Nu så, bättre sent än aldrig. Direkt efter jobbet så åkte jag vidare mot stallet för ridlektion. Det var många år sedan som jag red på fredagar, men nu är det dags igen. En av mina bästa perioder i stallet var när jag red i ponny på fredagar så det kanske blir så nu också haha. Nä men skämt och sido, jag blev ju utsparkad från handikappsgruppen för några veckor sedan när Anette tyckte att det var dags för mig att börja rida lite mer. Tror nog att det är bra att hon ligger på då jag lätt kan bli lite feg också. Men nu är jag tillbaka i ”vanlig” grupp igen vilket känns jättehärligt! 

Det blev Max 2 som jag fick sitta på och vi körde igång allt med en hopplektion! Minns inte när jag hoppade för Anette sist, hon nämnde någonting om 12 år och det tycker jag känns alldeles för mycket haha! Nä, men det var många år sedan iallafall. Det var så kul! I början av lektionen när vi red ut och skrittade fram lite så kändes det som att Max var sjukt het på gröten, men det var helt lugnt ändå! När det gäller hoppning så vill jag hellre sitta på en pigg häst än en seg häst haha. Det var lite självständig ridning mellan hoppgångerna vilket var bra också, då fick jag chans att dressyra lite också. Att hoppa på Max 2 är inga problem alls! Hur lugn som helst, men kan gasa när man ber honom, hoppar typ allt och är så positiv! När vi hoppade sista hindret så kändes det som att vi bara hade värmt upp lite och jag var nästan sugen på att få hoppa högre. Men jag var ändå så nöjd! 

I slutet av lektionen när jag jobbat sjukt mycket med tempoväxlingar i traven så kände jag att han började söka sig nedåt och slappna av lite också. Max är så mycket stelare än vad Jissa är, så det kan dröja lite innan han börjar komma igång. De sista travstegen innan vi saktade av till skritt, då kändes det så rätt och bra! Det är så man vill att en lektion ska sluta, med en känsla av att man inte vill hoppa av utan fortsätta i en evighet haha.

Typ världens gladaste kille! <3