Jag vågar mig nästan på att säga att det har varit en helt ok dag än så länge, egentligen så är jag ju inte så skrockfull, men just fredag den 13 känns alltid lite osäker hehe. Kom hem sent igår efter bion och hade lite svårt att somna, men tror jag lyckades slockan strax efter 1 iallafall. Vilket gjorde att jag var sjukt trött när jag vaknade vid 10 idag. Har egentligen inte gjort så mycket, skulle åka in till Hööks för att lämna tillbaka mina ridbyxor som jag köpte härom dagen, men orkade inte så jag stannade hemma istället. Efter lunch så åkte jag iallafall till kansliet för stockholms ridsportsförbund för att hämta upp lite kursmaterial mm inför klubbesöket på Täby på söndag. Hade ett bra samtal med personalen där och jag tror faktiskt att det mesta kommer att lösa sig utmärkt tillslut med mitt engagemang i ridsporten. Så skönt att ha någon att ventilera med och som kan säga nej när jag själv inte kan. Nu har jag precis hoppat ut från duschen och ska ta det lugnt i några timmar, ikväll ska mamma och jag på teater på rival, jippi!

Igår kväll så var jag som sagt på bio. Det var riktigt länge sedan som jag tittade på bio så pass sent som jag gjorde, hade nästan glömt bort att det är ganska så mysigt med sen bio. Lyxen att vara student är också att man kan göra det på en vanlig torsdag. För er som missat så var jag och såg Fifty shades of Grey, såklart. Har man läst böckerna två gånger och så pass fort som jag har gjort så var det ju en självklarhet att titta på filmen också. Biljetterna har jag haft hemma i några veckor och jag har verkligen längtat!

 

Äntligen så har jag en av varje! Längtar tills jag får autografer på alla :D.

När du bara vill gråta, men kan inte. Orkar inte.

Hej på er älskade ni. Jag kan ungefär beskriva min dag med en bild. Bortsett från att jag stekte pannkakor till lunch och att jag har varit i Vällingby i några timmar nu ikväll för att träffa en av mina finaste vänner så har jag bara gjort detta:

Jepp, läst. Jag ska ju vara ärlig och säga att jag redan har läst dessa böcker en gång i höstas, men när Vånkan lånade triologin av mig över julen och när jag fått tillbaka dem en efter en så har jag inte kunnat låta bli att läsa om dem. Jag kan verkligen inte beskriva varför jag tycker att de är så bra, men helt plötsligt när jag har börjat läsa dem så kan jag inte sluta förens de är slut. Imorgon är det dags att se filmen på bio, längtar! Nu ska jag läsa klart de sista kapitlen och sen låta de stå i bokhyllan. Puss och kram på er!

Kom på härom kvällen att det var drygt en månad sedan som vi kom hem från USA. Det är verkligen läskigt hur fort tiden går just nu. Har seriöst ångest över att dagarna bara springer iväg, det känns som att livet bara rullar på och jag hinner inte stanna upp och njuta. Vi har alltså varit hemma i Sverige i "bara" fyra veckor, men det känns som en evighet sedan som vi var iväg, som att vi inte ens har varit borta. Det har hänt så otroligt mycket under dessa veckor och man kastades liksom in i vardagen direkt när man kom hem till Sverige. Jag är ändå så sjukt glad att vi åkte när vi åkte, hade jag inte fått tagit en paus i tre veckor så hade jag nog inte pallat att leva i detta tempo som jag lever i nu. Jag känner att jag redan nu efter fyra veckor skulle behöva semester igen.

Just nu så lever jag för mina tisdagskvällar. Oavsett hur missnöjd eller hur dåligt jag än mår efter jag har ridit så är det ändå värt det. På hästryggen så kan jag inte sitta och tänka på annat, på vad jag ska göra nästa dag, vilka jag glömde att mejla eller att jag borde pluggat mer. Jag har 100% fokus på mig och hästen och då spelar inget annat någon roll. Stallet är min frizon och ridlektionerna gör att jag kommer hem med nytt och bättre fokus än vad jag hade innan. I stallet kan jag vara ledsen, jag kan vara glad eller jag kan vara arg, men när jag hoppar upp på hästryggen så försvinner oftast allt sådant. I mars fram till maj, juni så kommer även måndagarna vara min terapidag då det är kör som står på schemat. Jag har kommit fram till att jag nu måste börja prioritera måndag och tisdagskvällar och verkligen rida min ridlektion och sjunga i kören när den har börjat. Annars kommer jag inte orka, de kommer vara mina heliga kvällar och är det folk som inte förstår det så får de helt enkelt ta det. Att bli sönderstressad som 23 åring är inget jag strävar efter och då måste jag få lite andrum och känslan av att jag är här och nu och att ingen kan nå mig. Till hjälp har jag hästarna och musiken <3.

Äntligen tisdag och ridlektion. Har verkligen börjat längta efter varje ridlektion den senaste tiden och det känns så härligt! Fick min fina prinsessa denna vecka och för en gång skull så känner jag ändå att jag är ganska nöjd med kvällens pass. satte igång att jobba lite självständigt i början. Jag försökte att jobba på böjda spår och lite skänkelvikningar i skritt för att försöka få igång henne. I traven så jobbade jag mycket på volter och mycket tempoväxlingar, framför allt trav-skritt-trav för att få henne lite kvickare på skänkeln. Tänkte även på att hela tiden ha en plan, att inte bara rida runt, allt för att Jissa inte skulle bli loj. Jag red även på lite längre tyglar idag, eller jag vill gärna från steg ett att hon ska gå i bra form och kanske kämpar lite för mycket med det. Men idag så red jag lite mer på längre tyglar och lät henne komma ned i en lägre form av sig själv utan att jag bär henne hela tiden och vilken skillnad! Det kändes som att jag hade en helt annan ryttarkänsla, jag blev mer lugn i min egna ridning och kunde mer fokusera på att hålla oss båda aktiverade oavsett vilken form Jissa var i, tillslut så hade jag henne ändå där jag ville ha henne.

Efter en skrittpaus så samlades vi på volterna och så jobbade vi mycket med ökad och minskad trav. Där tyckte jag att det blev svårare. Hon drog sig gärna ur formen och att trava på stället var inte riktigt hennes grej idag. Galoppen i båda varven var iallafall bra. Höger var hon fortfarande lite seg men i vänster så började hon galoppera på riktigt bra och kändes väldigt fin i formen emellanåt. Så härligt att kunna galoppera och känna vilken skillnad det blev med handen lite lite längre fram så hon kunde sträcka ut sig! I slutet när vi travade av dem så sprang hon på så himla fint. Fin i formen och bra trav, hon gick som tåget som Åsa säger. Fina fina Jissa, oavsett om det går himla bra nu med ridningen så har jag väldigt svårt att se att det är jag som gör allt, Jissa är en stjärna och hon kan så himla mycket. Jag är medveten om att man hela tiden måste rida för att få henne att jobba, men så länge man gör det så kommer resten av sig själv. Det är alltså inte jag som kan, utan hon.

Hej på er vänner. Herre jesus vad trött jag är! Som tur är så har solen börjat titta ram mer och mer vilket gör att man blir lite piggare iallafall. Idag stod klockan på 8 och när jag vaknade så trodde jag allvarligt att jag inte hade sovit någonting och hade sjukt ont i halsen. Men med en kopp te och lite lugnt tempo på morgonen så försvann det ganska fort, skönt! Dagen började med ett besök på OT-center för att prova mina nya proteser. Nu så här i efterhand så känner jag mig ganska lugn igen men när jag var där så fick jag dagens första psykbryt. Typ allt var fel, det var som att han som gör mina proteser inte hade lyssnat alls på vad jag hade sagt innan hur jag ville ha det. Under tiden som han justerade lite saker så kände jag ändå att jag måste vara ärlig. Så jag sa som det var och bara kräktes ut alla fel som han hade gjort och fick till svar att det är jag som ska använda dem så han gör om och gör rätt, SKÖNT! Fick lite dåligt samvete ett tag att ajg tagit i för mycket. Ibland blir jag så himla less på att det ska vara så svårt att få till det som jag vill ha det. Jag skämtar ju ganska ofta om mina proteser och tycker själv att det är väldgit kul, men ganska ofta så känner jag också att jag skulle göra vad som helst för att slippa detta, för att bara få vara som alla andra utan massa krångel. Utåt så kanske det verkar som om jag inte bryr mig, men innerst inne så avskyr jag dessa proteser! Jag gick iallafall därifrån med god min då vi båda kom överens tillslut.

Efter OT-center så åkte jag in till stan, gick in på Hööks för att köpa hästgodis då jag börjar få skäll av mina kära föräldrar att jag snor deras morötter eller äpplen hela tiden hehe. Det hela slutade med att jag kom ut därifrån med två stora påsar godis och ett par nya ridpyxor=900 kronor fattigare, oooopps! Dock så måste jag tillbaka imorgon eller något för att byta byxorna till en storlek större. Efter den spontanshoppingen så satte jag mig på burger king för att käka lunch innan jag mötte upp Vånkan på centralen.

Vi hade en föreläsning på två timmar inne på universitetet som vi åkte in till. Dock så var det en av de sämsta föreläsningarna jag varit på, så efter en timme så tog vi beslutet att åka hem. Allt som hon pratade om kände vi bara var repetition från språk och mattekursen + att hon var otroligt jobbig och tråkig att lyssna på. Så är det, alla kan inte vara bra.

Nu har ajg varit hemma ett tag och ska alldeles strax sätta mig i soffan för att läsa. Ikväll är det ridlektion för mig som gäller, längtar redan efter att få pussa på Jissa. Kram på er så återkommer jag senare!