I slutet av November så skrev jag ett inlägg om stallet, om att jag ville uppskatta varje minut som jag var där, att jag ville längta till varje ridlektion och verkligen vara glad i stallet. För att citera det jag skrev "frågan är vart försvann jag i allt detta? Vart tog den Elin vägen som älskade hästar över allt annat på jorden? Som var i stallet 3 dagar i veckan, som var så glad och stolt över allt jag fick vara med om...Vart tog mitt riktiga jag vägen?" Läs hela texten här om ni är nyfikna. Jag trodde jag hade tappat mig själv och all motivation.

Men så är det inte. Den riktiga Elin sitter här just nu (eller egentligen igårkväll, tidsinställt lixom!) och skriver. Den Elin som älskar hästar över allt annat på jorden, hon som längtar till varje ridlektion, hon som bryter ihop bara av att tänka tanken på att hon kanske inte klarar av att rida så mycket under terminen, hon som bryter ihop när hon tänker på att hon måste prata med J om räkningen...Jag har hittat tillbaka! Jag har inte ridit på 2 veckor men det känns som 8 veckor, det har gått så långt att jag till och med drömmer om att jag sitter på hästryggen. Jag trodde att jag skulle klara av att äntligen få rida nu på Onsdag, men jag har så ont i magen och ryggen så jag tror inte att det är så smart. Fyfaan!

Fucking jävla cancer, elakartad tumör, förhöjda blodvärden eller vadfaan det nu heter och är som gör att jag ligger och tänker på att jag inte kan rida som jag vill!!! När jag väl hittat tillbaka till ridningen, när jag väl inser att jag saknar stallet, lektionerna och hästarna så måste jag förbereda mig på att jag kanske måste pausa i det jag behöver som mest!! Jag är så arg, så besviken, så otroligt ledsen....hur ska jag klara av detta om det slutar med att jag inte kan rida!? Ärligt talat så skrämmer den frågan mig...

 

Emma

17 januari 2012 23:10

Du kanske hittade tillbaka till ridningen just för att du insåg hur mycket du behövde den och saknade den när du inte kunde rida?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  God kväll på er vänner! Jag fortsätter denna måndag med en nyhet! Har länge funderat fram och tillbaka på hur jag ska göra, men nu har jag bestämt mig. Det är dags för mig att gå vidare och blogga på en annan portal. Har bloggat här på Bloggplats...

  Inlägg i samarbete med Gocostum.   Hej på er, har ni liksom jag svårt med batteritiden på er telefon? Jag är hopplös kan jag säga och varje gång så antingen glömmer jag ladda en powerbank, glömmer sladd eller något annat. Så då står jag där m...

  God kväll på er mina vänner! Har ni haft en bra söndag? Min har gått rysligt fort måste jag säga! Klockan ringde 09:30 och jag trodde att den var typ 6 på morgonen då det fortfarande var så mörkt i min lägenhet och jag var galet trött. Me...

  Hej på er vänner! Idag är jag riktigt konsertbakis kan jag säga, men vilken kväll och vilken fest det blev hos Carola igår!   Jag kom dit strax efter att de hade öppnat dörrarna och mötte upp Emelie och hennes mamma. Tillslut så kom v...

Idag fyller hon år. Hon som varje gång plockar upp mig när jag faller. Hon som påminner mig om att andas när livet känns tungt. Hon som har gett mig en av mina bästa vänner. Hon som alltid finns där genom att bara vara den hon är. Hon som betyde...