Eller ja, på vift och på vift, jag vet ju vart jag är och sitter för nuvarande i hotellsängen. Däremot så har jag varit på vift inne på hotellet ett antal gånger under dagen då det är så galet svårt att hitta här! Lite sjukhusvarning med alla hissar, gångar och nummer haha. Klockan stod iallafall på 07:30 imorse och jag kunde i lugn och ro duscha, packa ned lite kläder och sedan åka in mot centralen för att åka hit till Linköping. Dags för årets första Para-kommitté-möte och jag var (och är) så taggad, tycker verkligen att det är så kul och intressant att få vara en del av denna kommitté! Blev upphämtad på Linköpings station och så åkte vi  vidare till hotellet. Trots förseningar så kom mitt tåg i tid och jag hann dessutom ta en kaffe under tiden som jag väntade på att bli upphämtad.

Efter mycket om och men med parkering, incheckning och allt så fick vi i oss lunch när alla hade kommit. Tyckte att lobbyn på hotellet var så fin, mysig liksom och en riktig "hängplats".

Ett sjukt snyggt rum fick jag också om ni frågar mig och jag älskar badrummet. Marmor liksom, sedan är jag fast haha!

När alla hade anslutigt så var det dags för lunch. Det var en rejäl måltid och jag tror att vi alla bara åt typ en fjärdedel av all mat och var sedan proppmätta. Kändes som att man var i USA eller nått där det är extra allt på allting haha.

Ja, ni ser ju ;).

Efter lunchen så var det dags att vara lite effektiva och sätta igång med mötet, vi har ju inte så himla mycket tid och varje gång så har vi så mycket att diskutera.

Vid 17:30 så avslutade vi mötet för dagen och så fortsätter vi med allt resterande imorgon. Nu sitter jag som sagt i min säng här uppe på rummet och ska ta det lugnt i en timme innan det är dags för middag. Längtar så himla mycket då jag vet att det blir skaldjurssoppa till förrätt, hoppas att den är god!

Yes, igår så var det dags för Bullets over Broadway igen, denna gång för åttonde gången. Det är tur att jag skriver upp varje gång jag ser Helen live, annars är det tveksamt om jag hade hållt koll på vilken gång det var igår haha. Att få inleda helgen på detta sätt kan ju knappast bli bättre, första parkett satt jag på såklart då jag vill se allt så nära det bara går typ haha. Den var lika bra även denna vecka och jag älskar verkligen liveframträdanden, då kan allt hända och har man varit på samma föreställning flera gånger så ser man verkligen vad som är lite spontant och vad som är inövat.

Denna gång så blev jag så sjukt känslosam av någon anledning. När Helen sjöng en av hennes solonummer så tittade hon på mig och det syntes i ögonen och på hela kroppen hur kul hon tycker att det är att stå där på scenen. Det är så mäktigt tycker jag, det är som att jag bara vill stanna tiden för ett tag i just de sekundrarna för att jag är så lycklig och tacksam och då kom nästan tårarna. Det är så svårt att förklara vad jag egentligen känner och varför. Ett stort plus blev också i slutet under applådtacket då Johan Raubeus vinkade till mig. En toppenföreställning med andra ord och nästa vecka är det dags igen, längtar!

Dessa människor ger mig så mycket energi! <3