Idag har jag gått runt och trott att det har varit fredag hela dagen. En riktigt skön känsla faktiskt, inget klår ju känslan när man slutar skola eller jobb en fredag och vet att man har en hel helg framför sig. Men nej, det är ju faktiskt bara torsdag idag. Men jag är faktiskt ledig i en hel vecka nu så för mig har det känts som fredag, eller ledig och ledig-har lite litteratur och en uppgift att skriva under veckan och helgen så helt ledig är jag inte, men jag slipper åka in till universitetet på en vecka iallafall. Nästan som att jag har lov, lyx! 

Annars då? Klockan stod på 0630 idag och har varit helt slut hela dagen, somnade sent inatt. Mötte Mia och veronica på tåget så åkte vi in till SU tillsammans för en lektion på tre timmar. En bra lektion och jag börjar bli riktigt nöjd med vår lärare faktiskt, skönt att kursen börjar komma igång och att man börjar få lte koll på allt. Efter skolan så åkte jag och Veronica förbi sturegallerian för att köpa lite saker, sen åkte vi båda hemåt. När jag hade kommit hem, skickat iväg lite mejl och annat så intog jag soffläge resten av dagen, dock så har jag nickat till lite då och då men det är ju trots allt fredag, nej-torsdag! I övrigt så har jag en sjuk träningsvärk från ridningen idag, kan knappt böja mig ned för jag har så ont i benen haha. Har kramp lite till och från i min hand och har inte haft samma kraft i den idag, jobbigt faktiskt. Är en utmaning att bara dricka en kopp te för att jag knappt kan greppa koppen. Men det går förhoppningsvis över om någon dag.

Nu sitter jag och tittar på Antikrundan och har precis smällt i mig en avocado och två stekta ägg. Imorgon ska jag plugga hemifrån och sen ska jag följa med Elin till Råsta och agera ridcoach, vi får se hur det går. Ha en fortsatt trevlig torsdagskväll, ta hand om er och glöm inte att du är värdefull, kram!

Var tvungen att fota denna del av väggen på Östermalmstorgs tunnelbanestation, dessa författare har skrivit en hel del kurslitteratur som vi läst under utbildningen.

Jag är i en period nu där jag bara känner mig helt tom, omotiverad och otillräcklig. Det känns som att alla förväntar sig så mycket av mig. Samtidigt som jag känner att något inom mig inte stämmer, det är som att hjärtat och magen säger olika saker och jag vet inte vad jag ska lyssna på. 

Jag skulle inte vilja säga att jag är skoltrött, snarare väldigt omotivierad för tillfället. Mitt huvud är bara blankt och jag har inga ideér, vet inte vad jag själv tycker och tänker, det värsta är att jag ibland inte ens orkar bry mig att jag inte förstår eller något. Det är som att jag går på lektionerna och föreläsningarna men mitt huvud är någon annanstans. Men på kvällarna när jag ska sova så kan jag inte somna för jag jag har en sån enorm ångest varje kväll för jag inser att jag måste ha något att komma med på lektionerna. Så det känns som att på något sätt så bryr jag mig, bara att jag är så fruktansvärt omotiverad.

Jag tycker verkligen att sånna här perioder är sjukt jobbiga. Min hjärna jobbar verkligen på högvarv med att försöka klura ut hur jag ska lösa allt och vad jag egentligen känner och vill. När jag känner att folk runt omkring mig har krav på mig så ställer jag ännu högre krav på mig själv, jag vill inte göra allt bra utan jag vill göra allt till det bästa som jag kan, men ibland så orkar man bara inte. Jag ägnar min lediga tid åt att lyssna på Carola på högsta volym för att jag inte ska tänka så mycket på hur omotiverad på livet jag är just nu.

Ja ni ser ju själva hur motivationen är...

Såg ni på Mia på Grötö igår? Självklart gjorde jag det, tyvärr inte när det egentligen gick utan en timme senare eftersom jag red, men jag kunde inte hå och sova innan jag sett programmet. Ni som såg det, visst var det bra? Det var humor och kärlek under hela programmet tycker jag. Så kul att se Carola på TV igen!

När hon och Mia satt på altanen lite längre in i programmet och pratade om livet så blev jag så himla rörd och när Carola började gråta så gjorde det så ont i mig så tårarna rann på mig med. Det kanske låter töntigt men Carola kommer alltid att vara en otroligt betydelsefull person i mitt liv och att sitta framför TVn och inte kunna göra något för att trösta henne var faktiskt jobbigt. Så mycket som hon har fått stå ut med och fortfarande får stå ut med, när jag tänker på det så önskar jag bara att jag kunde få ta allt skit och allt jobbigt så hon inte behöver vara så ledsen. Jag vill hjälpa henne lika mycket som hon hjälper mig i mitt liv! 

Hoppsan, nu gled jag visst in på något annat märker jag, hur som helst så var det ett jättebra program och som alltid så kunde jag sova gott i natt när jag hade sett världens bästa Carola på TV. Har ni inte sett det så gör det.

Klicka på bilden för att titta på programmet.