lyckopillerelin

Inlägg publicerade under kategorin Jag går i tusen tankar

Av Elin - Fredag 27 april 19:26


Idag har jag en sådan där dag när jag bara vill skrika, sparka och slå samtidigt som jag gråter. Bara så jag får ut alla känslor liksom. Jag vet inte varför, men av någon konstig anledning så har min hjärna litegrann stängt av lite tror jag, jag orkar inte gråta, jag kan typ inte gråta. Jag vill vara ensam och stänga in mig i lägenheten samtidigt som jag vill ha någon bredvid mig som säger att allt kommer att bli bra. Jag är bara så himla less. Så himla less på sjukvården, så himla less på jobbet, så himla less på att jag har en kropp som styr mitt liv som gör att jag inte orkar lika mycket som förr, som gör att jag känner mig som en pensionär, som gör mig så himla bitter och negativ.

 

Jobba inte emot ditt liv och dig själv har jag fått höra, men det är fan mycket lättare att säga det än att faktiskt göra det, på riktigt. Jag fattar att det kommer bättre tider, jag fattar att jag någon gång kommer att vara i en bra plats i livet, jag fattar att jag måste jobba med mig själv. Men just nu så är jag bara så himla trött och less. Jag orkar inte, jag vet inte vart jag ska börja, varje gång jag anar lite ljus i tunnel så kommer det upp något annat. Men mest av allt är jag bara ledsen. Ledsen över att jag känner så här. Ledsen över att jag inte är den person som jag en gång var. Ledsen över att jag hela tiden känner att jag sviker mig själv…

 

Hörni, sorry för en massa struntskrivning här, var bara tvungen att skriva av mig lite och då hamnade jag här :).

 

ANNONS
Av Elin - Onsdag 25 april 21:34


Ibland kommer ångesten, när man som minst anar det. Jag hör min psykologs ord eka i huvudet och försöker att ta till mig det...

?Ta det lugnt. Du har tid. Du kommer inte att dö. Inte än.?

Du kommer inte att dö
Du kommer inte att dö
Du kommer inte att dö

Jag kommer inte att dö.
Jag kommer inte att dö.
Jag kommer inte att dö.
Jag kommer inte att dö.

Andas Elin.



ANNONS
Av Elin - Onsdag 18 april 18:00


Hej på er vänner! Hemma, mätt och belåten och ska alldeles strax börja städa i köket när jag skrivigt klart detta inlägg.


Dagen började med en härlig sovmorgon till 08:45 ungefär, så skönt! Sedan gjorde jag mig i ordning, gick ned till espresso house och köpte en kaffe för att sedan sätta mig på tåget till Solna för att ha ett samtal med min psykolog. Det var ett tag sedan som vi sågs nu, men det var verkligen dags för mig att ta tag i detta igen. Just nu är jag inne i en tuff period så jag behöver någon som jag bara kan spy ut allt hos och sedan försöka få ordning på alla tankar och känslor. Har ju provat att gå till så många olika psykologer men den jag går hos nu känns nog bäst, skönt det! Vi pratade på i en timme och när vi hade bokat in lite fler träffar och jag hade tackat för mig så kändes det så bra att åka till jobbet.


Väl på jobbet (kom så mycket senare än vad jag trodde) så var det full fart på avdelningen. Många barn och högt tempo som vanligt haha. Men de flesta timmarna spenderades i parken och sedan ute på förskolegården, härligt med lite friskluft och glada barn! Slutade 16:30, åkte hem och gick igenom Coop en snabbis för att hämta ut ett paket som jag inte visste vad det var haha. Nu har jag ätit middag och öppnat paketet och kan nu välkomna mina nya favoritskor in till skofamiljen här hemma!

Alltså, hur snygga är de inte?!


Nä vänner, köket kallar!

...

Av Elin - Onsdag 21 mars 21:33


Idag har jag haft en tuff dag. Av någon anledning så har smärtan varit väldigt hög. Beröring från barnen på jobbet har gjort att jag bitit mig i läppen flera gånger för att inte skrika rakt ut och dra mig undan när de klappat på mig eller så. Gar fortfarande ont,kan knappt ha täcke på mig nu när jag försöker att sova. Hatar detta! Sorry för tråkigt inlägg, var bara tvungen att skriva av mig.......

Av Elin - Onsdag 21 feb 19:58


Okej, nu har jag gråtit en skvätt, velat lite fram och tillbaka om jag verkligen vill publicera detta inlägg, men ändå beslutat mig för att göra det. Så här kommer det...


Igår blev allting klart. Jag har skjutit på detta så himla länge nu och haft så otroligt mycket ångest över detta, jag har inte velat tänka på det eller velat lyssna när folk sagt åt mig att jag måste göra något. Men nu har jag kommit till en punkt där jag snart rasar ihop fullständigt, ibland känner jag mig som en tickande bomb som när som helst bara kan explodera av känslor. Hur mycket jag än försöker och vill så kan jag inte fortsätta så här, jag var helt enkelt tvungen att göra någon förändring för att orka leva och göra det jag älskar. Hur tufft det än känns. Idag gick jag ned i tid på jobbet, eller rättare sagt, jag är sjukskriven på 25%. Enligt läkare så borde jag jobba max 50%, men jag vägrar. 75% it is och min förhoppning är att det ska fungera bra. 

Jag har inte riktigt smält detta beslut trots att jag har vänt och vridit på detta i över ett år, jag har försökt hitta andra lösningar, provat fram och tillbaka, men inget har riktigt fungerat, jag kommer alltid tillbaka till där jag började. Det känns inte helt bra i hjärtat än, men långsamt så försöker jag att acceptera hur läget är. Sjukskrivning igen och allt som har med sjukhus att göra just nu ger en sådan enorm ångest. Det sista läkaren sa när vi sa hej då igår var att jag har tagit ett klokt beslut angående detta. Det sista min arbetsterapeut sa innan vi skildes åt var bra jobbat och gjorde två tummar uppåt och kramade om mig, som att hon verkligen förstår hur jobbigt jag tycker att detta är.


Just nu ser jag inget bra i detta beslut och vill verkligen inte ha det så här. För mig så är detta ett misslyckande och ett riktigt slag på mitt självförtroende. Det var inte så här det skulle bli och jag är sjukt besviken. Jag är tacksam över alla hejarop och den kärlek jag får från olika håll i min närhet men ni får också ge mig lite tid, så småningom så har jag landat och börjat acceptera hur livet har blivit. Men just nu så känns det tungt...

Av Elin - Måndag 19 feb 18:58


Just nu så är jag så trött. Hela tiden. Jag kan knappt ta beslut. Känner att jag inte vet någonting. Jag orkar knappt ta hand om mig själv, orkar inte städa, laga mat, duscha, vill bara låsa in mig. Isolera mig. Jag vill bara att tiden ska stanna, så jag får chans att stanna upp och tänka efter. Livet bara går och jag vet ingenting. Folk frågar och jag blir så fruktansvärt stressad av alla dessa frågor. Det är så lätt att säga att allt löser sig, men så enkelt är det inte tyvärr, känns det som iallafall. Jag vet att saker och ting inte löser sig genom att isolera sig, jag vet att det krävs mer än så. Men det känns så fruktansvärt jobbigt just nu.


Detta skrev jag i april förra året och jag känner att jag mår så här igen.


Vet ni vad det värsta i allt detta är? Att jag börjat tvivla på mig själv, att jag känner mig otillräcklig, att jag nästan varje dag går hem med tanken av att jag inte längre gör något bra jobb. Att jag inte orkar göra ett bra jobb utan istället fokuserar på att orka med dagarna. Jag har alltid känt att jag vet vad jag vill och kan och att jag inte är rädd för att säga ifrån och komma med ideér. Men nu sitter jag ofta på möten på jobbet och vet inte vad jag tycker och tänker längre. Det tär nog mest på mig, att jag känner att jag har tappat allt i min yrkesroll....

...

Av Elin - Fredag 9 feb 22:36


Var inte riktigt beredd på detta. Denna ångest. Varför nu?

Jag trodde att jag hade lärt mig, vuxit, blivit klokare och starkare. Men likt förbaskat så finns du där omedvetet och påminner mig om allt.

Varför kan du inte lämna mig ifred?!
Räcker det inte nu?

JAG HATAR DIG CANCERJÄVEL!



...

Av Elin - Måndag 22 jan 21:08


Det känns som att det kommer att bli en tuff natt, ångesten står mig upp till halsen på riktigt. Det var ett tag sedan som någon sa ifrån på skarpen. Någon som såg rakt igenom mig.

En dag i taget Elin.
Andas.
Lev.

 

read my blog in your language!

bloglovin

“May the focus of my day be on the priorities of life. Love God, family and friends, take care of my health, and be the best I can be in all that I do.”

bloglovin

Elin heter jag, jobbar som förskollärare i Stockholm. Det som ger mig kraft är musik och de fyrbenta djuren hästarna.

Kontakta mig

elin_holmer@hotmail.com

Goltz syndrom är en sällsynt, ärftlig sjukdom som karaktäriseras av hudförändringar, men som också kan drabba många andra organ, som ögon, tänder och skelett. Syndromet förekommer företrädesvis hos flickor och kvinnor. Den exakta förekomsten är inte känd. Omkring 200 personer är beskrivna i den internationella medicinska litteraturen. Man känner endast till ett fåtal personer med syndromet i Sverige. Läs mer om mitt syndrom som jag lever med här.

Fråga mig

18 besvarade frågor

Sök i bloggen

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2018
>>>

Kategorier

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

   

   

   

   

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se