lyckopillerelin

Alla inlägg den 27 april 2016

Av Elin - 27 april 2016 17:34


Det har tagit mig flera veckor att skriva detta inlägg. Jag har inte orkat och velat tänka på detta då det har gjort för ont. Fortfarande så gör det ont. Fortfarande så försöker jag att skjuta undan tankarna så fort de kommer, jag vill bara vakna upp ur denna mardröm. Men på något sätt så måste jag ta mig igenom detta och att skriva och prata om det kanske är ett steg i rätt riktning. Jag har fått ta lite i taget och låtit inlägget få vila några dagar innan jag orkat skriva igen. Det har också tagit sin lilla tid att bestämma sig om detta inlägg verkligen skulle puliceras. Men here we go, här kommer allt...


Jag har slutat rida. Några vet. Några har säkert räknat ut det själva och några kanske inte har haft någon aning. Men så är det. Den 8 mars red jag den sista lektionen. Inte den sista i livet, inte den sista på Vällingby. Men troligtvis den sista på Jissa och den sista på ett bra tag. Jag funderade fram och tillbaka i flera flera månader. Redan i höstas när jag insåg hur ont jag fick i kroppen av att jobba heltid så kändes det jobbigt. Tog en paus i en månad. Kom tillbaka i Januari och efter besked om att Åsa skulle sluta på tisdagar och några veckors försök efter det så hade jag bestämt mig. Det var bland det jobbigaste jag gjort i hela mitt liv. Att skriva på det där pappret. Att behöva säga det till sina vänner i gruppen. Att krama om Jissa från hennes rygg och veta att det var sista gången. Alla tavlor med hästar på åkte ned från väggarna, allt som gjorde mig påmind om stallet tog jag bort hemma. Mycket är fortfarande borta och ibland vill jag bara fly och stänga ned alla mina sociala medier när det blir för mycket hästar överallt.


Jag är så fruktansvärt ledsen över att det har blivit så här. Jag vet att jag har tagit detta beslut själv, men det betyder inte att det gör mindre ont. Snarare tvärtom. Att behöva sluta med något som man älskar är som psykisk tortyr. Helst av allt så skulle jag vilja ligga i sängen och skrika och gråta enda tills det slutar göra så här ont. Det känns som att mitt hjärta har gått i tusen bitar. Som att jag har förlorat en del av mig själv, en stor del av min identitet. Jag känner mig vilsen. Stallet har varit min barndom, min tonår och mitt andra hem i 17 år. Jag vet inte riktigt vem jag är utan hästarna och gemenskapen i stallet.


Vissa tycker att jag har tagit helt fel beslut. Att jag borde försöka lite till. Att jag inte borde gett upp något som jag kan vara bra för mig. Det får mig ofta att ångra mitt beslut. Målet är ändå att försöka komma tillbaka i höst, Men sanningen är att jag inte vet vad jag har att komma tillbaka till och om jag verkligen orkar. Just nu så vet jag inte ens om jag klarar av att vara i stallet. Egentligen så borde jag åka dit för att säga hej och klappa på Jissa, men jag vet inte om jag klarar det. Jag är så rädd för att det kommer kännas för mycket. Att jag kommer bryta ihop. Om jag knappt klarar av att tänka på hästar och stall, hur ska jag då klara av att vara där?


Det spelar ingen roll hur många gånger jag får höra att jag alltid kan komma tillbaka, att hästarna alltid kommer vara en del av mig, att det händer massa andra roliga saker i mitt liv och att jag borde försöka fokusera på det istället. Jag vet det, tro mig. Men det känns inte så kul just nu. Det känns som att allt jag levt för och trott på har gått i spillror. Att allt jag kämpat för bara har varit i onödan. Av olika skäl. Jag är helt förkrossad. Jag skulle vilja be er att låta mig få vara det. Tills det har lagt sig. För just nu så blir jag bara mer ledsen och arg över att höra att allt kommer att bli bra. Det har nästan gått två månader sedan sista lektionen, men det känns fortfarande som att hela min värld har rasat samman.

 

read my blog in your language!

bloglovin

“May the focus of my day be on the priorities of life. Love God, family and friends, take care of my health, and be the best I can be in all that I do.”

bloglovin

Elin heter jag, jobbar som förskollärare i Stockholm. Det som ger mig kraft är musik och de fyrbenta djuren hästarna.

Kontakta mig

elin_holmer@hotmail.com

Goltz syndrom är en sällsynt, ärftlig sjukdom som karaktäriseras av hudförändringar, men som också kan drabba många andra organ, som ögon, tänder och skelett. Syndromet förekommer företrädesvis hos flickor och kvinnor. Den exakta förekomsten är inte känd. Omkring 200 personer är beskrivna i den internationella medicinska litteraturen. Man känner endast till ett fåtal personer med syndromet i Sverige. Läs mer om mitt syndrom som jag lever med här.

Fråga mig

18 besvarade frågor

Sök i bloggen

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13
14
15
16 17
18 19 20 21
22
23 24
25
26
27
28
29 30
<<< April 2016 >>>

Kategorier

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

   

   

   

   

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Skapa flashcards