Idag för tre år sedan så skrev jag ett blogginlägg om när en av mina drömmar gick i uppfyllelse.

Den 31 januari 2015 så fick jag tack vare Ung cancer möjlighet att träffa Helen Sjöholm. Vill ni läsa inlägget så klicka HÄR. Fick upp detta minne på Facebook idag och känslorna som jag hade då kom tillbaka. Det kommer vara ett av de finaste minnen som jag för alltid kommer att bära med mig. Det har gått tre år och jag har fått vara med om så himla mycket fina minnen under dessa år, allt tack vare den kvällen. Vi har sets väldigt många gånger sedan dess och för mig så är det helt ofattbart att hon vet vem jag är nu.

Jag har försökt att förklara flera gånger om vad Helen betyder för mig, men det går liksom inte. Hon är fortfarande Gud för mig. Någon som jag tror på, någon som jag avgudar så enormt, någon som är för bra för att vara sann. Någon som jag ibland inte vågar och klarar av att tro på att hon finns på riktigt. Jag har mina perioder när jag tänker på henne extra mycket. På vad vi har pratat om, vad hon verkligen betyder för mig och hur otroligt tacksam jag är över att ha henne i mitt liv. Det räcker ibland med en låt, eller med en bild för att dessa känslor ska bubbla fram och tårarna kommer, ibland kan jag fastna inne på Youtube och kolla på klipp en hel dag och låta tårarna rinna. Kanske borde jag ha vant mig vid att se henne på riktigt, kanske borde jag förstå att hon verkligen finns på riktigt, kanske borde jag backa lite med mina känslor och försöka att inte göra varje gång till någon stor grej. Jag vet inte, men trots alla dessa fina möten och minnen under dessa tre åren så kan jag inte smälta allt, jag sitter liksom just nu i skrivandets stund och storgråter när jag tänker på henne. Det är så himla stort, hon är så himla stor. För mig och många fler...

Första bilden på oss två <3.

Hallå på er alla sköningar!

Härligt att få sluta tidigt idag måste jag få säga! Av någon anledning så har det känts som fredag idag, men det beror nog på att förskolan är stängd för barnen imorgon, tyvärr så får ju inte personalen långledigt då vi har studiedag. Kom tidigare till jobbet imorse på grund av lite personal, men när jag väl kom så var det hur lugnt som helst. Annars så har dagen bara rullat på, jag har haft lite otur efter mig men inget allvarligt som tur är haha. Har inte riktigt kunna skilja på veckorna då jag trodde att vi hade vissa aktiviteter förra veckan men som vi egentligen hade i början av denna vedcka. Det känns som att denna vecka har varit en evighet lång samtidigt som dagarna har gått så fort! Under eftermiddagen så blev det lite stress och irritation för mig och en av mina kollegor, vi tänker 95% av fallen likadant, men ibland så krockar det totalt både med åsikter och lite småtrötthet och annat haha! Tur att båda är lite positiva och tänker att allting ändå löser sig ändå tillslut, det gör det självklart i detta fall också och iallafall jag kände mig lite lugnare efter att vi fick lite gjort.

Bild från förra veckans målning :).

Nu ska jag öppna lite paket som jag fått hem och sedan titta på film!