Hej på er vänner. Herre Jesus vad seg jag är i huvudet nu. Sov alldeles för länge idag så jag är nästan för mycket utvilad haha. Idag har jag pluggat hela dagen! Nu är jag nästan klar, har två sidor kvar att skriva men det gör jag nog på Söndag. Tog en liten paus vid 1330 och åkte ner till Spånga centrum för att handla gurka till tacosen ikväll och jäklar vilket håll i gång det är nere vid Spånga station just nu! Inte nog med att idol spelas in här i Lunda typ 5 minuter från mig utan tågen går ju inte heller så det är sjukt mycket ersättningsbussar och sjukt mycket folk i Spånga. Jobbig att hålla på att trängas och hålla på när man är där. Ikväll blir det hemmakväll framför TVn med choklad till efterrätt, mys! Nu är det helg! Imorgon är det Lördag och då är det dags för Carola konsert!! :D

Gick tillbaka i mitt arkiv ungefär ett år för att se hur jag mådde och vad jag gjorde då. För ungefär ett år sedan så var jag ute på min första VFU efter mina behandlingar. Jag var otroligt tacksam över hur fint mottagande jag fick från all personal och jag var otroligt lycklig när jag fick ägna mina dagar på förskolan där jag alltid trivs. Men under en stor tid i denna period och under hela hösten så mådde jag samtidigt så otroligt dåligt. Jag var arg på allt och alla, egentligen så var det cancern jag var arg på men tyvärr så gick det ut över andra. Det var när jag kom tillbaka till vardagen och rutinerna igen som jag insåg hur mycket jag hade missat på ett halvår. Jag var förbannad på cancern för att jag inte fick plugga med mina gamla vänner, jag var förbannad på cancern för att jag fortfarande kände att jag behövde peruk och jag var förbannad på cancern för att den hade gjort mig så svag och osäker. Under min VFU så spelade jag Laleh "vårens första dag" och dansade på perrongen på vägen hem och på vägen dit till texten "jag är inte beredd att dö än" men på kvällarna och när skolan sakta men säkert började närma sig så blev det många nätter med dålig sömn och mycket tårar.

Idag, ett år senare så kan jag fortfarande vara arg på cancern ibland. Jag är fortfarande arg för att jag inte får plugga med mina gamla vänner. Jag är fortfarande arg för att jag ibland känner att jag måste förklara för människor varför jag tog ett halvår uppehåll i skolan. Men samtidigt som jag ständigt kommer att vara förbannad på cancern så är jag ändå starkare och lyckligare.