...jag tror nog att många utav er känner igen er i detta. Jag avskyr att vänta och bor man i Stockholm och åker kommunaltrafik så vet ni nog alla vad jag menar. SL-minuterar har ni kanske hört talas om? Man står och väntar på att tåg/buss ska komma och det står att den ska komma om 1 minut, men i själva verket så är den minuten kanske 7 minuter lång i slutändan. Eller att det står att den ska komma om 3 minuter, de minuterna har gått och helt plötsligt slår det om till 3 minuter till.

Jag har otroligt svårt att åka iväg utan musik i mina öron, så när jag står där och väntar på att tåg/buss ska komma så brukar jag räkna i låtar än i minuterar som jag får vänta. 6 minuter=ungefär 2 låtar. När jag lyckas gå hemifrån utan mina hörlurar så brukar jag tyst för mig själv sjunga ”Främling” när det står 3 minuter på skärmen, det är en låt jag kan i sömnen och något måste jag ju göra för att det ska kännas som att tiden gåt snabbare. Jag kan ju inte vara ensam med detta tänk, eller?

Att bro på Carola, så börjar snart Reneés Brygga på TV4 där hon gästar i programmet, missa inte det!

Bildkälla

 1. Att jag har tvångstankar (eller så är jag bara knäpp). Ligger inte boken snyggt på bordet som den ska så måste jag fixa det annars kan jag inte fortsätta dagen, står inte ljusen snyggt på sina platser så måste jag fixa det också, är det lite vatten på bänkarna i köket så måste jag torka bort det (helst med både disktrasa och sen papper, det måste vara torrt!), har gardinerna till sovalkoven en springa och inte nuddar varandra så kan jag inte släcka lampan för att sova innan jag fixar till det. Ja, ni fattar min poäng! Det resulterar också i att jag nog ägnar alldeles för mycket tid på att bara plocka och fixa här hemma!

Den ständiga kampen när man ska gå och lägga sig! Usch!

2. Att jag faktiskt tycker att det är skönt att duscha på morgonen. Jag har alltid duschat på kvällarna då jag avskytt att duscha på morgonen då jag bara har morgonduschat när det varit operationer inbokade. Men nu är jag hellre lortig en natt extra för att jag inte orkar duscha och gör det istället på morgonen.

3. Att jag älskar att baka och laga mat! Problemet är bara att jag inte vet vem som ska äta upp allt sen! Vill liksom inte blir för tjock haha. Frysen är också full med god mat som jag lagat och det känns som om det aldrig tar slut! By the way så älskar jag att mamma har lärt mig att inte vara rädd för att krydda maten!

4. Jag tittar inte så mycket på TV. Jag har alltid varit den som haft fjärrkontrollen i knät hemma i Spånga och suttit och kollat på massa skit rent ut sagt hela dagarna. Men jun kollar jag hellre på serier eller på program jag missat via play. Nästan allt finns ju på nätet nu förtiden, så TVn blir använd ändå när jag kopplat in datorn och ser det på TV-skärmen istället.

TV-skärmen används flitigt iallafall :).

5. Att jag är sjukt oekonomisk. Jag har alldeles för bråttom med att handla och köpa saker, jag vet vad jag vill ha men jag köper det första bästa  istället för att kolla runt lite till efter något som stämmer exakt med det jag hade i tankarna och jag handlar bara det jag är sugen på just då, vilket resulterar i att jag gör av med egentligen alldeles för mycket pengar om månaden. Jag såg så mycket fram emot att få inreda mitt egna hem när jag flyttade. Problemet är ju liksom att jag handlade massa saker lite för fort, saker som jag egentligen nu 6 månader senare inte vill ha längre.

När jag gick på cellgifter så åt jag nästan hela tiden. På grund av all kortison jag fick så blev jag jättehungrig. Vissa dagar åt jag frukost tre gånger. Först gick jag upp vid typ 5 och lagade en omelett, sedan gick jag och sov igen, sen vaknade jag vid 8 ungefär och gick upp och gjorde en till omelett för att sedan gå och sova och tillsist så gick jag upp vid 11 för att laga en tredje omelett. Helt sjukt vad mycket omelett jag åt då, blev riktigt duktig på att vispa ihop en smet och slänga i stekpannan. Tyvärr så har jag tappat de skillsen nu då det ofta blir någon form av äggröra när jag tillslut ska vända på omeletten hehe.

En av många omeletter jag gjorde ;)

När jag hade lärt mig att skriva skrivstil i skolan så började jag direkt klura ut hur min framtida autograf skulle se ut. Det var liksom ingen tvivel om att jag en dag skulle bli så berömd att jag skulle behöva skriva atografer varje dag på den tiden haha. Jag satt i mitt rum och låtsades att jag hade värsta kön av fans som ville ha min autograf, jag hittade på namn och så skrev jag precis så som Carola brukade skriva till mig varje gång jag fick hennes autograf. På så sätt så satt jag och övade på min egna autograf. Vem vet, kanske ger den träningen någonting för mig i framtiden-jag kan fortfarande bli sjukt berömd! ;)

Trots alla sjukhusbesök jag varit med om eller kursutvärderingar som man har fått fylla i genom skoltidens gång så har jag fortfrande sjukt svårt att fylla i blanketter och sådant. Egentligen så kanske man tycker att jag borde ha lärt mig detta vid 22 års ålder, men icke! Jag avskyr att fylla i blanketter och liknande. det spelar ingen roll om det är en kursutvärdering eller om det är något inför ett läkarbesök, jag vet aldrig hur jag ska svara för att få sagt det jag vill-oftast så vill jag svara både ja och nej på frågor, eller skriva vet ej på allt. Blir irriterad för att en fråga är konstigt ställd eller helt meningslös, detta gör att på sjukhuset så får mamma fylla i dessa himla blanketter, eller så måste jag ha någon att diskutera frågorna med samtidigt för att kunna svara på dem.

Jag har aldrig sovit när jag åkt kommunaltrafik. hur trött jag än är så ser jag alltid till att hålla mig vaken och sysselsatt för att inte somna. Varför? Jag är otroligt nervös för att missa min hållplats/station som jag ska av vid. Jag blir också väldigt nervös och obekväm när jag ser någon annan sova på tåg eller buss, jag blir typ rädd för deras skull att de ska missa sin hållplats/station. Egentligen så vet jag ju att missar jag eller någon annan att gå av så är det bara att åka tillbaka, men tänk om man hamnar på något jätteskumt ställe när man vaknar? Haha, antingen så har jag sett allt för många kriminalserier eller så har det något med min kontroll att göra. Eller så är jag bara allmänt knäpp ;).

Bild lånad från google

Jag har väldigt svårt för Justin Bieber och jag faktiskt aldrig lyssnat på en hel Justin Bieberlåt. Jag vet såklart några låtar som han sjunger men jag har aldrig lyssnat helt på dem. Det är nästan också som att det är en principsak, eftersom han är så otroligt populär så känns det som att jag verkligen inte kan lyssna på honom, stå emot trycket liksom ;). Fast sen har det också såklart att göra med att det helt enkelt inte är min musiksmak + att jag nu tycker att han verkar helt knäpp i huvudet.

Bild lånad från google.

Ända sedan jag var liten så har jag älskar att fiska. Jag har en pappa som är väldigt intresserad av detta och även min farmor gillade att åka ut och fiska. Jag tycker att det är mysigt att sitta i båten på spegelblankt vatten och bara vänta på att få napp, det är något med lugnet som gör det. Bara pappa och jag ensamma i en liten båt. Något som är speciellt med att fiska är också spänningen, man vet aldrig förs när man väl är där och då om man kommer att få någon fisk eller inte. Jag har många fina barndomsminnen där jag sitter med farmor och fiskar i Dalarna, eller när pappa och jag åker ut sent en sommarkväll och kastar i våran vik på landet.