Från och med imorgon och på fredag så kommer det ske två stora händelser i mitt liv. Det låter kanske större än vad det egentligen är, men för mig så känns det stort och väldigt läskigt. Just nu iallafall. 

Imorgon går jag upp i tid på jobbet och kommer då jobba heltid igen. Har inte jobbat heltid sedan maj då jag blev sjukskriven för första gången. Jag önskar att jag kunde säga att det känns bra i magen, men det gör det tyvärr inte. Jag har förmodligen tagit helt fel beslut, men jag orkar inte bråka mer. Jag orkar inte bråka med vårdcentralen längre. Jag orkar inte leva med denna ångest som jag får varje gång en sjukskrivning tar slut, jag orkar inte stå upp för mig själv och säga att min kropp inte mår bra, att jag inte mår bra. Jag orkar inte förklara mer, försvara mig mer och åka på ännu en nitlott. Därför så har jag tagit beslutet att gå upp på heltid från och med imorgon. Vi får se hur det går, fungerar det inte då får jag ta det då. Men just nu så orkar jag inte tjata på vårdcentralen mer.

Bild från förra året på jobbet.

Som om att gå upp på heltid inte skulle vara nog. På fredag så är det även dags för mig att börja rida lite mer än vad jag gjort senaste tiden. Jag flyttar upp några steg och börjar rida i ”vanlig” grupp igen, fast fortfarande på ganska så låg nivå. Det har jag inte gjort sedan ett år tillbaka, ridit i en vanlig grupp alltså. Samtidigt som jag har försökt att tänka på hur jag vill göra med ridningen i framtiden, så vill jag helst inte tänka på det och känna efter då mycket fortfarande känns tufft. Kanske har jag tagit fel beslut där också. Att gömma mig för mina känslor, men framför allt börja rida mer och börja jobba heltid samma vecka, det känns ganska så tufft. Men vi får se hur det går. Så på fredag så är det dags att börja i ny ridgrupp.

Bild från 2015 när allt kändes så himla bra!

Att göra dessa stora förändringar känns så läskigt. Jag vet inte riktigt hur och vad jag ska tänka och hur jag ska känna just nu. Vi får helt enkelt se hur allting går och ta det därifrån. En dag i taget helt enkelt. 

Status just nu är detta på balkongen framför gamla avsnitt av Parlamentet. Efter gårdagens känslor så försöker jag att inte tortera mig själv med gråtklipp utan kör på Parlementet så jag får skratta lite. Kunde ändå sova gott inatt och sov i hela 12 timmar!  Senare idag kommer ett inlägg om två stora förändringar i mitt liv. Stay tuned! :)