, men det är så sant.