Alltså, har ni inte sett Jersey boys på China teatern så måste ni göra det typ bums! Efter att de hade varit med och bjudit på ett litet smakprov på skansen i somras så blev nog många frälsta, inklusive jag, Sofi och Jesper. Jag var lite orolig att jag hade för höga förväntningar då allsångstämningen nog hade en stor bidragande orsak till att det var så bra i somras, men jag blev verkligen inte besviken! Sofi, jag och Jesper hade platser på första parkett och jag tror nog att jag pratar för oss alla tre om jag säger att vi var sjukt nöjda med showen! Jag ville se den igen redan när första akten var klar. Så mycket bra musik, så bra historia, så mycket humor och de fyra boysen var outstanding! Så sjukt duktiga på att sjunga, fick rysningar från topp till tå vissa gånger och ibland så kunde de beröra så man inte kunde hålla borta tårarna. SJUKT bra var dem! Ville helst av allt typ stå och dansa hela showen genom, men det hade kanske sätt lite konstigt ut :). Som pricken över i:t fick vi även ta varsin selfie med David och Peter i slutet innan vi gick därifrån på moln.

David Lindgren är seriöst en av mina kändiscrush! <3

Efter Jersey boys så drog vi vidare till Fridays för att käka middag, trevligt sällskap, god mat och massa skratt. Det kunde inte bli bättre....eller?

Jo! Det kunde det, nog för att jag hade varit helnöjd redan efter middagen, men sedan så träffar jag på fyra av brudarna som jag pluggade med på SU! Vad är oddsen liksom!? SÅ kul! Var jättelänge sedan som jag träffade dem så jag hängde kvar på Fridays ett tag till för att umgås med dem. Jättemysigt att ses igen verkligen och jag blev påminnd om hur många fina människor jag träffat på SU genom utbildningen! Jag blev inte så jättesen hem, en drink och massa tjejsnack senare så drog jag mig hemåt, sjukligt lycklig och nöjd med dagen!

Somnade gott med Sherry baby av Frankie Valli & the four seasons i huvudet och med ett leende på läpparna :).

Igår kväll precis när jag skulle släcka lampan för att sova så nåddes jag av den fruktansvärda nyheten om terrorattacken i Paris. Samtidigt som jag ligger och mimar till lovsånger i min sköna säng så kämpar folk för sina liv inte allt för långt ifrån oss. Tröttheten gick över till ilska, ilskan gick över till rädsla och rädslan gick över till tårar. Vad är det för värld vi lever i? Hur kan det finnas så mycket hat? Helt plötsligt så känner jag mig så otrygg. Det känns som att vad som helst kan hända vart man än är. Vill vi leva bland all denna hat? Vill vi att våra barn ska behöva växa upp i detta? Vill vi att våra barn ska fråga oss vad vi egentligen höll på med? Har vi inte lärt oss någonting? Jag var så arg, rädd och ledsen när jag skulle sova, min twitter gick varm under natten och jag bara grät och grät ju mer jag såg. Jag vill inte leva i detta hat mer. Jag vill inte att mer liv ska förspillas, jag vill inte somna varje kväll och vakna upp till en värld som jag inte kan vara stolt över. Jag är så fruktansvärt rädd för framtiden. 

Jag förstår inte. Det går inte ihop. Ibland känns det som att allt vi gör är förgäves. All kärlek vi skickar. Alla pengar vi skänker bort. Allt engagemang. För det finns så mycket engagemang. Men ändå så känns det som att det blir mer och mer hat och mindre och mindre kärlek i världen. Men precis när jag skulle släcka lampan en andra gång så såg jag något som gav mig lite hopp. Människor som påminde oss om att inte ge upp. Att kämpa och visa att kärleken kan övervinna. Vi är så många i denna värld som engageras och bryr oss när det händer något fruktansvärt. Vi är fler än dem. Vi är starkare. Vi får aldrig låta hatet vinna!

Var bara tvungen att skriva av mig lite...

Jag försvinner ibland
Och alla frågar vad jag tänker på
Men jag kan inte berätta
För man får inte tänka så.

Att läsa och att gå på konserter är något som jag värdesätter otroligt högt i mitt liv. Jag tror nog att de flesta vet om det, men jag känner att det är värt att nämna igen. Det finns människor som tycker att jag är galen på riktigt som lägger ned så mycket pengar och tid på böcker och framför allt konserter. Ibland så tycker jag att jag själv är galen, men jag vet innerst inne att jag mår så otroligt bra när jag väl läser boken eller är där på konserten. Just nu så måste jag försöka att fokusera på att ta dessa pauser för mig själv. Jag behöver ta en paus från mitt eget liv och få chansen att andas lite. Jag orkar inte med mitt liv just nu och helst av allt så skulle jag bara vilja rymma iväg, att prioritera läsningen eller verkligen njuta när jag är på konsert är mitt sätt att fly. För just i dessa stunder när jag är som mest inne i boken eller konserten så spelar inget annat någon roll. Jag lever inte mitt liv, jag lever någon annans, glömmer mina bekymmer för ett tag och det är så obeskrivligt befriande. Att gå på en konsert eller att ta en läspaus i någon timme gör att jag orkar. Orkar kämpa.

Idag har jag inte gjort många knop kan jag säga. Det är väl det som är meningen när man är hemma och är sjuk antar jag, men jag blir så fruktansvärt låg och seg av det. Sov i ungefär 10 timmar inatt, drömmde massa obehagliga drömmar, ni vet drömmar som man har svårt att släppa när man är vaken. Avskyr sånt! Vad har jag gjort idag då? Har bakat, ätit, kollat på Pippi (hahaha) och läst lite i Utvandrarna. That´s it. Typ. Skittråkigt! Just nu är det genrep med Du kan sjunga gospel, men det känns bättre att vila upp rösten till på måndag då det är konsert. Så ikväll blir det en lugn kväll i soffan och likaså imorgon, ringde jobbet vid lunch och sjukanmälde mig imorgon också då det är bättre att ta det säkra före det osäkra. Nu ska jag försöka få i mig något att äta, har inte fått i mig någon middag än. Kram på er!

Mmmm, dagens lunch <3

Vi är alla en del av något större. Har ni tänkt på att vi människor kompletterar varandra så bra?

Vi är som ett världspussel, det gäller bara att vi tar tillvara på varandras kompetenser och olikheter och utnyttjar dem på rätt sätt. Det du inte kan kanske någon annan kan, det du inte har kanske någon annan har.

Vi är skapta på olika sätt just för att vi ska kunna hjälpa varandra oavsett hudfärg, man eller kvinna, lång eller kort, svensk eller inte svensk. Visst är det häftigt? Innan du dömmer någon så tänk på att den personen också är en människa. Precis som du och jag. Som skrattar, gråter, kämpar och behöver kärlek.

Vi behöver varandra. Alltid.

Kände bara att jag behövde säga det, ibland känns det som att vi glömmer bort hur värdefulla vi alla är tackvare våra olikheter.

God natt <3.

God kväll på er vänner, sitter just nu i sängen och snörvlar och hostar. Har blivigt sjuk igen. Så förbaskat drygt! Började känna av det redan i helgen, men tänkte att det nog skulle gå över eller bli bättre. Hoppade över ridningen igår och sov i över 10 timmar natten till idag. Åkte till jobbet, var på möte, var med mina barn på avdelningen, var den ända som sov på vilan och vid 14 ungefär så gav jag upp. Pratade med kollegorna och chefen för att lösa eftermiddagen och kvällen då jag skulle ha stängt och sedan åkte jag hem. Var så trött och hade en sådan huvudvärk. Har mest legat i sängen och varvat mellan att kolla på SVTplay och lyssna på Sarah Dawn Finer och ätit choklad. Har känt att jag ändå orkar att åka till jobbet imorgon, men så fort som jag rest mig upp för att göra något annat så inser jag att jag inte alls orkar jobba. Vi får se hur länge jag blir liggandes här. Kommer inte göra någonting de kommande dagarna mer än sådant som jag redan har betalt för. Jag kan ställa in fikadejter, filmkvällar och allt sådant men jag ställer inte in en konsert, punkt. Då ska jag i så fall vara magsjuk eller något och det är jag verkligen inte! Nä vänner, ha en jättebra kväll. Själv känner jag mig redan deprimerad för att jag bara ska vara hemma och inte göra någonting imorgon. Så TRÅKIGT haha. Kram!

Typ så, fast halva dagen.

Ett sista hej innan jag tackar för mig denna dag. Vaknade upp i morse vid 5 då klockan ringde och mådde piss. Var säker på att jag hade feber och tänkte att jag åker till jobbet och om jag börjar må ännu sämre så får jag helt enkelt checka ut och gå hem. Var på väg hem flera gånger, men av någon anledning så kom jag aldrig så långt haha. Helt plötsligt så var klockan 15 och jag hade slutat för dagen. Jag skulle ju ljuga om jag säger att det inte var några problem att jobba. Var fruktansvärt trött och förkylningen gjorde mig en aning seg i huvudet. Som ni då kanske förstår så var jag iallafall tvungen att avboka ridlektionen ikväll, jättetråkigt men jag hade verkligen inte pallat att rida ikväll! Vi får se hur jag mår imorgon, måste iväg till jobbet på morgonen för ett möte då jag inte vill missa det, men sen kanske jag ger upp. Har sovmorgon imorgon, men jag planerar att borsta tänderna och gå och sova nu på en gång efter att jag publicerat detta inlägg, sömn är det bästa botmedlet tror jag på! Så, god natt på er fina ni. Kram <3.

En sån där dag när ungarna häller allt på golvet...