Hej på er älskade ni. Jag kan ungefär beskriva min dag med en bild. Bortsett från att jag stekte pannkakor till lunch och att jag har varit i Vällingby i några timmar nu ikväll för att träffa en av mina finaste vänner så har jag bara gjort detta:

Jepp, läst. Jag ska ju vara ärlig och säga att jag redan har läst dessa böcker en gång i höstas, men när Vånkan lånade triologin av mig över julen och när jag fått tillbaka dem en efter en så har jag inte kunnat låta bli att läsa om dem. Jag kan verkligen inte beskriva varför jag tycker att de är så bra, men helt plötsligt när jag har börjat läsa dem så kan jag inte sluta förens de är slut. Imorgon är det dags att se filmen på bio, längtar! Nu ska jag läsa klart de sista kapitlen och sen låta de stå i bokhyllan. Puss och kram på er!

Kom på härom kvällen att det var drygt en månad sedan som vi kom hem från USA. Det är verkligen läskigt hur fort tiden går just nu. Har seriöst ångest över att dagarna bara springer iväg, det känns som att livet bara rullar på och jag hinner inte stanna upp och njuta. Vi har alltså varit hemma i Sverige i "bara" fyra veckor, men det känns som en evighet sedan som vi var iväg, som att vi inte ens har varit borta. Det har hänt så otroligt mycket under dessa veckor och man kastades liksom in i vardagen direkt när man kom hem till Sverige. Jag är ändå så sjukt glad att vi åkte när vi åkte, hade jag inte fått tagit en paus i tre veckor så hade jag nog inte pallat att leva i detta tempo som jag lever i nu. Jag känner att jag redan nu efter fyra veckor skulle behöva semester igen.

Just nu så lever jag för mina tisdagskvällar. Oavsett hur missnöjd eller hur dåligt jag än mår efter jag har ridit så är det ändå värt det. På hästryggen så kan jag inte sitta och tänka på annat, på vad jag ska göra nästa dag, vilka jag glömde att mejla eller att jag borde pluggat mer. Jag har 100% fokus på mig och hästen och då spelar inget annat någon roll. Stallet är min frizon och ridlektionerna gör att jag kommer hem med nytt och bättre fokus än vad jag hade innan. I stallet kan jag vara ledsen, jag kan vara glad eller jag kan vara arg, men när jag hoppar upp på hästryggen så försvinner oftast allt sådant. I mars fram till maj, juni så kommer även måndagarna vara min terapidag då det är kör som står på schemat. Jag har kommit fram till att jag nu måste börja prioritera måndag och tisdagskvällar och verkligen rida min ridlektion och sjunga i kören när den har börjat. Annars kommer jag inte orka, de kommer vara mina heliga kvällar och är det folk som inte förstår det så får de helt enkelt ta det. Att bli sönderstressad som 23 åring är inget jag strävar efter och då måste jag få lite andrum och känslan av att jag är här och nu och att ingen kan nå mig. Till hjälp har jag hästarna och musiken <3.

Idag smäller det. Årets störtsta musikfest är här igen! Jag är sjukt laddad och har självklart redan lyssnat på låtarna inför kvällens delfinal, hittat mina favoriter och laddat ned den nya melodifestivalsappen som jag kommer att använda flitigt under dessa veckor. Åh, jag älskar verkligen melodiestivalen, men det vet ni nog redan. Nu är det dags att pumpa schlagerlåtar i flera veckor, jag har redan börjat! Är så pepp så jag ryser!

Ja, herregud. Vart ska jag börja? Igår fick jag vara med om någonting helt fantastiskt tack vare Ung cancer och Helen Sjöholm. Kommer ni ihåg önskelistan 2014 som Ung cancer gjorde åt deras medlemmar kring jul? Min önskning var att få träffa Carola, Sarah Dawn Finer eller Helen Sjöholm. Sarah träffade jag ju innan jul och igår var det dags att få träffa Helen Sjöholm. Jag har blivit så himla bortskämd av henne så det inte är klokt, hon har skickat presenter och kort och varit helt fantastisk bara på det sättet och jag blev även bjuden på att få gå och se Livet är en schlager som jag då gjorde igår kväll för att sedan få träffa henne efteråt. Jag tog med mig Sofi och så åt vi middag innan för att sedan få njuta av musikalen. Den var minst lika bra denna gång som sist jag såg den! Grät lika mycket om inte mer denna gång, det är något som triggar igång mig under akt två som gör att jag sitter och gråter nästan exakt hela tiden under den akten. Denna musikal är värd att få tinnitus av flera gånger om för att den är så bra!

Efter konserten så fick jag då äntligen följa med bakstage för att få träffa Helen. Alltså fattar ni? HELEN SJÖHOLM!? Helt sinnessjukt! Jag var så nervös innan att jag skakade! Men nästan direkt när vi hade kramats så kändes det som det mest naturligaste i världen att få sitta och dricka te och äta melon samtidigt som man pratade med henne. Exakt vad vi pratade om behåller jag för mig själv men det var så otroligt skönt att bara sitta och prata om allt möjligt och att det inte var fokuserat på just cancer. Klart vi kom in på ämnet men vi pratade om så himla mycket annat också som gjorde att allt kändes så avslappnat. Vi satt nog där i 45 minuter och pratade och det kändes som att jag drömde, jag kan fortfarande inte fatta vad jag har fått vara med om, att jag som har beundrat denna gudagåva i 10 år äntligen fick krama om och åtminstone försöka att få henne att förstå hur stor hon är för mig. Vi avslutade med lite fotografering och sedan fick vi skjuts till centralen av hennes taxi, jag har åkt taxi med HELEN SJÖHOLM! Alltså, ni får ursäkta men det jag fick vara med om igår kväll klår typ allt jag har varit med om, jag kan seriöst dö lycklig nu!

Jag tror inte riktigt att jag ännu har tagit in kvällen. Jag förstår fortfarande inte vad jag fått vara med om. Jag är så otroligt tacksam, rörd (nej, rörd är en underdrift då jag sitter och störtgråter i skrivandets stund) och glad över att Ung cancer fixade denna önskelista och att Helen ställde upp på detta. Det kanske inte märks, men jag saknar ord för att beskriva hur mycket detta möte betyder. För mig så har det hela tiden känts som att Helen inte finns på riktigt, med hennes otroliga begåvning när hon tolkat roller och att jag inte har samma chans att se henne live på samma sätt som Carola och Sarah  så har hon alltid varit någon jag beundrat på avstånd. Jag får alltid ett extra pirr i kroppen varje gång jag ser henne live då det inte är så ofta. Men igår när hon kom med sin blombukett, visste vad jag hette och kramade om mig så kändes det som att jag mötte Gud. De gånger när jag har sett henne på scenen och tänkt att där ska jag också stå en dag, alla gånger då det känts som att världen på riktigt har stannat när hon sjunger, alla gånger när jag somnade till hennes röst när jag låg på sjukhuset, alla de gånger som jag fortfarande somnar till hennes röst, alla gånger som jag har gråtit och skrattat till hennes musik eller framträdanden, alla de gånger som jag har suttit en hel dag framför youtube och frossat i Helen-klipp, alla de gånger när jag känt att musik inte är något för mig men sedan ändrat mig så fort jag spelar hennes musik. Som den musiknörd jag är så är Helen en otrolig förebild och nu när jag fått prata med henne så är hon inte bara min förebild inom musiken utan som person också, hon är mitt mod, mitt hopp, min styrka. Världens världens finaste Helen! En helt underbar kväll var det och det känns som att jag ständigt kommer stå i skuld till Ung cancer och Helen som gjort detta möjligt. I särklass en av de bästa dagarna i mitt liv <3.

Obeskrivlig lycka <3

Men fina ni. Har ju glömt att titta in här under dagen kom jag på. Tror också by the way att jag har lyckats fixa bloggen också, det verkar som att allt fungerar som det ska, vet inte riktigt vad det var för något problem igår. Menmen, nu kör ajg på som vanligt! Jag hade en jättemysig musikalkväll igår med Lisa. Vi möttes nere vid Spånga station, köpte lite godsaker att snaska på under kvällen, sen åkte vi vidare hem till mig för att ha musikalmaraton. Det är tackvare Lisa som jag är så himla galen i musikaler idag, hon introducerade mig för Chess under högstadiet och sedan dess har även jag varit musikalfreak. Så vi körde helt enkelt en favorit i repris, samlade ihop alla våra musikaler som vi har för att sedan sätta oss ned och titta på dem. Men det visade sig att vi hade ganska många allt som allt, så det blev bara My fair Lady och Chicago som vi tittade på denna gång. Om vi ska hinna se alla musikaler som vi har tillsammas så får vi nog ta en helg och nörda in oss rejält haha! Men det var iallafall supermysigt att ses och få prata lite musik och annat! Ikväll blir det ytterligare en musikalkväll för mig, ska till Cirkus för att titta på Livet är en schlager och träffa Helen Sjöholm, dönervös men längtar så jag spricker!

Ja, ni ser ju att det blev en del :)

Hej på er vänner. Står just nu i köket och vaktar maten på spisen. Blev lite senare hem än vad jag tänkt + att jag har gjort massa andra saker sedan jag kom hem, så kan det gå. Dagen har gått i ett, trots att man bara är i skolan i några timmar så känns det som att man har varit där hela dagen på gott och ont. Vånkan och jag möttes iallafall upp på tåget och så satte vi oss på Starbucks för att försöka komma någonvart med vår C-uppsats. Efter ett tag så kände vi att vi änu en gång hade kört fast, men när vi precis tänkte ge upp så hittade jag en gammal bok som jag hade på datorn sedan flera år tillbaka och när vi började läsa inledningen så insåg vi att det var precis det vi var intresserade av! Så nu känner jag mig lite lugnare iallafall, önskar bara att man fick mer hjälp från SU!

Titta så ambitiöst det ser ut ;).

Strax innan 12:30 så gick vi mot tunnelbanan och åkte mot SU för en föreläsning om etik, en väldigt bra föreläsning som jag tror att man kommer få mycket nytta av. Dock så var det så himla mycket information så när jag hade suttit i cirkus en timme och antecknat så kände jag att mitt huvud började bli någon fullt på information och tappade lite fokus. När vi hade slutat så drog jag och Vånkan in till stan en snabbis och sedan åkte vi hemåt. När jag kom hem och öppnade vår brevlåda så var det som att det blev julafton på nytt. Tre paket adresserat till mig, wiho! Böcker, glossybox och lyxiga hörlurar! Nu vänner, ska jag fokusera på maten och sedan ska jag sätta mig i soffan och läsa....eller lyssna på musik, vi får se. Ha en fortsatt bra kväll nu, kram på er!

Idag har jag lyssnat på musik exakt hela dagen och längtat ännu mer till på lördag. Soundtracket för musikalen Livet är en schlager släpptes nämnligen idag och skivan har gått på repeat exakt hela dagen! Det är nästan att jag redan kan texterna och ordningen på låtarna har jag redan lärt mig. Men framför allt så har jag hittat mina favoriter på skivan. Hela skivan är förståss fantastisk och det jag älskar att de fortfarande släpps fysiska CD-skivor så man kan bläddra i skivans booklet och få känna på den på riktigt hehe.

Favoriterna på skivan är iallafall: 

Ingen är där med Peter Jöback

När jag faller med Helen Sjöholm och Peter Jöback

Om inte du med Helen Sjöholm

Som skapta för varann med både Helen Sjöholm och Peter Jöback

Lyssna på hela skivan här:

En av de saker jag mest ser fram emot när jag har tagit examen är att få läsa. Ingen kurslitteratur, utan att få öppna en vanlig skönlitterär bok eller en bok som jag själv har valt och bara få läsa, utan att känna ångesten över att man egentligen borde läsa kurslitteraturen istället. Att få sitta på bussen eller tåget på vägen till jobbet tidigt på morgonen eller på vägen hem sent på kvällen och öppna min bok som jag har valt utav eget intresse. Jag längtar efter att få sitta framför bokus och frossa i böcker som sedan ligger i brevlådan några dagar senare eller stanna till vid pocketshop eller någon annan bokaffär och spontanshoppa en bok. Jag längtar efter att hitta nya favoritförfattare eller en ny bokserie. Jag längtar efter att få sortera om i min bokhylla, att få ställa dit olästa eller utlästa böcker i en viss ordning, att få kura ihop sig efter en lång dag i soffan och läsa några kapitel, att få blåsa bort dammet på en gammal favoritbok och kanske läsa om den igen. Jag ska försöka sätta ett mål att jag under hösten 2015 ska läsa ut två böcker i månaden, vi får se hur det går men jag ska verkligen försöka att hålla det. Jag tror att jag kan hitta lugnet lättare i vardagen om jag får läsa mycket, få ta en paus i det verkliga livet och få slukas in i en helt annan värld. Det är bland det bästa som finns.