Hej på er vänner! Har precis kommit hem och satt mig i soffan med en kopp te. Det har varit en lång dag som både har känts intensiv men också lugn på samma gång (hur det nu är möjligt haha). Började iallafall dagen på jobbet med att leka i sandlådan med mina små barn, fördelen med att gå upp på heltid är att man får ta emot och vinka av barnen också och träffa föräldrar eller vårdnadshavare. Men jag jobbade bara i några timmar, sedan sa jag hej då och åkte mot min psykolog. Dock så har man ju fått vidga sitt perspektiv lite efter i fredags och helt plötsligt kändes inte mina problem så stora längre efter terrorattentetet. Självklart ska man ju inte jämföra sig med andra hela tiden, det hjälper en inte i längden. Men just då så kändes mina problem som småproblem. Det gick helt ok hos henne, gick ut lite förvirrad och ledsen samtidigt som jag var lite gladare än innan.

När vi hade sagt hej då så åkte jag raka vägen tillbaka till jobbet, kramade om några av mina barn som fortfarande var kvar och gick på upptäcktsfärd med en av våra minstingar och sedan satte jag mig i personalrummet och vilade lite. Vid 16 började vårt APT som höll på till ungefär 19. Intressanta diskussioner och mycket man redan visste, så lite blandade känslor. Det jobbigaste var att jag började må ännu sämre ju mer tiden gick. Har varit konstig i kroppen hela dagen idag, typ skakis och FRUKTANSVÄRT trött och lite huvudvärk, vet inte riktigt varför. Hoppas på att det går över till imorgon :).

Det blev en glad gubbe som fika :).

Nu ska jag titta lite på TV och drick upp mitt te. Kram på er!