Hej på er alla fina. Har eran dag varit bra en så länge? Min har varit helt okej faktiskt. Hela förmiddagen så var vi ute i skogen med klassen och hade lektion. Först fick vi gå en bit i kylan med all packning och den biten var totalt livsfarlig, ett under att ingen halkade på isen och slog ihjäl sig! Galet halt var det, en promenaden var väl inget för mig om man säger så, inte så lätt att gå på ojämn mark som är isig när man har benprotes lixom. Men jag kom både dit och hem utan att halka så det gick bra tillslut. Det blev riktigt mysigt när vi tände eld och satt runt den ett tag, nackdelen är att man luktar som en hel skorsten nu haha. Tyvärr så slocknade ju elden ganska fort så den sista timmen var det otroligt kallt, trots täckisar, vantar och vinterjacka!

Vid 13 så hade vi ytterligare en lektion, typ bara en introduktion för kursen. En bra lärare verkar vi ha fått oxå. Jag passade på att byta arbetslag oxå, kände att jag ville lära känna andra på ett bättre sätt i klassen oxå och inte bara vara med samma personer hela tiden. Blir nog bra det här tror jag. Vi fick iallafall sluta tidigare, så himla skönt eftersom alla var frusna och trötta efter förmiddagens äventyr haha.

Nu är jag hemma och är ensam till och med, så skönt med tystnad eftersom jag är så trött haha. Har hängt ut alla mina kläder på vädring eftersom dom luktade brasa oxå och fixat med lite annat. Nu har jag precis satt mig i soffan med myskläder och planerar att sitta där ett tag tills jag orkar göra middag. Vid 19 åker jag mot stallet för ett ridpass, tror det är första gången på evigheter som jag inte rider varannan Onsdag haha. Nä hörni, imorgon är jag ledig och tänkte faktiskt sova ut lite. Återkommer efter ridningen, puss!

Har under kvällen suttit och skrivit på examinationen för estetkursen vi läser nu. Det är faktiskt riktigt kul att skriva denna uppsats, jag har nog aldrig börjat så här tidigt med att skriva en uppsats någon gång haha. I och för sig så har jag börjat bakifrån med den roligaste uppgiften att typ planera och skriva hur man kan genomföra ett litet miniprojekt med hjälp av estetämnen utifrån barnens intresse. Man blir riktigt taggad över att göra allt på riktigt sen, eller att få komma ut och prova på olika saker man har fått testat på nu under veckorna när vi har haft lektioner. Dock så är ajg så sjukt feg har jag kommit fram till. Just nu så ser jag inte mig själv att klara av att ha en samling själv eller ett projekt själv med barnen. Känns lagom bra när man ska jobba med allt sånt sen. Jag måste verkligen rycka upp mig och våga prova på nya saker! Blir nästan arg på mig själv för att jag inte tror på mig. Jag vet ju att jag kan! Om jag klarar av att hålla kurser och ansvara för 12 tonåringar under en hel helg eller natt så måste jag ju klara av att hantera förskolebarn oxå, man är ju aldrig helt helt själv heller! Så mitt ständiga mål är som Spånga gymnasium och grundskolas gamla motto: Våga prova, våga misslyckas och våga prova igen. DET ska jag verkligen sträva efter!

Hej på er alla fina! Hoppas att allt är på topp med er, själv vet jag inte riktigt hur jag mår haha. Hade första danslektionen idag. Kan inte riktigt bestämma mig ifall jag tyckte om det eller inte, men jag tyckte ändå att musiken var roligare tror jag. Idag lekte vi mycket sånglekar vilket var kul och lärorikt sen så höll i på mycket med spegling då vi skulle härma varandra. Typ yoga blev det. Jag höll ut ett tag, sen tyckte jag att det blev lite för jobbigt. Känner mig så otroligt annorlunda och speciell på ett negativt sätt när jag inte kan göra som alla andra, känner mig verkligen osäker. Blev verkligen en chock för mig att det skulle ta så hårt psykiskt som det gjorde, trodde ändå att jag hade kommit en bra bit med mitt handikapp men idag var det jobbigt helt enkelt. Vi får hoppas att det blir roligare imorgon, det var ju faktiskt bara första lektionen idag. Riktigt lärorikt var det oxå, det är mycket som man kan ta med sig och man får ständigt nya ideér.

Nu är jag äntligen hemma och har precis ätit middag. Är galet trött och känner mig faktiskt lite mör i kroppen, vi får se hur det går med ridningen ikväll. Försöker tagga till redan nu men det går himla seg när man sitter i soffan och myser haha. Nä hörni, nu ska jag nog vila lite. Återkommer senare ikväll om ridlektionen.

Jag har alltid haft svårt i skolan, och då menar jag verkligen alltid. Från dag ett i sexårs så har jag ständigt fått kämpa mig igenom skolan. Vissa dagar så har jag till och med funderat på om jag har några inlärningssvårigheter eller liknande på grund av Goltzen jag lever med, att läkarna har totalmissat något som hör till syndromet. Jag tycker att efter 13 år i skolbänken så borde jag ha lärt mig hur man gör, hur jag lär mig som bäst. Men det är ständigt nya saker man ska behöva kämpa med så kraven på mig själv höjs för varje ny grej.

Jag minns att jag var galet taggad till gymnasiet i nian. Jag visste exakt vad jag ville göra och jag skulle få läsa många ämnen som jag var intresserad av. Då skulle jag äntligen få helt okej betyg att vara stolt över. Vissa betyg fick jag kämpa för, medans andra behövde jag bara göra det jag var bra på eller kunde så fick jag bra betyg. Jag vet inte om lärarna där var för snälla, men jag är faktiskt helt nöjd med betygen från Didaktus, jag insåg då att jag faktiskt kunde mer än vad jag trodde och jag blev mer och mer peppad att läsa till förskollärare och trodde mer på mig själv.

Nu är jag där, nu gör jag det som jag längtade så mycket efter och istället för att känna att jag kan så känner jag mig så otroligt dum, korkad och så naiv. Det känns som om jag har tagit vatten över huvudet av att börja på universitetet, det känns nästan som om jag fortfarande inte är redo för den utmaningen än. Jag har aldrig känt mig så dålig på det jag vill göra som under den här tiden på universitetet. Jag vet att jag inte vill bli något annat än förskollärare, det är en av mina stora drömmar och jag ska lyckas, men jag har nog aldrig tvivlat så mycket på mig själv om jag verkligen skulle klara av jobbet sen med tanke på hur tungt det känns att plugga nu.

Det är nästan som om jag funderar på om folk har peppat mig så mycket att jag ska jobba med barn och att det är min grej under dom senaste 7 åren så jag nästan har fått för mycket självförtroende. Trodde jag verkligen att jag skulle glida runt på en räkmacka under utbildningen på universitetet? Att jag redan kunde allt och att jag skulle få An på alla kurser? Nej, det gjorde jag inte. Men jag hade inte räknat med att det skulle vara så här tungt. Det känns som om jag gör alla som tror på mig besvikna när jag inte får bra betyg. Nu när jag läser om saker som alla trodde att jag kunde eller som jag är intresserad av så borde jag inte ha några problem i skolan längre. 

Kanske är det så för alla att när man väl kommer ut och får prova på det man pluggar till i praktiken så inser man att man kanske kan mer än vad man tror. Det är ju trots allt all peppning och stöttande ord som gör att jag försöker nå min dröm nu, utan allt det så hade jag nog aldrig insett vad jag egentligen ville göra. Tack vare min VFU-plats som jag har nu under utbildningen och dom andra förskolorna jag har praktiserat på under åren så finns ändå envisheten väldigt nära mig. Jag är helt och hållet säker på vad jag vill göra. Jag VILL och jag SKA bli förskollärare, för jag tycker att det är så galet kul! Det ända som gör att jag jag får så jäkla dåligt självförtroende är just universitetet och just nu så känns det väldigt jobbigt och svårt att vinna över dom.

Eller ja, jämfört med andras jobb så är mitt kanske inte så krävande. Blev lite ändrade planer igårkväll då jag fick ett mess med frågan om jag ville jobba några timmar idag. Eftersom jag troligtvis inte kommer att få pengar från CSN denna månad så känner jag att jag får se till att jobba så mycket som jag bara kan.Egentligen så skulle jag träffa Elin under dagen och flumma runt, men det blev ju då inställt. På Torsdag så gör vi ett nytt försök!

Såg ni mellon igår? Självklart så gjorde jag det, men blev väldigt besviken. Tror nog det är den sämsta mellon på väldigt länge faktiskt. Låtarna var hur kassa som helst och jag var riktigt besviken när alla hade sjungit, jag hade väntat mig mer kan jag säga. SVT klantade sig rejält flera gånger oxå, började fundera om bildproducenten satt och sov i kontrollrummet, men dom kanske är lite tröga i starten så vi får hoppas att dom har hunnit plugga på  tills nästa vecka. Höjdpunkten blev såklart mellanakten istället, det var då man kom ihåg varför man egentligen tittade. Då började det kännas på riktigt igen med Luuk och Lena PH på scenen, grymt bra! 

Nä hörni, nu ska jag gå och klä på mig, hitta något att äta och sen måste jag nog åka in till stan. Tänkte passa på att svänga förbi H&M och byta mina jeans jag köpte igår så tar ett tåg titigare, intressekubben noterar tänker ni haha....Kram på er och ha en bra söndag!

Jag bjuder på en bildbomb på denna skolvecka! :D

Äntligen så är jag hemma, kan byta om till myskläder och ta en kopp te. Dock så måste jag läsa lite kurslitteratur, men det är en annan femma.

Dagen idag har varit väldigt lång. Från 09:00-20:00 så har det varit full rulle kan man säga. Om man bortser från en paus på 45 minuter då jag fick skjuts till DUSmötet. Var iallafall första bildlektionen idag, en riktig rolig dag måste ajg säga, vi har fått kladdat och målat hur mycket som helst. Tänk att det är så kul att få kladda med färg, man blir barn på nytt i denna kurs och jag älskar det! Vi körde på rätt så intensivt idag så vi fick faktiskt slute en hel timme tidigare. Riktigt skönt då jag hann hem mellan skolan och DUSmötet.

Fick till och med skjuts till mötet som jag skrev innan, lillebror fick välja mellan att dammsuga huset eller skjutsa mig hehe. Ja, jag är bortskämd, men eftersom jag hade planerat att inte hinna hem mellan skola och möte så var jag tvungen att ta med mig allt från FULKen i helgen till mötet och jag fick sjukt ont i kroppen av att bära den kassen så det var egentligen därför ajg fick skjuts. Älskar mina långa meningar! Detta gjorde så jag faktiskt fick 45 minuter hemma innan mötet och det var riktigt skönt faktiskt.

Mötet nu ikväll har gått bra, är så sjukt taggad på alla nya uppdrag och allt! Är verkligen tacksam över att jag får chansen att påverka ridsporten redan som ung. Så kul är det! Dock så var jag väldigt trött så jag kände att ajg blev lite oseriös i slutet, men det bjuder jag på ;).

Nä hörni, nu ska jag titta på Mia på Grötö och sedan är det dags att börja läsa lite kurslitteratur, lär nog somna mitt i läsandet för jag känner att ögonlocken redan är tunga, men vi får se. Puss på er och godnatt säger jag redan nu.

Hej alla fina. Idag så har det varit ännu en lång dag i skolan. Men herre vad kul jag har haft! Det är nu man verkligen känner att det är kul att plugga. Längtar redan till på Måndag. Under hela dagen så har vi i stort sett lekt olika lekar, skrattat, använt fantasin, skrikit och sprungit otroligt mycket. Har fått så himla mycket nya ideér och verktyg så allt man vill nu är att ha VFU, men snart så!

Eftersom jag har varit i skolan hela dagen så har det lixom inte hänt något speciellt intressant. Jo, en sak hände på vägen hem på pendeln. I Karlberg så klev det på en kvinna med en barnvagn och hennes son på kanske 4 år sittandes i den, hon ställde sig brevid mig och började pilla med sin telefon. Det hade jag inga problem med, inte heller att hennes son pratade och lät lite högt för sig själv när han lekte med sin brandbil. Men när ungen började skrika, pilla och dra i min väska och trycka sitt huvud mot mig (kunde inte flytta mig eftersom jag hade den här glasskivan/väggen vid ryggen) bara för att få mammans uppmärksamhet så ledsnade jag kan jag säga. Det som förvånade mig mest var att morsan inte bad om ursäkt för vad hennes son hade gjort. Låt mig tilläga att det tog ett bra tag innan hon ens började säga till sin son att sluta och då med en ton som "Snälla lilla gubben, kan du inte vara gullig och sluta skrika nu?" Nu tycker säkert ni att jag överdriver lite. Barn är barn, fine. Men det jag just hakade upp mig på var att mamman faktiskt inte bad om ursäkt utan tittade på mig som om det var mitt fel att hennes son höll på som han gjorde. Jag förstår inte hur vissa småbarnsmammor tänker ibland, bara för att deras barn är söta så betyder det inte att man inte ska uppfostra dom.

Hoppsan, det blev visst lite längre än vad ajg trodde. Nu ska jag titta vidare på Greys anatomy och sen blir det lax till middag! Kram på der.