12 föreställningar senare. Nu är det slut. På riktigt. Sista föreställningen igår och jag var självklart där för att få se allt enda in i det sista. Jag har skrattat och gråtit på alla 12 föreställningar som jag varit på, lagt massor med tid och pengar, prioriterat bort annat för att få möjligheten att se den så många gånger jag kan. I november när jag såg Livet är en schlager första gången blev jag totalt knockad över hur fantastiskt bra den var. Själva storyn visste jag redan från början hur den var, men ändå blev jag helt golvad av Jonas Gardells regi. Hans viktiga fokus på att vi alla är bra som vi är oavsett funktionsnedsättning, sexuell läggning eller liknande. Så många gånger som jag själv råkat utför tråkigt bemötande på grund av min funktionsnedsättning. 

Som jag nämnde för två veckor sedan så har jag frågat mig själv nästan varje gång varför jag utsatte mig själv för dessa känslor om och om igen när jag varit på Cirkus. Jag gråter ibland så mycket att jag verkligen känner just där och då att jag inte klarar av mer. Att jag vill skrika, stampa och slå. Just vid samma tillfälle varje föreställning så är jag nästan på väg att springa ut för jag tycker verkligen att det är otroligt jobbigt. Hela min kropp skriker och det känns nästan som att jag psykiskt ska gå sönder av alla känslor. Och varje gång så frågade jag mig själv varför jag utsatte mig för detta. Om det verkligen gör så ont, varför kom jag tillbaka och såg Livet är en schlager 12 gånger?

Det går inte att med ord förklara vad jag känner för denna musikal. När jag sitter där och gråter som mest så gråter jag för att samhället är helt fucked up. För att människor idag inte kan vara som de vill på grund av våra normer. För att Jonas Gardell kämpar för allas lika värde. För att jag får sitta där live och vara med om dessa fina ögonblick. För att på scenen står Helen Sjöholm en av mina största förebilder och hela tiden levererar med så mycket känsla, att jag har fått möjligheten att få krama om henne och prata med henne (ja, det är fortfarande bland det bästa jag fått vara med om i mitt liv). Jag gråter för att jag ser att andra blir lika berörda som jag. Jag gråter för att jag också en dag vill stå på scenen och ha så kul som de faktiskt ser ut att ha. Jag gråter för att de sjunger "och var och en av oss, är underbar förstås, som skapta för varann" pekar på publiken och ser ut att verkligen mena det de sjunger. Jag gråter för att jag känner mig värdefull. Jag gråter för att just de på scenen får mig att känna mig värdefull. Jag gråter för att det är på riktigt och äkta. Jag gråter både för att det gör ont i själen och för att jag är  så enormt tacksam.

Ja, jag skulle kunna fortsätta men jag inser att det blir lite tjatigt. Det låter som att jag bara sitter konstant och gråter i typ tre timmar, men självklart är det inte så heller, det är så otroligt mycket humor i handlingen också vilket gör att man får lite andningspauser ibland. Är det en tung story, så behövs humorn i det hela också. Vilket Jonas Gardell är sjukt proffsig på, att blanda skämt med allvar. Varje liten händelse är väl genomtänkt och ju fler gånger jag sett den desto mer klockrena kanske småsaker, men så viktiga såg jag. Jag tycker som sagt inte att jag har fått ut de ord som denna musikal förtjänar. Jag är övertygad om att Livet är en schlager kommer finnas i mångas hjärtan efter dessa åtta månader som den spelats på Cirkus. En sak som är riktigt säkert är att denna musikal alltid kommer ha en speciell plats i mitt hjärta. Livet är en schlager har inte bara varit en vanlig musikal för mig, den har varit mitt syre. Den har betytt så otroligt mycket för mig trots alla tårar. Det känns som att jag är skyldig att ge alla i produktionen något lika fint som de har gett mig under dessa månader.

Det var jobbigare än vad jag trodde att det skulle vara igår. Jag grät nästan från början till slut, stämningen inne i cirkus var magisk och både Jonas Gardell och Fredrik Kempe var där för att se sitt mästerverk en sista gång. Det kommer nog ta ett tag innan jag har kommit tillbaka från denna bubbla. Livet är en schlager har gett mig så mycket styrka . Tack för det!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  God kväll på er vänner! Jag fortsätter denna måndag med en nyhet! Har länge funderat fram och tillbaka på hur jag ska göra, men nu har jag bestämt mig. Det är dags för mig att gå vidare och blogga på en annan portal. Har bloggat här på Bloggplats...

  Inlägg i samarbete med Gocostum.   Hej på er, har ni liksom jag svårt med batteritiden på er telefon? Jag är hopplös kan jag säga och varje gång så antingen glömmer jag ladda en powerbank, glömmer sladd eller något annat. Så då står jag där m...

  God kväll på er mina vänner! Har ni haft en bra söndag? Min har gått rysligt fort måste jag säga! Klockan ringde 09:30 och jag trodde att den var typ 6 på morgonen då det fortfarande var så mörkt i min lägenhet och jag var galet trött. Me...

  Hej på er vänner! Idag är jag riktigt konsertbakis kan jag säga, men vilken kväll och vilken fest det blev hos Carola igår!   Jag kom dit strax efter att de hade öppnat dörrarna och mötte upp Emelie och hennes mamma. Tillslut så kom v...

Idag fyller hon år. Hon som varje gång plockar upp mig när jag faller. Hon som påminner mig om att andas när livet känns tungt. Hon som har gett mig en av mina bästa vänner. Hon som alltid finns där genom att bara vara den hon är. Hon som betyde...