Hörni finingar. Jat tar en liten paus här idag känner jag, tänkte skriva ett längre inlägg först men jag orkar helt enkelt inte. Vissa dagar vill man bara få vara ledsen och lite nere av olika anledningar och idag är en sådan dag när jag helst bara vill isolera mig från allt och alla, det är mycket som snurrar omkring i mitt huvud nu förtiden och jag har ibland lite svårt att putta bort de tuffa tankarna.

Imorgon blir det säkert en bättre dag, kram på er.

Alltså, det kändes som att tiden helt plötsligt stannade när jag fiskade upp telefonen ur fickan igår mitt på lunchen "Barbro Lill-babs Svensson är död." Jag skrek ut ett chockat VA!? Jag fattade ingenting till en början och satt helt borta på min stol vid matbordet ett tag. Först blev jag arg, det räcker nu!! Först Jerry Williams och nu Lill-babs. Det ironiska är att jag bara någon dag efter Jerkans död tänkte just den tanken om hur Sverige skulle reagera när Lill-babs dör, och nu kom beskedet.

Lättrörd som jag är så hade jag ju gråten i halsen hela dagen igår och jag klarade knappt av att läsa alla fina ord om henne som folk skrivit på sociala medier. Har fortfarande svårt att tro att detta är sant. Hon ska ju finnas för alltid, hon var Sveriges trygghet på något sätt, hon kan inte bara vara borta! Det känns nästan som att tiden har stannat litegrann, att Sverige har stannat. Vi har verkligen blivit av med en av landets största stjärna, vad kommer hända nu?

Så ofattbart, och jag tänker framför allt på hennes nära och kära som sörjer nu. Fy fan!

Alltid älskad, aldrig glömd. Tack för allt du har gjort för oss!. Vi är många som vill leva vidare, för dig. <3