Årets första ridlektion check efter en månads vila. Jag är helt slut både psykiskt och fysiskt just nu. Ångesten jag hade var brutal. Med ben som knappt orkade bära upp mig, illamående och ett puls på 200 redan när jag klev in i stallet så lyckades jag ändå komma upp på hästryggen. Fick min fina Max 2, dock så gick väl inte lektionen så bra. Jag hade under dessa viloveckor tydligen glömt bort hur man styr en häst och kände väl inte att han var särskilt mjuk och loss i sidorna. Delvis mitt fel som troligtvis inte jobbade igång honom helt ok. Vi jobbade med att minska och öka volterna i alla tre gångarter. Han började iallafall vakna i slutet när vi galopperat ett tag och det blev lite glädjeskutt och lite väl på i fattningarna, men i detta fall så var det bara kul att han busade lite! Nä vänner, jag vet vaken ut eller in angående ridningen just nu....ska försöka landa lite tills nästa vecka så får vi se hur allt slutar...

Om några timmar ska jag upp på hästryggen igen efter en månads paus. Jag har en sådan obeskrivlig ångest inför det här.  Har knappt sovit under natten och har ett svagt illamående som inte vill ge med sig. Just nu vet jag inte om jag ens kommer komma upp. Vet varken ut eller in. Jag känner mig inte redo för detta än, samtidigt som jag fattar att jag ändå måste. Kanske är det på något sätt samma sak som gäller nu för mig som om man ramlar av, ju längre tid jag väntar desto svårare blir det att komma upp i sadeln igen. Jag vet ärligt talat inte vad jag är så rädd för. Men jag tycker verkligen att det är skitjobbigt det här...