Hej på er vänner. Blir en kortis här idag, mår inte så jättebra för tillfället av olika skäl, både fysiskt och mentalt. Det svänger ganska mycket i livet och vill egentligen bara att allt ska lösa sig och att jag ska behöva kämpa mig fram i vården. Ena stunden så skrattar jag gott åt eländet när en fot går sönder eller när barnen på jobbet leker med min armprotes, men andra stunden så vill jag bara kasta dessa proteser och glömma bort allt vad som innebär med min funktionsnedsättning. Vill bara vara frisk och fri. Känner mig så himla ensam i vården och ibland är det tufft när man inte kan låta bli att tänka att det ska vara så här för resten av mitt liv. För just nu känns det så. Så fort jag anar lite ljus i tunneln så åker man på en käftsmäll igen. Nä vänner, ligger faktiskt redan i sängen och tänkte läsa lite innan jag släcker lampan. Sorry för ett tråkigt inlägg, ny dag imorgon!