lyckopillerelin

Alla inlägg under februari 2019

...

Av Elin - Torsdag 28 feb 23:47


Jag drömmer så mycket mardrömmar om nätterna så jag börjar bli rädd för att somna. Vill inte vakna upp i panik längre, vill inte somna om med hög puls och tårar i ögonen. Somnade inte förs vid 4 inatt, FYRA!? Ångest som går upp och ned, illamåendet likaså. Vet knappt hur jag mår, vad jag känner, vem jag är, vad jag behöver.

Allt känns bara kaos just nu.

ANNONS
Av Elin - Onsdag 27 feb 21:45


Hej på er finingar! Dagarna går här hemma, börjar tycka att det går en aningen långsamt dock. Har också sovit sjukt dåligt de senaste två nätterna typ vilket är sjukt frustrerande. Drömmer jättemycket, känns som att jag drömmer exakt hela nätterna och så vaknar jag till, svårt att somna om och inte förs vid kanske 5 på morgonen så kan jag känna att jag har lättare för att somna om och då vill man heller inte sova bort hela dagen. Jag får påminna mig själv många gånger om dagarna att jag också ska försöka låta denna vecka bara vara som den är när jag stressar upp mig, får ångestattacker eller typ bryter ihop för att jag får ont av något så lite som att typ hänga en tvätt ibland.


Nu ikväll så har jag iallafall gjort lite nytta, varit iväg på styrelsemöte med distriktstyrelsen. Ett bra möte med massa skratt, bra diskussioner och beslut. Sjukt att jag suttit med i denna styrelse nu i snart ett år och jag ångrar det inte för en enda sekund! Kom hem för ett tag sedan och är väl egentligen helt och hållet slut som artist, så ska äta något litet och sedan är det sängen som gäller!


ANNONS
Av Elin - Tisdag 26 feb 20:04


Vet ni vad det jobbigaste är att må så här himla upp och ned? Det är att jag varje morgon när jag vaknar tänker "jag vill inte, jag orkar inte" för jag mår så dåligt, fysiskt alltså. Att jag inte har någon motivation för någonting och att jag verkligen inte litar på min kropp och mitt mående. Idag till exempel så har illamåendet stått mig upp i halsen hela dagen! Trots att jag sovit okej och ätit som man bör, men ändå så mår jag illa och blir så ledsen. Klättrar på väggarna, har inget att göra. Vill gå en promenad, vill städa lägenheten, laga massa mat, kanske till och med ta och öppna en bok och prova läsa lite, kolla på serier, filmer, träffa någon kompis, men koncentrationen kan inte bibehållas mer än en kvart, samtidigt att orken inte finns till att göra allt detta. Så frustrerande!

Något som jag ständigt kämpar med efter min cancerdiagnos är ju det dåliga samvetet över att jag inte tar tillvara på livet. Vet inte hur många gånger som jag känner att jag inte lärt mig något efter cancern. Medan andra efter sin diagnos ändrar om i sitt liv, prioriterar annorlunda, lever efter mottot ?Carpe diem? varje dag så är jag kvar på samma plats som innan och känner inte alls så. Att jag nu sitter med en sjukskrivning på heltid i en månad framåt gör inte mitt samvete bättre, snarare tvärtom. Blir ännu mera stressad, får ännu dåligt samvete över att jag inte gör någon nytta i livet eller om dagarna. Även om det inte alltid kändes toppen att åka till jobbet så gjorde jag ändå något. Igår kände jag inte alls så här, så ja mitt humör är verkligen som en berg och dalbana. Imorgon ska jag iallafall få prata med en läkare om min medicinering och sedan får vi se vad som händer. Det här med att ta en dag i taget och vara snäll mot mig själv är inte så lätt...

Av Elin - Tisdag 26 feb 16:00


Det är ju en liten Caroladag idag kan man ju säga, så bjuder på en lista!


Första minnet:

Alltså, jag har så svårt att veta om det är det första minnet eller inte då allt liksom har flutit ihop med åren haha. Men jag tror att det är när jag satt i mitt rum och tränade på texter från skivan Fångad av en stormvind. Mamma hade skrivit ut typ alla låttexter på hennes jobb åt mig och samtidigt som jag satt och klippte ut alla texter så spelades Fångad av en stormvind-skivan.

Eh, japp. En aning nördig haha!


Första autograf: 

Mamma och pappa drog med mig till Solvalla på Coops medlemsdag 2004 tror jag att det var. Efter att Carola hade spelat några låtar så skrev hon autografer, dock så missade jag henne då hon var tvungen att gå, jag blev så himla ledsen så mamma gick och pratade med personalen och så fick jag tillslut ett fint idolkort som jag sedan ramade in, det är verkligen något speciellt med den första riktiga autografen haha.


Första låt du hörde:

I belive från en sån där samlingsskiva, "Hits for kids" kommer ni ihåg de skivorna? Haha.


Första skivan: 

"My show" som jag fick av min farmor och farfar (för att "I belive in love" var med på den plattan haha), dock så låg den och dammade i några år innan jag började lyssna slaviskt på den.


Första konserten: 

Coops medlemsdag på Solvalla var första gången jag såg henne live, men första Carolakonserten var nog "Jul i Betlehem" 2004. Fick biljetterna i julklapp av mamma och pappa i form av en rebus då jag skulle gissa vad det var, har sparat det papperet någonstans men hittar det inte just nu (skulle ta en evighet att leta igenom alla mina "Carolagömmor" haha), men hittade iallafall programbladet från det året!


Första gången du träffade: 

Minns att mamma ringde mig efter skolan en dag år 2005 och sa att Carola skulle komma till Stinsen för att sjunga lite och skriva autografer. Jag skulle rida den dagen, men avbokade och fick med mig både mamma och lillebror haha.



Senaste låt du lyssnade på: 

"Främling", det är ju trots allt Främlingsdagen idag hihi.


Senaste konserten du var på: 

I November, Jul med Carola inne i Steningeladan, bästa julkonserten jag varit på!


Senaste köpet: 

Biljetter till Jul med Carola 2019, tror det är rekord för hur tidigt jag köpt julkonsertbiljetter haha.


Senaste bilden tillsammans: 

Från julkonserten i November.


Senaste känslan: 

Tack för att du tror på livet när jag inte orkar. Tack för att du får mig att våga och vilja i livet.


Senaste diskussionen om:

Öh, måste nog vara planering om konsertbiljetterna för julkonserterna 2019 tillsammans med Sara och Sofi haha.


Favoritminne: 

Åh, har många fina minnen men ett är när jag fick gå backstage på Körslaget 2013 tror jag att det var. Eller när min rektor från gymnasiet fixade så jag slapp köa till signeringen efter en julkonsert så Carola kom till min plats för att prata med mig lite :).


Körslaget


Julkonserten


Favoritskiva: 

Skitsvårt verkligen, men två av mina favoriter än nog "Sanningen" eller "The runaway".


Favoritlåt: 

"Så länge jag lever" eller "Let it in".


Favoritkonsert: 

"Det bästa av mig" på Cirkus 2015 eller Julkonserten 2018 i Steninge.


"Det bästa av mig"


"Jul med Carola"


Favoritprylen: 

Nördig som jag är och ännu mer var jag för typ 10 år sedan, så hittade jag en LP skål på tradera som jag klickade hem, tror inte att den är så vanlig så det blir nog den, eller (ja, ni märker att jag inte bara kan ha EN favorit av något de senaste frågorna haha) typ alla kläder jag köpt i merchen under åren haha, ELLER den fina autografen jag fick när jag träffade henne på Körslaget. Finns massor av annat också såklart, svårt att välja när man samlat på sig så mycket olika saker under alla dessa år!



Favoritfotot: 

Från hennes konsert hon hade 2014 på Gröna Lund tror jag.

Av Elin - Måndag 25 feb 17:55


Hej på er vänner! Börjar redan ledsna på att gå hemma om dagarna samtidigt som jag inte har någon ork till någonting känns det som. Typ det jobbigaste som finns haha.

 

Jag försöker att ha något slags varannan-dag-lösning på dagarna. Varannan dag så gör jag något, sedan ser jag till att jag vilar nästa dag. Jag tror att det här med sjukskrivning har börjat sjunka in lite, har jätteont och är så otroligt orkeslös. Jag tänker att det är för att jag omedvetet kanske har börjat slappna av lite efter så många månader där jag kämpat mig igenom dagarna, så nu har allt kommit ikapp en liksom. Låter det vara så denna vecka, sedan får vi se hur kropp och knopp mår.


Idag på eftermiddagen har jag varit iväg på ett möte iallafall, ända till Djursholms ridklubb till och med. Det blev ett bra möte för att vara första steget i något större vad gäller pararidningen i Stockholmdistriktet. Var inte alls sugen att åka iväg innan, men när jag väl var där och nu i efterhand så tycker jag att det är så himla kul att jobba med detta. Jag känner att jag kan göra skillad för andra genom att bara vara mig själv och just nu så behöver jag något sådant att göra.

Blev en snabbtur genom stallarna också för att kika på lite hästar.


Kom hem för en timme sedan ungefär, lagat middag och ätit middag och är helt slut nu! Känner att jag nästan skulle kunna gå och sova på en gång. Ska försöka hålla mig vaken i några timmar till innan jag säger tack och gonatt för dagen. Imorgon är det en vilodag!

Av Elin - Söndag 24 feb 11:44


Vilken kväll jag hade igår! Den var verkligen välbehövlig kan jag säga efter de senaste dygnen.


Trots att jag fortfarande var väldigt trött och ganska så yr så åkte jag in lite tidigare till stan och mötte upp Jeppe. När jag nästan var framme så blev jag brutalt sugen på tacos så vi ändrade mötesplats och efter att ha guidat Jeppe till rätt tacobar så fick jag äntligen min middag (jag som guide är ingen bra kombo, jag går ju bara och tänker aldrig på vart jag är eller vad det heter omkring mig haha).

Omnomonomn


Vi kom till cirkus i god tid och kunde shoppa loss i merchen bäst vi ville hehe, det tog sin lilla tid för mig då jag typ ville ha allt, konstiga storlekar på kläderna och sen när jag trodde jag bestämt mig så såg jag ännu mer jag ville ha, så ja, efter ett tag så landade allt i att jag köpte en kopp och en tröja! När vi var klara så gick vi till våra platser, längst fram såklart hihi.

Bästa avställningsytan när man sitter längst fram, älskart!


Hur var showen då? Helt fantastisk som alltid om inte lite snäppet bättre faktiskt! Så mycket skratt, men också så mycket allvar och så mycket glitter och bra musik. Jag vet att jag har sagt det förr, men Jonas har en fantastisk förmåga att kunna blanda skämt med allvar på ett sådant genialiskt sätt. Vet typ två som är grymma på det och den ena är Jonas och den andra är Edward Af Sillén. Menmen, det var inte det jag skulle skriva om! Det roliga med att gå fler gånger på samma sak är ju att se vad som faktiskt är repeterat, men också se vad som är improviserat när det händer oförutsedda saker. Alla gånger är olika med andra ord fast ändå lika, det är det som kallas live och det är det som är det bästa!! En fantastisk kväll helt enkelt!

 

GRYMMA Joanna Perera som tyvärr var sjuk på premiären, men nu fick jag äntligen se henne på scenen!


 

Lika grymma Ulrik Munter!


 

Joanna sjöng min favorit från musikalen "Livet är en schlager", denna gång var jag helt förberedd och grät inte alls faktiskt (koncentrerade mig på att fota och filma istället haha). Har sett Joanna i många olika sammanhang och jag tycker att hon är så fantastisk vacker och har en lika fantastisk vacker röst!


Queen of fucking everything!!!!

Av Elin - Fredag 22 feb 17:18


Hej på er vänner. Tack för att kärlek jag fått det senaste dygnet, det värmer samtidigt som det skrämmer. Svårt att förklara. Första sjukskrivningsdagen idag blev inte alls som jag hade tänkt mig! Jag hade ställt in mig på att åtminstånde orka rida nu klockan 17, men så blev det inte. Mitt alarm pep vid 8 imorse, efter lite ångest och tvekande så svalde jag min nya medicin och försökte att somna om. De som känner mig vet hur jobbigt jag tycker att det är att äta piller, dels för att jag vill leva ett liv utan mediciner men också för att jag aldrig vet hur min kropp kommer att reagera då jag är så pass känslig. En timme senare så vakande jag och var superyr och mådde illa, vanligaste biverkningarna för denna medicin, men jag ägnade två-tre timmar på toaletten istället då jag spydde varje kvart ungefär.


Vid 12 så började det lunga ned sig och jag sov en timme till då jag var så himla trött! Lyckades förflytta mig till soffan på eftermiddagen och här har jag suttit sedan dess. Ringt massa samtal till sjukvården, fick också ta ett jobbsamtal mitt i allt, Kollat på Harry Potter och bara försökt att återhämta mig efter morgonens bravader. Har lyckats få i mig lite att äta och dricka, mår fortfarande lite illa men det är nog yrseln som är värst OCH att jag fick avboka min ridlektion då jag inte kan rida i detta skick, så typiskt! När jag som mest behöver det så kan jag inte, inte ens få andas lite häst är möjligt i detta läge. Jaja, det beslutades iallafall att jag skulle vänta till efter helgen med att ta nästa tablett så fick kroppen vila så länge, blir nog en tidig kväll för mig då jag är helt slut! Hoppas att ni har haft en bättre fredag än jag, kram på er!

Av Elin - Torsdag 21 feb 17:27


Det gick inte längre. Jag orkade inte mer. Inte efter hösten som varit och som det är nu. Fasiken vad jag har tvingat mig själv att gå upp ur sängen varje morgon. Kämpat mig igenom dagarna, krigat, försökt vara stark, inte visa eller säga för mycket vad jag egentligen känner, sagt ja när jag borde sagt nej. Jag vill ju så mycket samtidigt som jag inte orkar. Jag är så otroligt trött så jag knappt orkar att ta tag i något, så jag knappt orkar andas. 

Men för någon vecka sedan så bestämde jag mig att nu måste jag göra något, hur jobbigt det än är. Jag måste få hjälp. På riktigt. Smärtan i kroppen och i själen är kanske ingen 10a om jag skulle få en sådan fråga från läkaren, för den måste jag spara till framtiden. Jag vågar inte tänka att detta är den värsta smärtan jag upplevt. Men den är hemsk och den blir värre. Så jag ringde min läkare, förklarade situationen och idag två veckor senare så har vi träffats. Sjukskriven på heltid, antidepp och någon ny smärtmedicin. Svårt att acceptera.

Just nu ser jag detta som ett fruktansvärt misslyckande. Det här är inte jag! Det här var inte det liv jag hade tänkt mig! Det känns som att allt i mitt liv bara försvinner längre ifrån mig. Allt som betyder något. Hästar, mitt yrke som jag egentligen älskar, ideella engagemang i olika former, musiken. Det jag kämpat för så länge och så mycket, det jag verkligen brinner för, det som gör mig till den jag är. Så blir det bara mindre och mindre av det, kroppen orkar inte. Huvudet orkar inte. Tillslut så står jag nu här, förkrossad, förvirrad och känner mig så sjukt ensam och töntig. Vet inte vad jag kan, vad jag vill, tvekar på mig själv så enormt, tvekar på min kropp, på mina val, på livet. Hur ska jag orka gå vidare? Hur ska jag ta mig ur denna mardröm?


Jag vet att detta inte är livets undergång, att någon gång, någon dag så kommer allt att lösa sig. Kanske när jag minst anar det. Jag kommer att resa mig igen. Men jag har sparkat på mig själv så mycket de senaste åren, jag har inte velat inse hur min verklighet sett ut utan hoppats att allt bara skulle bli bättre, att det bara varit en jobbig period som snart går över om jag står ut lite till, men nu har jag stått ut i flera år. Så det kommer att ta tid att bygga upp mig igen. Bygga upp självförtroendet, självkänslan, min kropp, mitt liv. Jag har varit lite bekväm och ibland lite för nyfiken och envis för mitt eget bästa. Men jag är en fighter, annars hade jag ju inte varit här nu. På något sätt så tror jag att de tuffaste utmaningarna kommer till de starkaste personerna. En dag i taget. Träna på tålamodet. På att säga nej men också våga säga ja när det känns rätt. Be om hjälp. På att vara ärlig mot mig själv och alla runtomkring mig. På att växa upp och bli klok. På att vara snäll mot mig själv. Att våga känna, på riktigt. På att leva.


Det är inte lätt.


Tack ni fina som finns i mitt liv och försöker få mig att må bättre när jag är negativ, ni som fortfarande ser den postiva och glada Elin när jag själv inte tror på vem jag är. Jag är så sjukt jäkla rädd att ni ska försvinna. Att ni inte ska orka med mig, samtidigt som jag bara vill ignorera all kärlek, all pepp, all kontakt med omvärlden. Jag vill klara detta själv och om allt bra i mitt liv ändå ska försvinna, varför ska jag ha er kvar? Så jag säger förlåt i efterhand och i förväg och hoppas att ni stannar. För jag vet innerst inne att ensam inte alltid är stark.


Andas Elin.

 

read my blog in your language!

bloglovin

“May the focus of my day be on the priorities of life. Love God, family and friends, take care of my health, and be the best I can be in all that I do.”

bloglovin

Elin heter jag, jobbar som förskollärare i Stockholm. Det som ger mig kraft är musik och de fyrbenta djuren hästarna.

Kontakta mig

elin_holmer@hotmail.com

Goltz syndrom är en sällsynt, ärftlig sjukdom som karaktäriseras av hudförändringar, men som också kan drabba många andra organ, som ögon, tänder och skelett. Syndromet förekommer företrädesvis hos flickor och kvinnor. Den exakta förekomsten är inte känd. Omkring 200 personer är beskrivna i den internationella medicinska litteraturen. Man känner endast till ett fåtal personer med syndromet i Sverige. Läs mer om mitt syndrom som jag lever med här.

Fråga mig

18 besvarade frågor

Sök i bloggen

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12
13
14
15
16
17
18
19
20 21 22
23
24
25 26 27 28
<<< Februari 2019 >>>

Kategorier

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

   

   

   

   

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se