Jag kickade igång denna nya vecka med att inte vara hemma på typ hela dagen. Åkte hemifrån vid 08:30 i morse och kom nyss hem. Är en aning trött kan jag säga, och sjukt hungrig! Har liksom inte ätit middag än. Ska efter jag skrivit klart detta värma lite mat och sätta mig och läsa lite Harry Potter tror jag, innan det är dags att gå och sova. Dagen började iallafall med några timmars plugg hemma hos Vånkan. Vid lunch så tog vi oss in till Universitetet för den absolut sista föreläsningen som förskollärarstudent. Idag har nog varit första gången som jag börjar ana lite ljus i tunneln och jag känner att ajg verkligen längtar till den 5 juni då uppsatsen ska vara inlämnad, innan så har jag bara fått panik för det har varit så mycket! Inte för att det inte är mycket kvar, men bättre känns det nu iallafall. Vi satt kvar efter föreläsningen i några timmar och försökte skriva ihop lite mera, men vi var båda så himla trötta så jag vet inte riktigt hur det blev med det haha.

Strax innan 17 så begav vi oss hemåt iallafall och mamma hämtade upp mig vid stationen, vi åkte vidare till IKEA, Chilli och Mio för att kolla på bäddsoffor till mig men vi hittade ingen som fungerade som jag ville. Att det ska vara så svårt att hitta rätt möbler haha! Och för er som börjar fundera, nej jag har inte köpt lägenhet än men var tvungen att kolla lite möbler då jag var på visning igår och ville ha mer kött på benen hur det kunde bli just där. Det lutar åt att jag får säga nej tack till den lägenheten och leta vidare. Efter det så släppte mamma av mig i stallet så jag kunde kolla igenridningar under tiden som mamma handlade, var kvar där ett tag och pussade på Jissa och pratade med vänner innan jag blev uppämtad igen, behövde lite hästkärlek kände jag. Nu har jag då predcis kommit hem och ska bara ta det lugnt resten av kvällen, ska svara på lite ridsportsmejl och så bara. Är sjukt seg men framför allt hungrig. Magen kurrar så det är nog dags att runda av och säga hej då, kram på er!

Bjuder på en bild på världens finaste <3

Efter fredagens kaos i stallet för min del, så behövde jag en kväll som denna för att känna att allt var som vanligt och att det bara är min hjärna som spökar. Jag började kvällen i stallet med att vara med på USEKs styrelsemöte, för att uppdatera mig och styrelsen lite om vad som pågår i klubben och i distriktet. Det var ett bra tag sedan och det är alltid härligt att få gästa dem och höra vad de har för några planer. Att man alltid blir bjuden på fika är ju inte heller helt fel hehe.

En del av gänget.

Passade såklart på att stå och gosa med Jissa en del också. Tror hon kände på sig att jag hade en tuff dag idag. Hon var så himla lugn hela tiden, la huvudet på min axel och lät mig bara få stå där och gråta ut lite samtidigt som jag stod och klappade henne. Det går inte att ha en bättre kompis än Jissa. Hon finns där i alla lägen och ställer alltid upp.

Resten av kvällen så har jag bara flummat runt i stallet med fina vänner. Jag och Lovisa har haft några skrattattacker och jag har skrattat så jag gråtit ikväll alltså haha. Som jag sa förut så behövde jag verkligen denna kväll. Att bara få chilla med vänner och hästar och må gott. Lovisa och jag satt och kolla på hennes grupp och min gamla ponnygrupp och mös under ett varmt hästtäcke, har varit sjukt kallt idag! Sjukt kul hade vi! Känner att jag har laddat batterierna lite mer så jag orkar skriva i två dagar till innan jag och Vånkan förhoppningsvis tar helg. Nu har jag precis hoppat ut från duschen och ska titta vidare på Måns Zelmerlöw aka Mums mums hihi. Kram på er!

Hej på er vänner. Galet vad trött jag är. Skulle nästan behöva ta en powernap, men är så rädd att jag ska somna ifrån klockan och missa genrepet med kören ikväll haha. Idag stod klockan på 7 och det var bara att kliva upp en halvtimme senare för att få i sig lite frukost trots att man helst hade velat ligga kvar i sängen hela dagen typ. Även idag har varit intensiv och det var mycket känslor hos många av oss tror jag. Den första timmen så jobbade vi lite med CUS i framtiden och efter en fikapaus så var det dags att sätta igång årsstämman. Jag har inte nämnt något om detta tidigare då jag ville vara säker på hur det hela slutade, men redan i januari så fick jag en förfrågan om jag var intresserad att arbeta i CUS och jag tackade ja nästan direkt. Jag kände att frågan verkligen kom i rätt tid och jag längtade verkligen efter att få lite ombyte och nya utmaningar. I Mars så gick min nominering igenom och valberedningen ville lägga mig på förslag som en av några andra nya ledarmöter i styrelsen och idag så blev det klubbat. Allt känns fortfarande väldigt overkligt och ska jag vara ärlig så tror jag inte riktigt att det har sjunkit in i mig ännu. Helt galet vad detta ska bli kul! Nu är jag alltså inte bara stolt DUSare utan även en riktigt stolt CUSare, är så peppad! Efter lite fotografering och ett konstituerande möte så var det äntligen dags för lunch innan bussen gick till centralen.

När jag sagt hej då till ett helt gäng som också hoppade av vid centralen så väntade ajg ett tag på att Sunna skulle dyka upp, så fortsatte vi mot Radisson för att pärla armband åt Ung cancer. Det blev knappt två timmar som vi var där, men bättre än ingenting! Vi båda var sjukt trötta så två timmar passade nog perfekt just idag. Fick med mig ytterligare ett armband hem iallafall.

Vana pärlare ;)

Nu är jag som sagt hemma och just nu väntar jag på att middagen ska bli klar, ska åka iväg till kören om ungefär en timme och behöver käka lite innan dess. Lär vara död när jag kommer hem ikväll vid 22 så jag återkommer nog imorgon. Ha en fortsatt trevlig söndag nu, kram på er!

God väldigt sen kväll på er mina vänner. Sitter just nu i min hotellsäng här ute på Bosön och ska alldeles strax gå och borsta tänderna och släcka lampan för att orka med morgondagen. Idag så fick jag sova ut lite faktiskt, gick inte upp förs vid 09:30 men sov till 9, lyx haha! Gick sen upp iallfall och åkte in till stan så jag var där vid 11 för att möta upp massa ridsportare och en buss som skulle ta oss ut hit till Bosön.

Jag är alltså här för att CUS årsmöte är här detta år. Så idag har vi pratat väldigt mycket om CUS, hur de har jobbat de senaste två åren och lite sådant. Sedan så har vi ju också träffat massor utav andra DUSare från landet, några har man träffat förr och några är första gången. Alltid trevligt med nya ridsportare hihi! Innan middagen så hade vi fysisk aktivitet i två timmar ungefär, mycket hjärngymnastik men väldigt kallt i slutet. Nu har vi precis kommit tillbaka till våra hotellrum efter en mysig gemensam middag och det är som sagt dags för att släcka lampan och sova.

Imorgon börjar dagen redan vid 7 skulle jag tro. God natt på er fina ni, har väldgit fullt upp under morgondagen, i värsta fall så tittar jag in här vid 22 imorgonkväll. Men time will tell, godnatt igen!

Det var länge sedan som en ridlektion tog knäcken på mig så här, både psykiskt och fysiskt. Men det är tur att man ändå får tröst av hästarna. Red privatlektion tillsammans med Becca denna gång, efter en liten skrittur i skogen så gick vi in i ridhuset och började arbeta lite. Egentligen så behöver jag inte skriva så långt om denna ridlektionen, Jissa var seg i början och sjukt pigg i slutet helt enkelt. Jobbade lite med skänkelvikningar i både skritt och trav, sedan i trav och galopp med att öka och minska volten. 

Hade en konstig känsla i kroppen hela lektionen. Hade ont och ingen ork alls. I slutet så var jag helt död och sjukt besviken på mig själv. Just nu så rider jag bara för att få njuta av den sista tiden med Jissa men längtar ärligt talat lite till sommaren så jag kan få ta en paus från mina egna krav och min onda cirkel. Har så mycket som snurrar runt i huvudet just nu och allt jag vill är att stänga in mig och gråta. Ord som har gjort ont och sitter kvar, känslor som gör ont, ilska över att jag så negativ och lite sånt. Nä, nu blir det en paus i två veckor från hästryggen och så hoppas vi på att jag har kommit tillbaka till mitt rätta jag då :).

God kväll på er fina ni. Med tanke på vilken självförtroendedipp jag har haft idag så avslutade jag dagen med en timme i stallet. Den bästa medicinen helt klart! Även om man kanske inte går därifrån och tror att man är bäst, så går man garanterat därifrån glad och med lite mera kärlek i kroppen. Så undertiden som mamma var och handlade så hängde jag i stallet. Jag hade faktiskt en vettig anledning att åka förbi där, var skyldig klubben 200 kronor framför allt men egentligen så behöver man väl ingen riktig anledning att vara där. Stannade kvar och tittade på min gamla ponnygrupp som skulle hoppa terräng. Alltså, det räcker ju med att jag blir nervös när jag ser barnen hoppa inne, men ute(!?) helt crazy alltså! Tror att jag var mer nervös än vad barnen var hehe. Det gick ändå väldigt lugnt och fint för det mesta, men några gånger så var jag tvungen att blunda och hålla andan haha. Var iallafall hur mysigt som helst att sitta ute och inte frysa samtidigt som man kollar på ridlektion. Nu börjar det bli sommar på riktigt! Nä vänne, nu ska jag fortsätta titta på hockeyn!

God kväll på er kära vänner. Herregud vad trött jag är! När jag hoppade av hästen ikväll efter dagens ridlektion så skakade jag i hela kroppen av någon konstig anledning. Vet inte om det berodde på att jag var trött, hade överansträngt kroppen på något sätt eller något annat, men hade svårt att stå på benen. Idag när vi kom in i ridhuset så var det mycket förvirring kan jag säga. Förra veckan bestämde vi att vi skulle hoppa om två två veckor, men av någon anledning så hade Åsa planerat att vi skulle hoppa idag och dessutom ute på terrängbanan. Höll på att dö där i början, är inte tillräckligt trygg för att hoppa ute än känner jag.

Men det hela slutade med att vi hoppade nåra hinder inne i ridhuset istället. Vi joggade igång självständigt och jag försökte fokusera på mycket tempoväxlingar och böjda spår. Men tyckte att Jissa kändes lite stel och jag tror att jag kände mig lite ofokuserad och fick inte riktigt igång henne på ett bra och kontrollerat sätt. Allt kändes lite förhastat liksom. Efter en liten skrittpaus så hopapde vi några språng var och Jissa hoppade på bra och jag satt kvar. Men jag tyckte att allt gick ganska så vingligt, takt och tempo var inte det bästa för min del denna veckan och jag var lite ofokuserad eller något. Så nej, jag har nog ridigt bättre på en hopplektion än ikväll, men det var ändå kul att få skutta lite hinder! Nästa vecka blir det en liten paus för min del då jag inte vill hoppa ute som sagt.

Jag hittade ingen hopp bild på mig och Jissa, så det blev en på mig och Milda istället :)

Det kan ju inte gå bra jämt, eller hur? Är det någonting man får läsa sig av ridsporten så är det att det hela tiden går upp och ned. Ikväll gick det ned kan jag säga. Var sjukligt trött redan när jag hoppade upp på hästryggen, men var ändå taggad inför lektionen. Efter skritturen ute i skogen så började jag direkt sätta igång med att få Jissa att gå framåt, att hon skulle lyssna bra på skänklarna och verkligen gå på framåt. Det gick väl så där. Efter 15 minuters skrittarbete så började jag att ge upp, eller snarare tappa tålamodet. Blir galen att hon har en sådan seg skritt och att jag inte kan få henne att jobba på framåt. Skritt är verkligen den svåraste gångarten ibland alltså.

Joggade gång i trav och tyckte att jag hade en jättekonstig känsla redan från början, hade svårt att hitta takten och kände mig allmänt klumpig på hästryggen. Försökte att tempoväxla mycket, rida volter och flytta undan, men det kändes som att jag verkligen behövde sitta och driva HELA tiden för att få henne att gå framåt. Jag brukar oftast kunna få igång henne, men idag tyckte jag att hon var väldgit seg. Eller så var det jag som inte orkade jogga igång henne. Vi övade skolor även denna vecka, öppna och slutna. Det har gått bättre kan jag säga, men stundtals så kände jag att jag fick till några fina i både skritt och trav.

Efter en liten skrittpaus så samlades vi på volterna för att fata lite galopp i båda varven. Vänster kändes kändes helt okej och höger kändes väl inte lika bra. Även i galoppen så kände ajg att jag inte riktigt fick igång hennes bakben så satt och drev hela tiden för att få henne att gå framåt i en bra takt. När jag tittar på filmklippen som spelades in på mig så ser jag också att jag verkligen måste jobba med att åka och minska galoppen. I slutet så travade vi av hästarna, då äntligen så kände jag att hon travade på i en bra takt och jag kunde baa sitta där och rida runt avslappnat i ridhuset. Jag hade fortfarande den där konstiga känslan av att jag var ostadig, men traven var MYCKET bättre än i början av lektionen. Är redan taggad till nästa vecka, nästan så jag vill ha lite revansch med mig själv haha.

En mycket dålig bild från kvällens galopp