Om jag bara kunde få ge någon utav dem en kram. Just nu när tårarna inte går att stoppa. När man känner sig så där liten och skör. Jag är så tacksam för att ni finns i mitt liv. Ni andas åt mig när jag inte kan. Ni plockar upp mig när jag fallit och ni finns alltid där när jag bara vill ge upp. Utan er så vore jag ingenting. 

Hej på er fina ni. Det känns som om jag har haft fullt upp jättelänge, men riktigt så farligt har det inte varit haha. Nu är jag hemma från landet, har varit så skönt att vara där ute och bara tagit det lugt. Mamma hade en gammal kollega över mellan söndag-igår, det var väldgit trevligt då vi alla hade saker gemensamt att prata om. Jag har väl inte gjort så mycket på landet, mer än att sitta i solen och äta godis typ haha. Men det har varit väldigt mysigt ändå, trots mycket blåst.

Igår så skjutsade mamma över mig till boda på förmiddagen då jag var tvungen att åka in till stan för utbildning med CUS. En toppenbra utbildning om sociala medier som man fick sjukt mycket inspiration av. Vi höll på mellan 12-18 och lärde oss massa nytt och fick ny gnista att vara mer aktiva på våra sociala medier, jättekul!

När vi hade sagt hej då, så blev det lite spontant att en av tjejerna från CUS inte hade någonstans att sova, så självklart fick hon låna min bäddsoffa så hon hade någonstans att ta vägen över natten! Vad gör man inte för en vän i nöd haha. Mig störde det inte och det är alltid trevligt med lite sällskap. Vi åkte hem och så blev det pizza till middag då vi inte orkade laga mat haha. Idag ringde klockan tidigt då Theres skulle med tåget till Strömsholm för möte, så vi gick upp vid 06:30 ungefär och åt frukost och togdet lugnt innan det var dags för henne att röra sig mot tåget. Just nu sitter jag i soffan och pausar lite då jag börjat fixa min balkong, men det är så sjukt varmt redan nu så man svättas ihjäl bara av att gå någon meter. Har ju tid på mig, så jag tar lite småpauser då och då :).

Kaos...

Första hela dagen på landet detta år och jag är redan som en kräfta i ansiktet. Ops haha. Har inte gjort så mycket idag faktiskt. Suttit i en stol mitt i solen nästan hela dagen. Det hade jag liksom aldrig klarat av inne i stan. Har umgåts lite med familjen A under eftermiddagen och så åt mamma och jag middag hemma hos dem, riktigt mysigt! Dock så började jag må väldigt dåligt för ett tag sedan så vi var tvungna att gå hem till oss. Mår bättre nu men är fruktansvärt trött, blir nog sängen alldeles strax tror jag.

Inte en helt fel utsikt ;)

Ni vet när man bara behöver lugn och ro. När man bara vill bort från all stress, alla krav och all ångest. Då är ett miljöombyte perfekt. Det finns inget bättre än att fly ut till skärgården och landstället då. Tutande bilar, byggarbetare som väsnas, studenter som skriker byts ut mot fågelkvitter, vågor som rullar in mot stranden, sus i trädtoppar, ljud från båtarna på fjärden och bara allmänt lugn. Tyst. Friskt. Dofterna, ljuden och världens godaste vatten från pumpen. Det finns inget som slår det. Åker hem på måndag morgon så några dagar får jag här ute. Jag ska njuta och bara vara hela helgen!

Det är mycket tankar inne i mitt huvud nu ska jag vara ärlig att säga och det har varit så nästan hela denna vårtermin. Har hållt inne allt och låtsas att allt varit bra trots att det inte har varit det. Jag har jobbat mycket och gjort mycket annat utanför jobbet och efter ett tag så orkade jag i princip bara jobba. Antingen så sov jag 13,14 timmar eller så blev det mellan 4 och 6 timmar. Var trött, hade fruktansvärt ont i kroppen, mycket att göra på jobbet, slutade rida och sedan rasade allt. Från att vara en person som hela tiden kämpade, ville prestera på topp och visste precis vilken väg hon skulle gå, till att vara en ledsen och trött tjej som inte orkade någonting, som började tvivla och tappa bort sig själv i all röra. Som bröt ihop för minsta lilla och som bara ville sova tills allt det onda i kropp och själ slutade göra så ont.

Det är fortfarande lite så. Eller ganska mycket. Men nu får jag mediciner och är sjukskriven till den 2 augusti. Just bara för att få en paus. Samtidigt som jag tycker att det är skönt så har jag så otroligt besviken på mig själv. Det var inte så här det skulle bli! Jag skulle äntligen få jobba med mitt drömyrke efter alla dessa år i skolan för utbildning. Hur kunde då detta hända? Frågor som jag aldrig har behövt ställa till mig själv har helt plötsligt börjat komma nu och jag blir och mer osäker på hur jag vill göra. Nä vänner, jag måste försöka sova nu istället för att skrive en hel novell här. Återkommer imorgon!

Hej på er vänner. Sitter just nu i skrivandets stund i sängen med datorn i knät. Ska alldeles strax stänga igen datorn och sedan släcka lampan för att sova. Tog min medicin för några timmar sedan så jag känner att jag börjar bli riktigt trött nu, men ville bara uppdatera här på bloggen innan dess. Idag är det alltså officiellt sommar, tycker jag. Juni månad och strålande solsken, härligt! Har dock inte gjort så mycket idag, stekte pannkakor till lunch och suttit ute på balkongen resten av dagen. På kvällen åkte jag och Elin in till stan för medlemsträff med massa stockholmare från Ung cancer. Vi var kanske inte så jättemånga idag, men 7 styckna var vi iallafall och jag har haft så himla trevligt. Hade planerat att åka hem vid kanske 18:30, 19 men jag hade det så himla kul så ville inte åka hem tidigt utan vi alla satt kvar till stängning till 21. Vi har skrattat massor, pratat om både jobbiga och roliga saker och bara lärt känna varandra! Älskar verkligen allt som har med Ung cancer att göra och jag går alltid därifrån med ett leende på läpparna och med lite lättare steg oavsett vad det handlar om. Nu måste jag iallafall sova, klockan står på 7 imorgon då jag ska till Vårdcentralen för återbesäk. Godnatt mina vänner!