lyckopillerelin

Inlägg publicerade under kategorin Fuck cancer

Av Elin - 7 januari 2018 12:56


Jag fick frågan för några dagar sedan vilka låtar som var mina anthems under tiden som jag fick cellgifter, eller egentligen hela cancerresan. Några låtar var självklara, några hade jag glömt lite och några gick i perioder. Här kommer iallafall 4 av de mest spelade, utan inbördes ordning.


Jag tror att under hela resan så lyssnade jag nog mest på Carolas "Så länge jag lever". Denna låt har nog följt med mig under både jobbiga och glada stunder i livet ända sedan barnsben. Så länge jag lever, tänker aldrig nånsin ge upp. Så enkelt är det! Jag hade till och med skrivit upp denna textrad på en lapp i mitt rum så varje gång jag tittade in mot väggen så blev jag påmind om att orka lite till.

Den bästa versionen från Jubileumsshowen 2003!


Den andra låten spelade jag nog mest på repeat strax innan allt började. När ovissheten var som värst, när dödsångesten kom smygande och när jag kände mig som skörast. Sarah Dawn Diners låt "Standing strong". Sarah har lärt mig att det är okej att vara ledsen, skör och liten-men att det också är viktigt att tänka på allt det fina i livet och vara glad trots mörkret. Den låten gjorde (och fortfarande gör) mig glad och fick mig att tänka bort det jobbiga för en stund, ni vet en sådan låt som man bara fulsjunger högt och fuldansar till  . Nothing can go wrong when I´m standing strong. Cancern skulle inte få ta över hela mitt liv, jag ska bannemej visa att det går att vara positiv trots allt! 



När jag var klar med all behandling, försökte komma på fötter och tillslut började plugga och leva livet igen så hade jag en låt som jag lyssnade mycket på innan varje återkontroll. Jag minns tydligt en gång när jag var på väg hem från min förskola där jag hade praktik under förskollärarutbildningen och var så lycklig, trots att det om några dagar var dags för återkontroll. Jag dansade fram på Stockholm södras perrong och spelade Lalehs "Vårens första dag" på högsta volym. Ingen och inget skulle få stoppa mig längre, jag är inte beredd att dö än, som en del av texten är.


Just de veckorna när det var cellgiftsvecka så spelade jag faktiskt en hel skiva varje gång. När jag hade kommit fram till sjukhuset, fått igång droppen med cellgifter och min sjuksköterska sa att hon kommer tillbaka snart för att se hur det gick, så satte jag i hörsnäckorna i öronen och spelade Helen Sjöholms första album "Visor". Jag ville bara försvinna, ville sova mig igenom dessa timmar i sjukhussängen och då var det just Helens vackra röst som fick mig att ta det lugt och andas igenom timmarna.

En av de bästa låtarna från albumet.

Av Elin - 21 november 2017 19:30


God kväll på er! Oj vilken dag jag haft!


Det började med ett besök på läkarhuset som tog mycket längre tid än vad jag först trodde. Gick bra bortsett från att det lär bli ännu mera sjukhusbesök nu då det är annat jag behöver hjälp med och för att läkare inte håller det de lovade. Sedan så var det bara att gå vidare till blodprovsmottagningen för att ta blodprov för att kolla så cancern håller sig borta från mig. Det var ett tag sedan som jag tog blodprov och framför allt så var det ett tag sedan så jag blev så här sönder stucken! De två första sticken var från en fruktansvärt dålig stickare (är det sjuksköterskor som jobbar på blodprovstagningen? Haha nollkoll!) hon var iallafall dålig både fysiskt och psykiskt, när jag redan från början säger att jag är svårstucken så kanske man inte ska säga att man aldrig stuckit några på vissa av ställena på min arm. Men efter det när jag fick byta person så kändes det åtminstone bättre då hon var härligare och erfarnare, hon stack mig visserligen hela 4 gånger men då kändes det ändå acceptabelt och lättare då hon var trevligare haha. Så ja, min kropp har ju inte varit så samarbetsvillig idag om man säger så. Efter att ha tackat för mig så åkte jag vidare mot jobbet.

Haha härliga låttexter på blodprovsmottagningen ;).


Ja, mot jobbet var det jag. Det tog ju en himla tid på läkarhuset så jag kom fram till jobbet lagom till mellanmålet, vid 14. Trots att jag inte hade varit på jobbet under dagen så var jag helt slut! Det tar så himla mycket psykiskt för mig nuförtiden att vara på sjukhus så jag blir helt slut efteråt. Hade iallafall en jättemys stund med ett av barnen när vi tittade på massa bilder under hans förskoletid-så det blir det första guldkornet för dagen som jag tagit med mig hem. Vid 16 så var det dags för APT, vi började hos oss och sedan så tog vi oss vidare till en annan förskola i enheten för ett studiebesök. Vissa moment var givande och andra inte, som vanligt kanske :). Det andra guldkornet jag tar med mig hem är den hysteriska skrattattacken som blev till när jag trodde att en av mina kollegor tog upp en kondom ur fickan, vi skrattade så tårarna rann kan jag säga! Härligt avslut på jobbdagen med andra ord!


Nu har jag precis kommit hem. Ska öppna min Glossybox och sedan fortsätta att titta lite på Änglagård som jag började på igår. Dock så tror jag att jag inte orkar så länge då jag haft ont i halsen och varit lite hängig under dagen, då kan sömn göra susen. Nä vänner-Glossyboxen väntar!

Av Elin - 26 juni 2017 12:11


Jag har aldrig känt eller tyckt att jag varit ovanligt mycket på sjukhus i mitt liv. Har inte tyckt att det påverkat mitt liv så mycket. Visst har jag missat lektioner eller sådant i skolan när jag varit iväg, men har aldrig känt att det varit tungt. Förs nu. Jag har aldrig känt så mycket hat och så mycket förtvivlan över min funktionsnedsättning som jag gjort den senaste tiden. Det är proteser, det är smärta, det är sjukgymnastik, det är hy, det är tänder, det är ortopedläkare, det är mediciner och nästan varje besök resulterar i fler besök/kontroller och helst av en specialist som också skickar en vidare. Jag är så jäkla less på detta nu! Ska det vara så här i resten av mitt liv? Ska jag behöva vara borta så här mycket från jobbet som jag har varit? Ska jag behöva spendera mina semesterdagar för sjukhusbesök? Jag känner mig nästan som en fånge inuti min kropp, i ren frustration kan jag få rysningar på hela kroppen och jag bara vill skrika rakt ut, svårt att förklara den känslan men jag önskar ibland att jag bara kunde kliva ur min kropp och skaka av mig alla problem. Att bara få vara som alla andra någon gång.


Men vet ni vad det värsta är? Att jag känner så här. Att jag har blivit så här bitter. Att jag tycker synd om mig själv och gnäller över mitt liv. Jag vill inte vara en sådan person.


Nu har jag fått skriva av mig det värsta, hoppas att det hjälper! Idag gick det iallafall bra på sjukhuset.

Av Elin - 9 juni 2017 15:48


Hej på er vänner. Ligger just nu i soffan och tar igen mig lite, är så trött och har så ont i kroppen idag.


Dagen började med jobb, blev på storbarnsavdelningen även denna dag, på gott och ont. Jobbade inte så jättelänge, utan vid 12:30 ungefär så tackade jag för mig för att sedan åka till Radiumhemmet för återkontroll. Bortsett från att det var ovanligt mycket trafik så gick det strålande. Jag och mamma gick därifrån med lätta steg då jag efter fem år har blivit friskförklarad!! Något som jag nästan vill skriva till på CV:t ”Haft cancer. Överlevt.” Bara det liksom. Ärren kommer alltid att vara kvar och påminna mig om mitt livs viktigaste fight, men det finns inget som jag kan vara mer stolt över än att få visa att cancern inte alltid vinner. Det finns hopp. Fuck cancer! Om jag har firat? Nja, inte riktigt. Köpte en glass på vägen hem, ska strax åka till stallet för sista ridningen denna termin och sedan mot Strömsholm! Att fortsätta med livet som friskförklarad är ju en firning bara det kanske haha. Nu måste jag svira om till stallkläder, kramkram!

Hej då radiumhemmet, förhoppnnigsvis för gott!

...

Av Elin - 31 maj 2017 20:46


Så kom den. Dödsångesten.


Jag drömmer så ofta om det nu. Att jag inte orkar mer, att jag ger upp på olika sätt.  Att jag är stressad. Det skrämmer mig så mycket. Varför bearbetar min hjärna detta fortfarande? Varför drömmer jag mardrömmar och vaknar upp i panik? Jag tror jag vet varför detta händer, men jag önskar att jag orkade trycka bort alla tankar. Att jag orkar stå emot. Just nu är jag inne i en period där jag är orolig. Hela tiden. Över att jag kommer att förlora någon viktig person i mitt liv eller att jag själv förlorar. Vågar inte sova, men är samtidigt så fruktansvärt trött.


Jag hatar dig cancerjävel!

Jag hatar att du fortfarande kontrollerar mig. Jag hatar att du gör mig så här skör. Jag hatar att jag inte litar på min kropp längre.

 

Jag hatar att du ger mig dödsångest!

Försvinn ur mitt liv bara!






 


Av Elin - 20 maj 2017 16:04


Hallo darlings! Tänker att jag tittar in här nu då jag troligtvis lär komma hem apsent ikväll efter konserten. Lägligt nog så hade Ung cancer stoppat in en extra pärldag idag och nu när Sunna är här så var det en självklarhet att vi åkte in. När hon bodde i Stockholm för något år sedan så gick vi på varenda pärldag tillsammans! Lite nostalgiskt faktiskt haha. Vi blev lite sena då vi glömde att gå av vid centralen då vi pratade så mycket, men tillslut så kom vi fram och det kändes nästan som hemma. Var på tok för länge sedan som jag pärlade armband sist, men har inte hittat tiden riktigt i livet just nu. Var lite ringrostig tyckte jag och kände att det blev ganska så påfrestande för kroppen att sitta flera timmar och pärla, så efter två timmar ungefär så tackade vi för oss.


Vi hade planerat att gå runt i stan ett tag, men det blåste och kändes lite kallt, så vi sparar det till imorgon. Istället så åkte vi hem till Vällingby, tog en fika och handlade lite middag.


Nu ska jag vara social igen med Sunna och snart så ska vi laga middag, öppna en rosébox och peppa galet till ikväll!!

Av Elin - 7 februari 2017 20:02



- Mina dåliga tänder. Under den tiden som jag gick till tandläkaren som barn så har jag alltid haft samma underbara kvinna under alla år. Under 20 år så har jag också haft ett hål i en tand. ETT hål på 20 år, ganska bra med tanke på mina speciella tänder. Efter alla cellgifter och jag började komma tillbaka till livet igen så hade jag då gått över till vuxenavdelningen och fick en tandläkare som tydligen skulle vara bra enligt min gamla som jag litade på. Men VARJE gång jag uppsöker tandläkare så har jag minst ett hål! Låt mig då få säga att jag sköter mina tänder precis som innan, men lik förbannat så har jag hål. Jag går och lagar, lagningen går sönder efter några månader och så har det hållit på ett tag, nu på senare tid så har jag dessutom fått någon konstig tandläkarskräck också så jag tar mig aldrig dit + att jag har fått byta tandläkare typ varje gång jag ändå tar mig dit. Så här i efterhand så har jag fått reda på att cellgifter kan göra så att tänderna blir av sämre skick, men den infon fick inte jag av min onkologläkare. Det som jag blir mest frustrerad och ledsen över är att det inte finns något ”bevis” på att det är just cytostatikan som gjort mina tänder sämre, jag blev aldrig tillsagd att gå till tandläkaren innan behandling då det var så bråttom att sätta igång, så jag vet ju inte heller om det verkligen beror på cytostatikan eller kanske otur med tandläkare bara.


-Smärta i kroppen. Detta är också något som har uppkommit efter att jag gick på cellgifter, självklart hade jag ont och fick ondare fortare än andra, men inte alls på samma sätt som nu. Det här med att få ont i kroppen undertiden man fick cellgifter är jag helt med på, men att denna smärta kan vara en eventuell biverkning som jag troligtvis inte kommer att bli av med, det hade jag ingen aning om! Frustrerande är det även här att detta inte var något som min läkare nämnde. Ska jag vara helt ärlig så kan jag bara minnas att hon nämnde biverkningar som kunde komma undertiden behandlingen pågick, men inget om att vissa biverkningar kunde bli kvar även efteråt.


Det som gör mig mest frustrerad är ovissheten, att jag inte vet vad detta beror på utan att det bara är gissningar...

Jag i peruk, bild från New York i maj 2012.

Av Elin - 23 januari 2017 16:00


Idag är det en speciell dag. Veckodagen stämmer och det är samma datum. Fast idag är det fem år senare. Fem år sedan som jag fick mina första cellgifter. Jag minns den dagen som om det vore igår, det som hände innan och sedan veckan efter första behandlingskuren är fortfarande lite blurrigt. Vissa saker minns jag mer, andra saker är helt blankt. Allt gick så fort samtidigt som att jag tyckte att allt gick så långsamt, svårt att förklara för någon som inte varit där själv tror jag. Kan jag inte bara få alla jävla cellgifter någon gång så jag sedan kan fortsätta med studierna! Ungefär så var väl mitt tänk, jag hade liksom inte tid med detta! Framför allt inte då jag hade praktik, det var ju där som jag blev påmind om varför jag satt vid skolbänken från första början.


Idag fem år senare så kan jag inte säga att allt är förbi. Att jag har lämnat det bakom mig. Det kommer jag såklart aldrig göra, cancer kommer alltid ha en plats i mitt liv varesig jag vill eller inte. Ångesten finns där och dyker ibland upp när jag som minst anar det. Tacksamheten finns såklart också i mig, herregud jag lever ju! Ilskan finns fortfarande i mig och jag hoppas att jag kan använda denna ilska till något bra när jag känner mig starkare.


Fem år. Ni kanske kan räkna ut vad jag önskar mig mest av allt detta år...

Från Ung cancers landsmöte i Malmö 2016.

 

read my blog in your language!

bloglovin

“May the focus of my day be on the priorities of life. Love God, family and friends, take care of my health, and be the best I can be in all that I do.”

bloglovin

Elin heter jag, jobbar som förskollärare i Stockholm. Det som ger mig kraft är musik och de fyrbenta djuren hästarna.

Kontakta mig

elin_holmer@hotmail.com

Goltz syndrom är en sällsynt, ärftlig sjukdom som karaktäriseras av hudförändringar, men som också kan drabba många andra organ, som ögon, tänder och skelett. Syndromet förekommer företrädesvis hos flickor och kvinnor. Den exakta förekomsten är inte känd. Omkring 200 personer är beskrivna i den internationella medicinska litteraturen. Man känner endast till ett fåtal personer med syndromet i Sverige. Läs mer om mitt syndrom som jag lever med här.

Fråga mig

18 besvarade frågor

Sök i bloggen

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3
4
5
6
7 8
9 10
11
12 13 14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2019
>>>

Kategorier

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

   

   

   

   

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Skapa flashcards