Jag saknar dig, jag fattade inte förens efteråt när allt var försent hur mycket jag verkligen saknar och älskar dig. Saknad har en enrom kraft som man egentligen inte vill uppleva någon gång i livet, men tyvärr så är man tvungen. Jag upplever den nu. 

Allt gick så fort och helt plötsligt hade du flyttat...jag fattar fortfarande inte att du inte bor i Sverige längre. Jag förstår inte hur jag ska kunna hitta en sån underbar vän som dig igen. En som förstår....många förstår dom vanligaste tankarna men du förstår även dom knäppaste tankarna jag har och det betyder så otroligt mycket för mig! Jag minns när vi började umgås från första början och det var för typ 5 år sen...eller kanske mer? Alla underbara minnen. Alla år i Globen, alla ridläger, alla flumattacker, alla smsbomber...allt och jag kommer aldrig glömma dom!

Du är en av dom finaste jag har i mitt liv och jag hoppas att vi inte tappar kontakten. Om du bara visste hur mycket jag ångrar att vi inte sa hej då utanför mig på riktigt i somras. Då kanske det hade känts lättare. Eller det kanske är för att det snart är horse show och vi hade som tradition att gå varje år...du och jag och jag hatar att bryta traditioner :(.

JAG ÄLSKAR DIG MIN FUCKING GALNA, KNÄPPA, FLUMMIGA, FINA, UNDERBARASTE UNGE!! <3<3<3

Allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om <3

BILDBOOOOMB!!!! xD

Fina du <3

Är så grymt förvirrad känner jag.

Jag jobbar 2 dagar i veckan och allt som allt så är det ca 8 timmar på två dagar...i lön får jag mellan 2-3 tusen och jag klarar mig, jag är nöjd. Jag vet att jag vill plugga småkurser och i vad, men det finns inte. Jag funderar på att börja plugga till förskollärare efter sommaren men om jag ska gå efter magkänslan så är det nog inte det jag vill. Jag har en dröm och det är att få vara med och påverka handikappsridningen...skit samma om jag kommer få jobba på ett kontor eller nått men bara jag kan få påverka den, fast jag har ingen aning om hur och var. Har ingen aning om hur jag ska ta första steget som gör att jag kommer lite närmre min dröm.

Det andra som jag vill göra är att jobb med barn i behov av särskilt stöd, jobba med barn i låg och mellanstadiet som har autism eller liknande...men känner fortfarande inte att jag har tillräckligt med erfarenhet av det och jag vet inte hur jag ska göra för att få ännu mera. Det hjälper lixom inte att vara avlösare ca en gång i veckan för G och jag känner varandra så pass bra.

Fast.....det är nog ändå hästarna jag brinner mest för (at påverka handikappsridningen alltså). Jag vill vara en förebild, jag vill visa får andra handikappade att det går att ta sig framåt, jag vill att man satsar mer på ridning för funktionshindrade. Det är några saker som jag vill ändra och jag som handikappad ryttare känner mig lite utanför...det är nog min största dröm trots allt. Men jag vet inte hur jag ska börja och mamma och pappa tycker inte att jag tjänar tillräckligt, dom verkar inte förstå utan dom blir bara sura för att jag inte gör något vettigt med mitt liv.

Lyckopiller <3

Gråter varje gång jag spelar denna!

I know I can be a little stubborn sometimes

A little righteous and too proud

I just want to find a way to compromise

Cos I believe that we can work things out

I thought I had all the answers

Never giving in

But baby since you've gone

I admit that I was wrong

All I know is I'm lost without you

I'm not gonna lie

How am I gonna be strong without you

I need you by my side

If we ever said we'll never be together

and we ended with goodbye

Don't know what I'd do

I'm lost without you

I keep trying to find my way

but all I know is

I'm lost without you

I keep trying to face the day

Lost without you

How am I ever gonna get rid of these blues?

Baby I'm so lonely all the time

Everywhere I go I get so confused

You're the only thing that's on my mind

Oh my beds so cold at night

I miss you more each day

Only you can make it right

No I'm not too proud to say

All I know is I'm lost without you

I'm not gonna lie

How am I gonna be strong without you

I need you by my side

If we ever said we'll never be together

and we ended with goodbye

Don't know what I'd do

I'm lost without you

I keep trying to find my way

but all I know is

I'm lost without you

I keep trying to face the day

Lost without you

If I could only hold you now

Make the pain just go away

Can't stop the tears from running down my face

(oh)

All I know is I'm lost without you

I'm not gonna lie

How am I gonna be strong without you

I need you by my side

If we ever said we'll never be together

and we ended with goodbye

Don't know what I'd do

I'm lost without you

I keep trying to find my way (yeah)

but all I know is

I'm lost without you

I keep trying to face the day

(but all I know is)Lost without you

I keep trying to find my way

And all I know is

I'm lost without you

I'm Lost without you

<3

Lyckopiller <3 

Jag önskar jag var en sån, eller att jag kände någon som var det. Det är så fruktansvärt jobbigt att vakna upp och inse att drömmen inte var på riktigt.

Det känns som om jag är tillbaka på ruta ett igen. Det är så grymt svårt försöka förstå. Men jag försöker, varje dag men idag känns det tungt. Väldigt tungt. Jag vet inte hur jag ska få det att kännas lättare. Jag tror inte att det finns något sett....man får bara försöka ta en dag i taget och tåla att det kan kännas tungt vissa dagar antar jag.

Jag är så glad att jag har M tillbaka! När jag förlorar en trygghet så har jag ändå kvar henne. Hon är den jag kan prata med, den jag litar på, den ända som ser på mig när jag inte mår bra. 

Lyckopiller <3

Saknar dig så det gör ont <3

Lyckopiller <3

Börjar förstå hur Å tänker om att jag ska rida stor häst....hon har ju sagt hela tiden att jag är för lätt och liten och börjar inse att det ligger en hel del sanning bakom det. Jag är för lätt för att hålla ihop en häst med bara en hand dessutom, det är det som får mig att känna att jag vill lägga av för det känns lite hopplöst...

Har så fruktansvärt ont i ryggen/axeln/armen det gör så ont så jag har ont i magen oxå! Det spelar ingen roll att jag värmer vetekudden den räcker inte! Får se hur det blir med sömn inatt...

Lyckopiller <3

Är så ledsen och besviken. Har gett upp hoppet nu för att det ska bli bättre. Det är inte mitt fel att jag inte har något jobb. Jag är så less på att höra allt gnäll, alla klagomål om att det är så synd om er. Att jag låter sur och respektlös, att jag är en dryg unge som inte gör någonting.

Jag har sån lust att skrika "men jag då? Ni har inte tänkt på hur jag känner, hur jag mår? Allt handlar bara om er! Ni kanske ska tänka er för oxå, hur ni tilltalar mig, att jag oxå är en levande människa med känslor!"

Men jag kan inte, det blir bara värre då, säger ifrån men dom fattar inte ändå. Jag pallar inte att att ta mer skit. Det känns som om jag bär runt på en tung ryggsäck som jag aldrig blir av med.

Jag saknar dig så jävla mycket, om du bara visste. Jag saknar tryggheten att ha dig brevid mig, att få prata med dig. Allt känns så svårt utan dig. Ingen förstår eller frågar mig hur det egentligen är längre. Vill inte bli stor! 

Lyckopiller <3

Lyckopiller <3