Har varit en hemsk dag idag! Åtminstonde på förmiddagen och efter lunch.

V, S och jag skippade shoppingen idag pgr av sjukdom och ont i fötterna hehe så jag slappade hemma istället. Vilket jag ångrar nu, för om jag visste att det skulle sluta med att jag åkte tidigare till stallet gråtandes på halva vägen så hade jag gjort något annat. Jag har blivigt den i famlijen som har tagit emot allt skit och jag är bara tyst för om jag säger nått så blir det bara värre, det vet jag.  Men jag undrar hur länge jag ska orka vara den "starka".

Red iallafall idag, på Halla <3 gick väl bra, blev bara lite skritt och trav på ängen och så betade vi hästarna lite....imogon är det sista gången för terminen...skönt!!

Ikväll så var familjen hos min gudfar med familj, åt glass, pratade och hade allmänt trevligt :P.

Jag är pank, måste jobba och få pengar, nu nu nu!!

See u later <3

Jag har ont i hela kroppen! Har typ nackspärr, ont i axlarna, magen, rumpan och allt detta för att jag gick grymt mycket igår och red! HERREGUD sånna här tillfällen vill jag vara normal så min kropp orkar mera och jag kan göra det jag vill, sjunga och rida! FAN!

Älskade Häggis vilken inlevelse du har, får rysningar från topp till tå!! <33333

Jag kan inte andas, jag får panik, och kippar efter luft, tårarna rinner hela tiden. Jag fattar inte varför jag plågar mig själv på det här sättet, jag vet att jag gör fel men jag kan inte sluta! Jag fattar inte varför jag gråter, det hjälper inte...jo en stund.

Jag blir trött av att gråta, hoppas jag somnar snart....och vaknar upp som en normal människa.

Andas Elin, glöm inte att andas....livet är inte alltid en dans på rosor, det går över.

Det är svårare än vad jag trodde att det skulle vara. Jag anade inte att det skulle bli så här, att det skulle kännas så här. Att klara mitt liv utan dom vid min sida hela tiden är ett mysterium.

Ett tips till alla 94 som ska börja på gymnasium efter sommar: Kom inte för nära era lärare, få inte FÖR bra kompisar, se alltid till att ha några du kan lita på UTANFÖR skolan.

Tro mig, det blir bara fruktansvärt jobbigt när åren är slut i gymnasiet. När allt bara försvinner och man blir lämnad kvar...helt ensam. Nja kanske inte helt ensam, men det kan kännas så ;).

Ta vara på tiden ni har ihop för det kommer att gå så fruktansvärt fort och man inser inte förs efteråt vad mycket man har varit med om och hur kul det egentligen har varit!

Lycka till på gymnasiet! Kämpa på och ge aldrig upp!!

Det här var droppen! Jag fattar inte vad dom tänker med! Ett nej är ett nej! Jag vill inte, så enkelt är det! Jag kan inte säga det på svenska men they make fun of me och det är inte okej, dom är fan mina föräldrar och dom sårar mig mer och mer!

Varför ska jag respektera dom när dom inte respekterar mig och mina åsikter!? 

Det är nu som jag saknar er, mina tjejer som lyssnar, älskar och respekterar mig för den jag är.

Saknar er S,C,K och V <33

Jag gråter för sorg, jag gråter för lycka, för besvikelse, för förvirring, kompisar, stallet, livet...

Jag klarar inte det här mer, det är påfrestande att gråta hela tiden. Det går inte att förklara-då gråter jag.

Hur ska jag klara det här? Har ni något tips på hur man kan stänga av känslor och tankar? Det kanske blir lättare då...

Det har varit en riktigt förjävlig dag idag.

Har gråtit halva dagen hemma för att jag är så grymt förvirrad, jag vet knappt vad jag heter känns det som.

Red idag, gick väl ok...lite av ångesten släppte när jag fick reda på att vi skulle rida ut. Jag grät nästan hela tiden på hallas rygg för jag verkligen inte ville rida, för att Å sa det hon sa, för allt.  Jag tror att jag har bestämt mig nu efter jul så lämnar jag vällingby ridsällskap och försöker hitta någon annan stans att ta vägen för om det ska fortsätta som det gör nu så blir det bara värre. Men jag vill ju ändå vara i vällingby, det ÄR faktiskt en jättera ridskola med mååånga härliga personer, men jag vet inte. Det är bara tråkigt att rida...kan ju sluta rida men hänga i stallet ändå haha. Men innerst inne så vill jag inte ge upp min dröm, när jag har ägnat 12 år på att rida och helt plötsligt bara ge upp. Det är inte jag, så brukar jag inte göra.

Imorgon ska E och jag till skolan en snabbis för att hämta och lämna betyg, sedan till centrum och så kanske direkt till stallet.

den 21 juni är spikad! Det blir grönan med tjejerna-hoppas fan på utgång också haha xD <3

see u <3

Jag är inte jag längre, jag har sagt det förrut men nu tror jag att det är sant. Det fattas något i mig och jag vet inte hur jag ska klara det. Håller på att bli galen tror jag. Hur fan ska jag överleva detta!? Det här är värre än vad jag trodde och jag kommer inte få någon att förstå.