Inlägg publicerade under kategorin skola/jobb
Det blev ingen ridning för mig idag heller :( synd, men ändå rätt skönt...måste ju prioritera lite oxå och idag valde jag G före hästarna.
Det var jättekul att träffa familjen A igen, och inne i stan för övrigt. All personal visste redan vem jag var eftersom G hade nämnt mig för alla haha. Han var tydligen jätteglad imorse när han kom på att jag skulle komma. Söta lilla knäppo! <3
Åkte väl därifrån vid halv 8...får se om jag hittar nästa gång haha hoppas det!
Nu ska jag duka ut och kolla lite på tv...återkommer kanske senare ikväll :).
Pussen
Lyckopiller <3
Var ju och hälsade på skolan idag med E, det var jättekul att träffa alla igen! Var där någon timme och flummade runt och fikade. Det hade verkligen blivigt jättefint där nu, är såååå avundsjuk på alla elever haha. Lämnade skolan med blandade känslor av olika anledningar som jag inte kan ta upp här för ingen kommer någonsin förstå hur jag känner så...
Kom hem vid 6, åt middag sedan åkte jag till stallet, kom på påvägen att S inte var där och då ville jag inte åka dit mer, men jag åkte dit och hängde med andra....fast det var tomt utan henne :(.
Nu har jag precis ätit lite glass och ska väl snart gå och lägga mig.
Imorgon är det fullt upp nästan hela dagen!
See u
Lyckopiller <3
Var på arbetsintervju imorse...helt i onödan, suck!
Kom hem vid 11, har bara slappat hemma och sjungit hehe. Lyssnar på Kärleksvisan och for a friend om och om igen....tårarna kommer varje gång, fattar inte varför :(.
E och jag ska titta förbi i skolan vid halv 4 idag, ska bli spännande!! :D.
Nu ska jag se om jag se om jag hittar något annat att göra.
Puss
Lyckopiller <3
Ups har visst inte bloggat något idag :P.
Arbetsintervjun gick nog bra-hoppas jag! Får reda på hur det gick på torsdag :). När jag kom hem så lagade jag lunch sen har jag bara tagit det lugnt. S ringde och vi ska träffas vid Gs skola halv 4 på onsdag så det blir inget jobb och kanske ingen ridning....vi får se.
Tänkte åka till stallet idag och försöka rida igen eftersom jag kommer få avboka mycket nu.
Lyssnar på partymusik på spotify på högsta volym nu...ska nog fortsätta med det.
Bye
Lyckopiller <3
Didaktus Jakobsberg <3
Jag trodde aldrig att jag skulle sitta här idag och skriva det här men nu kommer det.
För ett år sedan så var jag nära på att hoppa av gymnasiet, jag hatade Didaktus! Det fanns ingen trygghet, ingen som lyssnade när jag som mest behövde hjälp och stöd och jag sjukanmälde mig för att slippa gå till skolan. Jag var så less på att vara i skolan i några timmar och sedan åka hem eller att man var ledig flera dagar under veckan, ordning och reda gymnasiet stämde inte alls tyckte jag.
I början av vårterminen i 3an när min och en till klass var på praktik så sa jag till några få lärare att det var första gången på 3 år som jag kände mig trygg i skolan. Dom frågade då inte varför det var så och det kändes som om man inte ville göra skolan bättre. Men nu är det inte så längre det är inte förs nu när det är försent som jag inser hur mycket jag älskar Didaktus Jakobsberg, visst har alla skolor sina fel och brister och man ledsnar vissa dagar. Nu när jag ser tillbaka så var det bara mitt fel att jag kände mig så otrygg och mådde psykiskt dålig under den största delen av gymnasietiden. Jag gick runt som i en bubbla och var bara negativ, jag såg bara problemen och inte möjligheterna.
Det är nu jag inser vilken bra skola jag gick i, vilka underbara lärare jag hade och vilken underbar klass jag hade. Alla härliga citat, småtjafs som alltid löste sig, tiden man tillbringade i personalrummen och hos rektorn (det lät inte bra, jag vet haha), förgiftade lakritsklubbor, pulkalektioner, expressen, tältningen, utgång, didaktuskamper, alla roliga lektioner med vår älskade mentor (som fick stå ut med mycket flams och trams från oss, stackaren!). Vilka underbara minnen vi har tillsammans, eller jag har det i alla fall och det är inte förs nu som jag inser hur mycket jag älskade det och kommer sakna det. Allt kommer jag sakna, det är som Å säger på hemsidan: ”Hos oss på Didaktus Jakobsberg är det nämligen nästintill en hemtrevlig känsla som råder, för våra besökare brukar spontat säga att det är en speciell känsla som infinner sig när man kliver innanför skolans dörrar och det är nog för att vi inte är större än att alla känner alla, elever umgås oavsett program eller årskurs och det finns en nära relation mellan elever och personal.” Läs hela texten här. Jag är nog beredd att hålla med om det. Eftersom det är en liten skola så är bara det en stor trygghet för alla känner alla, man är som en stor familj och stöttar varann i vått och torrt. Utan Didaktus personal så hade jag inte tagit studenten, kanske inte ens varit här…några kommer jag minnas mer än andra men Didaktus Jakobsbergs personal har något som inte går att sätta fingret på riktigt. Det är bara glädje som utstrålar när man kommer in i personalrummet, dom har någon slags hat-kärleks relation som är helt underbar och man blir glad så fort man ser dom!
Jag känner mig väldigt tom sedan jag tog studenten (som typ alla gör xD) jag har ingen skola att gå till om dagarna, aldrig mer lektioner med T eller sitta inne hos Å. det är sjukt! Didaktus har varit mitt liv typ i 3 år och nu är det slut. Jag kommer sakna allt (nästan).
3 år går fort gott folk, ta vara på dom åren och njut så mycket ni kan medans ni har chansen”
Nu har dom även byggt om och det är fräsch och fint till hösten, jag hoppas det blir många nya elever och att vi fortsätter göra reklam för Jakans bästa gymnasium! Mer om Didaktus Jakobsberg finns här: http://www.didaktus.se/Skolor/Jakobsberg.aspx
Lyckopiller <3
Eller god förmiddag kanske :P. Sitter här hemma hos A och tittar på Våra bästa år. Väntar på att G ska vakna, sen får vi se hur länge jag jobbar beror på hans kära föräldrar :P.
Oj nu tog reklamen slut :)
Hörs
Lyckopiller <3
Det är svårare än vad jag trodde att det skulle vara. Jag anade inte att det skulle bli så här, att det skulle kännas så här. Att klara mitt liv utan dom vid min sida hela tiden är ett mysterium.
Ett tips till alla 94 som ska börja på gymnasium efter sommar: Kom inte för nära era lärare, få inte FÖR bra kompisar, se alltid till att ha några du kan lita på UTANFÖR skolan.
Tro mig, det blir bara fruktansvärt jobbigt när åren är slut i gymnasiet. När allt bara försvinner och man blir lämnad kvar...helt ensam. Nja kanske inte helt ensam, men det kan kännas så ;).
Ta vara på tiden ni har ihop för det kommer att gå så fruktansvärt fort och man inser inte förs efteråt vad mycket man har varit med om och hur kul det egentligen har varit!
Lycka till på gymnasiet! Kämpa på och ge aldrig upp!!
Efter att ha fått sovit ganska länge dom senaste dagarna så var 0815 i ottan för mig. Men iallafall, gick upp då, sedan mötte jag E vid jakan och vi gick till skolan...kände då som om vi hade haft typ påsklov och man var back on track igen hahaha. Pratade en hel del med Å och M-sedan fick jag en stooooor kram av I...så nu är jag tillbaka på ruta ett igen....varför gör jag det så svårt för mig för!?
Efter skolan så gick vi ner till centrum för att handla lite presenter och dricka....sedan åkte jag vidare till stallet. Var väl där vid 12, M,K och jag bytte om sedan blev vi upptagna med att bära stockar och skit till tävlingen imorgon med Å. Efter några timmar med en hel del slit så var vi klara. Vi alla var trötta och skitiga...då slappade vi en stund sedan åkte jag hem.
När jag kommit hem så duschade jag av mig lite snabbt och sedan var det dags att åka till Ls studentmottagning, tänk nu är studenttiden slut-over-aldrig mera! Helt sjukt vad fort det har gått. Nu har vi alla tagit studenten...nästan haha.
Hade det jättetrevligt hos L och vi alla åkte hem vid kanske 2230, väntade på bussen och kom hem vid 2315. Nu är jag lite trött så ska nog släcka lampan och kolla om det är något på TV som jag kan somna till...blir väl P3 som vanligt haha.
See u <3
“May the focus of my day be on the priorities of life. Love God, family and friends, take care of my health, and be the best I can be in all that I do.”
elin_holmer@hotmail.com
Goltz syndrom är en sällsynt, ärftlig sjukdom som karaktäriseras av hudförändringar, men som också kan drabba många andra organ, som ögon, tänder och skelett. Syndromet förekommer företrädesvis hos flickor och kvinnor. Den exakta förekomsten är inte känd. Omkring 200 personer är beskrivna i den internationella medicinska litteraturen. Man känner endast till ett fåtal personer med syndromet i Sverige. Läs mer om mitt syndrom som jag lever med här.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 |
5 | 6 |
7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 |
|||||||||
|