Jag känner mig ärligt talat så ensam. Jag har ingen att krama om när jag behöver en kram, jag har ingen som känner mig så väl så man ser om jag mår dåligt eller inte. Jag fattar inte varför det ska vara så svårt för mig att slå ett nummer och bara få prata av mig, jag gillar inte att prata i telefon jag vill träffa personen jag pratar med det känns så mycket lättare då. Jag vågar inte ta första steget att be om hjälp, jag måste nästan bli tvingad till hjälpen, om ingen frågar mig vad som är fel så håller jag det inom mig om ingen säger "vi ska prata för du behöver det" så får jag för mig att inte behöver det.

Jag vill att dom ska förstå varför jag inte kämpar, varför jag mår som jag mår.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  God kväll på er vänner! Jag fortsätter denna måndag med en nyhet! Har länge funderat fram och tillbaka på hur jag ska göra, men nu har jag bestämt mig. Det är dags för mig att gå vidare och blogga på en annan portal. Har bloggat här på Bloggplats...

  Inlägg i samarbete med Gocostum.   Hej på er, har ni liksom jag svårt med batteritiden på er telefon? Jag är hopplös kan jag säga och varje gång så antingen glömmer jag ladda en powerbank, glömmer sladd eller något annat. Så då står jag där m...

  God kväll på er mina vänner! Har ni haft en bra söndag? Min har gått rysligt fort måste jag säga! Klockan ringde 09:30 och jag trodde att den var typ 6 på morgonen då det fortfarande var så mörkt i min lägenhet och jag var galet trött. Me...

  Hej på er vänner! Idag är jag riktigt konsertbakis kan jag säga, men vilken kväll och vilken fest det blev hos Carola igår!   Jag kom dit strax efter att de hade öppnat dörrarna och mötte upp Emelie och hennes mamma. Tillslut så kom v...

Idag fyller hon år. Hon som varje gång plockar upp mig när jag faller. Hon som påminner mig om att andas när livet känns tungt. Hon som har gett mig en av mina bästa vänner. Hon som alltid finns där genom att bara vara den hon är. Hon som betyde...