Många av mina tankar handlar om jobbet just nu. Jag avskyr att jag är fast i ett moment 22-läge och att jag inte vet hur jag ska ta mig ur all denna röra. Vissa dagar går jättebra på jobbet medan andra är så kämpiga. Många har sagt till mig att jag kanske borde börja acceptera att jag inte kan jobba i barngrupp eller att jag borde söka mig till ett mer stillasittande arbete. Jag förstår vad läkare och andra menar, men jag håller inte med dem trots att jag vet om att jag ska hålla hela livet. Att jobba som förskollärare i barngrupp har alltid varit en självklarhet för mig, jag vet om att jag är ung och kan testa många nya vägar att gå, men jag vill inte. Jag kan inget annat och det är just det här jag är bra på. Jag älskar mitt yrke så fruktansvärt mycket, det gör så otroligt ont i mig att känna så här och att behöva höra på vad folk säger till mig. När självklara delar i livet plötsligt försvinner eller minskas så vet man inte riktigt längre vad man ska kämpa och andas för. Kvar står jag och vet inte riktigt vem jag är och hur jag ska ta mig ur detta...

Bjuder på en bild som ett av barnen på min gamla avdelning tog för ett bra tag sedan...

Hej finisar! Dagens uppdrag är nu avcheckad! Att gå och handla när man fortfarande inte är helt tillbaka efter magsjukan var ju sådär lagom roligt. Dels för att kroppen fortfarande är helt slut och matt, men också för att man både ser och känner lukten av massa saker som man verkligen verkligen inte är sugen på, man mår ju inte mindre illa för det liksom. Jaja, nu är det gjort iallafall och jag planerar att vara inne i lägenheten resten av dagen för att vila upp mig. Har precis orkat göra mig en smoothie som jag sitter och dricker på här i soffan.

Frysta blåbär, hallon och mango, en halv banan, en kiwi, en blodapelsin, en liten skvätt juice och vaniljyoghurt.

Dags att mixa!

Resultatet, mums!

Nu ska jag kura ihop mig under en filt och börja titta på den nya Svenska kriminalserien "Saknad", har hört att den kan vara sevärd!