Direktlänk till inlägg 17 september 2013
Jag har alltid tyckt om att skriva. När jag var liten skrev jag oändligt många sagor och hade en enorm fantasi. Nu förtiden så gillar jag att skriva i allmänhet, annars så hade jag väl inte haft en blogg haha. Förra sommaren så började jag skriva lite om min cancerresa. Dels som en slags bearbetning för mig själv och dels för att jag kan tänka mig att dela med mig av den någon gång någonstans. Ung cancer kanske?
Denna text har legat orörd i ungefär ett år nu. Jag började skriva om allt, men sen kom jag till en punkt där det blev alltför jobbigt psykiskt att skriva om det. Jag var inte riktigt mogen och stark nog för att kunna och orka fortsätta skriva. Men nu ett år senare så känner jag mig starkare. Jag känner mig framför allt stark nu. Så de senaste nätterna har jag faktiskt suttit och fortsatt skriva på denna text och ja, jag gråter när jag skriver vissa delar. Det är fortfarande extremt jobbigt att minnas och tänka tillbaka på alla jobbiga bitar under resan, det känns ibland som allt hände igår. Men jag tror ändå att det är bra för mig att skriva om det. Någon gång så måste jag ju ta mig igenom de jobbiga delarna också. För att komma framåt. Jag får helt enkelt acceptera att det tar tid och att det är okej att skriva lite då och då, de gångerna jag känner mig extra stark.
Jag försöker också intala mig själv att det faktiskt är okej att gråta samtidigt som jag skriver om allt. Att det är helt normalt att det fortfarande gör ont. Ibland kan jag känna mig ganska töntig som sitter och gråter när detta var för 1,5 år sedan och är förbi. Men på ett sätt så har jag ändå fått det förklarat att det alltid kommer att kännas och att det alltid är okej, det är bara jag som måste tro på det först!
God kväll på er vänner! Jag fortsätter denna måndag med en nyhet! Har länge funderat fram och tillbaka på hur jag ska göra, men nu har jag bestämt mig. Det är dags för mig att gå vidare och blogga på en annan portal. Har bloggat här på Bloggplats...
God kväll på er mina vänner! Har ni haft en bra söndag? Min har gått rysligt fort måste jag säga! Klockan ringde 09:30 och jag trodde att den var typ 6 på morgonen då det fortfarande var så mörkt i min lägenhet och jag var galet trött. Me...
Hej på er vänner! Idag är jag riktigt konsertbakis kan jag säga, men vilken kväll och vilken fest det blev hos Carola igår! Jag kom dit strax efter att de hade öppnat dörrarna och mötte upp Emelie och hennes mamma. Tillslut så kom v...
“May the focus of my day be on the priorities of life. Love God, family and friends, take care of my health, and be the best I can be in all that I do.”
elin_holmer@hotmail.com
Goltz syndrom är en sällsynt, ärftlig sjukdom som karaktäriseras av hudförändringar, men som också kan drabba många andra organ, som ögon, tänder och skelett. Syndromet förekommer företrädesvis hos flickor och kvinnor. Den exakta förekomsten är inte känd. Omkring 200 personer är beskrivna i den internationella medicinska litteraturen. Man känner endast till ett fåtal personer med syndromet i Sverige. Läs mer om mitt syndrom som jag lever med här.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | |||||||||
|