Jag undrar hur september kommer bli...

Gråter lite till denna låt <3

Lyckopiller <3     

Asså, jag blir galeen!!

Jag känner att tiden bara springer iväg och snart tar höstterminen slut. Jag måste fatta ett viktigt beslut tills dess och jag blir galen för jag har ingen aning om vad jag vill.

Jag har bestämt mig för att sluta rida en dag i veckan iallafall efter jul...kommer kännas tomt men jag har inte råd och känner inte riktigt att jag vill fortsätta. Frågan är vilken dag jag ska sluta rida på för hur jag än vänder och vrider på det så kommer jag förlora något...eller någon.

fan,det kanske är lika bra att sluta helt så blir allt mycket lättare....men det kan jag inte heller, för någonting i mig säger att det inte är rätt eller okej att göra så.

Lyckopiller <3     

Jag tror att jag har kommit fram till ett svar efter denna kväll. Jag är för snäll, jag är så mån om att alla i min närhet ska må bra och vara lyckliga så jag glömmer bort mig själv för ett tag. Är jag verkligen så lycklig som jag visar? Är jag så självsäker och positiv som jag utstrålar?

Tveksamt! Jag är otroligt rädd för att säga nej, och när jag väl tar modet till mig att säga nej så blir folk sura....jag antar att man får möta sånt under hela livet men nu när man är äldre så börjar man inse hur mycket man egentligen inte klarar av...men ändå så gör jag samma sak igen, tar på mig för mycket.

Jag har så mycket tankar som snurrar runt i huvudet och när jag väl får chansen att prata av mig så gör jag inte det....är det för att jag inte vet vart jag ska börja? För att jag tänker att mina problem är inte stora nog? Det kallas att nedvärdera sig själv har jag hört. Jag trodde att jag var påväg att lära mig att jag är värdefull men varför börjar jag tveka igen för?

Känner mig en aning ensam, har ingen att prata av mig med, har ingen att krama om när jag som mest behöver det och jag har ingen som tror på mig. Jag undrar hur denna termin slutar...

Lyckopiller <3     

Jag känner mig lite täppt i näsan och småfebrig men det kan vara för trötthet oxå.

Jag har tänkt på en sak....under fredagen när vi hade gäster så kramade jag om Å och hon sa att jag såg ut att må bra och ha haft en bra sommar, efter ett tag när hon hade kollat med mamma om det var okej att säga det så sa hon oxå att det såg ut som om jag hade gått upp i vikt. Det stämmer nog, men det beror ju på att jag äter mycket och inte rider.....fast jag tänkte på det när jag duschade idag. Jag ställde mig framför spegeln för att kolla om jag var tjock, eller asså kolla om jag hade gått upp i vikt och först så märkte jag ingenting men ju mer jag kollade så såg jag att jag hade gått upp i vikt....det var lite läskigt för jag är inte en sån person som brukar tänka och kolla efter sånt, men nu gjorde jag det och det var lite småläskigt....är så rädd att börja med samma saker igen som för ett år sedan, men jag vet inte. Det ÄR ju faktiskt bra att jag har gått upp i vikt!

Sen har jag tänkt på en annan sak. Att jag hatar att ljuga! Det är det västa jag vet....och ändå så gör jag det varje dag....varenda gång när någon frågar hur det är med mig så säger jag att det är bra, men det är ju inte sant jag ljuger så det bara stänker om det och jag hatar det. Men det är ju inte som om att man säger att livet är piss och spyr ut allt som är jobbigt mm för vem som helst, men jag får endå så grymt dåligt samvete för jag ljuger....fast ajg får väl se det positivt...att när någon frågar om det är bra och så ÄR det verkligen bra så är det en otrolig lättnad att tala sanning.

Nu ska jag sluta att underhålla er med mitt trams hehe. Ha en bra natt tillsammans <3

Lyckopiller <3     

Jag förstår inte varför jag ligger här och gråter....jag har mått så bra den här veckan och nu vänder det helt plötsligt.

Jag måste koncentrera mig på att ta djupa andetag annars kippar jag bara efter luft.

Jag vet varför jag gråter, men det hjälper ju inte och jag kan inte fortsätta såhär hela livet ut. Jag önskar jag kunde spola tillbaka tiden och få det ogjort för jag visste inte att det skulle bli så jobbigt.

klockan ringer 0715 imorgonbitti, great!

Lyckopiller <3   

Det finns inga ord att hitta som förklarar hur mycket hon har betytt för mig. Det är frustrerande att jag aldrig kommer kunna gottgöra henne för det hon har gjort och det värsta är att jag inte kan sluta tänka på det...

Lyckopiller <3   

En vän till mig skrev för ett tåg sedan på facebook: Sometimes when I say ''I'm okey'' , I want someone to look in my eyes, hug me tight and say ''I know you're not''. Och det är så jävla sant! Tänk vad lätt det skulle vara om man slapp förklara för folk hur man mår att dom ser på en att man behöver en vän eller kram eller nått...tyvärr känns det som om det är försent nu av olika anledningar.

Lyckopiller <3   

Jag har aldrig i hela mitt liv känt mig så ensam som nu...inte ens för 1 år sedan då alla ignorerade mig i skolan. Men jag tittar på bilden med henne och mig och tänker på alla fina ord hon har sagt och hennes sett att stötta mig. Men jag kommer sakna henne oändligt mycket! jag måste lära mig att mitt liv måste fortsätta utan henne vid min sida varje dag. Trots alla positiva tankar så känner jag mig så ensam...ingen att prata med vara mig själv med...jag fejkar till och med när jag är hemma.

Lyckopiller <3