Kan inte sova...

Den där jävla mardrömsintervjun som jag var på för några veckor sedan verkar ha satt griller i huvudet på mig. Jag trodde att när jag hade brutit ihop den fredagen efter intervjun så skulle jag komma igen och tänka framåt istället. Jag gör det, men jäklar vad jag har börjat tvivla på mig själv igen. Under utbildningens gång så har jag känt mig osäker på att jag verkligen kan detta yrke och haft höga krav på mig själv, men aldrig har min handledare gett upp med att försöka överyga mig om att jag visst är bra nog. Men i oktober när jag sa hej då till min VFU-förskola så trodde jag stenhårt på mig själv som förskollärare och kände på riktigt att nu var jag redo.

Men jag vet inte längre. Trots att jag vet att jag aldrig har velat jobba med något annat än barn så är jag så himla osäker på mig själv igen helt plötsligt. Om jag kommer att klara rollen som förskollärare. Jag vet inte om det beror på just intervjun i sig, men den kanske utlöste all denna osäkerhet igen. Just nu är jag så stressad så hälften skulle vara nog och jag är osäker på allt. Om jag tar rätt jobb, om jag kommer klara det jobb jag tar, om jag köper rätt lägenhet, om jag gör rätt i att fortsätta rida på Vällingby, om jag gör rätt i att fortsätta kämpa för ridsporten, att jag har börjat sjunga igen. Mitt självförtroende är i botten igen och allt känns bara för jobbigt.

Jag tror som sagt att arbetintervjun fick bägaren att rinna över litegrann. Allt kom så plötsligt och jag började tvivla på mig själv mer än vanligt vad gäller livet. Känner mig sådär otroligt känslosam igen som jag gjorde i höstas och jag sover fruktansvärt dåligt om nätterna. Ibland känner jag inte ens igen mig själv och jag blir så fruktansvärt besviken och arg på mig själv att jag inte orkar vara mer positiv och att jag gör detta mot mig själv. På något sätt så vet jag att jag kommer att ta mig ur detta skit också. Allt går bara lite för fort just nu och jag vill ännu en gång bara stanna tiden för att kunna hitta mig själv lite mer innan jag fortsätter att leva på för fullt. Jag vet ju att jag kan och jag vet ju vad jag vill men att mitt självförtroende skulle sätta käppar i hjulet igen trodde jag faktiskt inte.

 

Sophie

24 april 2015 07:10

Klart att du ska fortsätta på Vällingby!

http://Www.solryttare.horseworld.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  God kväll på er vänner! Jag fortsätter denna måndag med en nyhet! Har länge funderat fram och tillbaka på hur jag ska göra, men nu har jag bestämt mig. Det är dags för mig att gå vidare och blogga på en annan portal. Har bloggat här på Bloggplats...

  Inlägg i samarbete med Gocostum.   Hej på er, har ni liksom jag svårt med batteritiden på er telefon? Jag är hopplös kan jag säga och varje gång så antingen glömmer jag ladda en powerbank, glömmer sladd eller något annat. Så då står jag där m...

  God kväll på er mina vänner! Har ni haft en bra söndag? Min har gått rysligt fort måste jag säga! Klockan ringde 09:30 och jag trodde att den var typ 6 på morgonen då det fortfarande var så mörkt i min lägenhet och jag var galet trött. Me...

  Hej på er vänner! Idag är jag riktigt konsertbakis kan jag säga, men vilken kväll och vilken fest det blev hos Carola igår!   Jag kom dit strax efter att de hade öppnat dörrarna och mötte upp Emelie och hennes mamma. Tillslut så kom v...

Idag fyller hon år. Hon som varje gång plockar upp mig när jag faller. Hon som påminner mig om att andas när livet känns tungt. Hon som har gett mig en av mina bästa vänner. Hon som alltid finns där genom att bara vara den hon är. Hon som betyde...