Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara för er utan att ni missförstår mig, men jag ska göra ett försök.

Jag tycker att det är sjukt jobbigt att ha gått upp 6-7 kg under dom här senaste månaderna. Inte för att det står 52 kg på vågen utan att jag verkligen har blivigt tjockare överallt på kroppen, ansiktet, magen, händer och fötter mm. Allt detta har lett till att jag får ont i fötterna fortare eftersom jag har mer att bära på, när jag sitter ned så känns det som om magen åker in mellan revbenen ungefär vilket gör väldigt ont och är obehagligt, jag kan helt plötsligt inte ha mina kläder för antingen sitter dom för tajt eller så får jag inte ens på mig kläderna. Alla mina jeans kan jag inte ens knäppa och dra upp gylfen på utan jag får göra som när man är gravid och sätta en hårsnodd i knapphålet för att kunna knäppa, jag kan inte använda några av mina ringar eftersom fingrarna är för tjocka, inte använda vissa skor för att fötterna oxå är för tjocka och vissa tröjor får jag inte på mer än över huvudet för sen är jag typ för bredaxlad om man säger så. I början var jag väldigt orolig för att jag skulle utveckla någon slags ätstörning men har kommit fram till nu att det är det sista som kommer att hända, så matglad som jag är. Men jag måste börja tänka på vad jag stoppar i mig, bums! 

Det som är värst är att jag har faktiskt inte valt detta själv. Vätskan som jag har i kroppen är pågrund av kortisonen från cellgiftsbehandlingarna så det finns ju en klar anledning till varför det har blivigt så här. Det har inte heller hjälpt att man inte har orkat röra på sig under terminen som jag brukar och att man faktiskt blir jättehungrig av kortison, det har ju bara lett till ännu mera viktuppgång. 

Det jag verkligen inte klarar av är kommentarer om att det faktistk inte gör något om jag går upp lite i vikt,  för jag är ju så himla smal ändå. Jag vet det och det har jag vetat i hela mitt liv, probmemet är ju bara att jag inte har någon som helst aning om hur lång tid det tar innan all vätska försvinner eller om det överhuvud taget gör det. Det betyder att jag vet inte om det är någon idé att gå ut och shoppa nya kläder som jag kan ha nu, eller om jag bara ska vänta tills vätskan är ute ur kroppen, frågan är då hur länge jag orkar stå ut med att ha jeansen som jag förklarade tidigare i inlägget, få skavsår, ont i föttrna, magen och inte känna sig fin helt enkelt. 

Jag trivs inte alls med mig själv nu och det är otroligt frustrerande att jag inte vet hur det kommer att sluta. Jag blev så lättad när mamma faktiskt bara sa kort och gott ett "okej" när jag sa att jag ville gå ner ungefär 4 kg. Ärligt talat så bryr jag mig inte om ifall jag väger som jag gör nu utan just att kroppen har blivigt så stor. Allt jag vill är att kunna ha mina gamla kläder utan problem, men just nu är jag långt ifrån det målet känns det som...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  God kväll på er vänner! Jag fortsätter denna måndag med en nyhet! Har länge funderat fram och tillbaka på hur jag ska göra, men nu har jag bestämt mig. Det är dags för mig att gå vidare och blogga på en annan portal. Har bloggat här på Bloggplats...

  Inlägg i samarbete med Gocostum.   Hej på er, har ni liksom jag svårt med batteritiden på er telefon? Jag är hopplös kan jag säga och varje gång så antingen glömmer jag ladda en powerbank, glömmer sladd eller något annat. Så då står jag där m...

  God kväll på er mina vänner! Har ni haft en bra söndag? Min har gått rysligt fort måste jag säga! Klockan ringde 09:30 och jag trodde att den var typ 6 på morgonen då det fortfarande var så mörkt i min lägenhet och jag var galet trött. Me...

  Hej på er vänner! Idag är jag riktigt konsertbakis kan jag säga, men vilken kväll och vilken fest det blev hos Carola igår!   Jag kom dit strax efter att de hade öppnat dörrarna och mötte upp Emelie och hennes mamma. Tillslut så kom v...

Idag fyller hon år. Hon som varje gång plockar upp mig när jag faller. Hon som påminner mig om att andas när livet känns tungt. Hon som har gett mig en av mina bästa vänner. Hon som alltid finns där genom att bara vara den hon är. Hon som betyde...