Den här veckan har gått hypersegt tycker jag!

All lättnad som jag kände i onsdags är totalt borta, jag har mycket att tänka på i helgen.

Pappa fyller år imorgon, jag ska försöka vara hemma hela dagen, får se om jag pallar. Det valet som jag måste göra under helgen är ett tufft beslut för mig, jag måste meddela svaret på måndag, om jag gör fel så känns det som om hela mitt liv kommer skita sig.

Bättre blir det inte när dom dyker upp i tankarna, jag kan inte tänka klart. Det känns som om det är ett helt fel tillfälle för detta. 

Jag ska försöka förklara för I på måndag, jag får säga som det är. Sen får det gå som det går (även fast jag vet att hon hatar när jag säger så) men jag vet inte vad jag ska göra, känner mig så splittrad.

Sen är jag rädd att jag gjorde en liten tabbe idag som gör att hon kanske skäller på mig på måndag, fast jag tror inte det gjorde så mycket.

Jag har nu insett att jag inte kommer sova inatt. Jag kommer ligga och skruva runt i sängen till 4 och så ringer klockan 0730.

Sömntabletter hit tack!