Några dagar innan nyår så satt jag i min säng i lägenheten vid Huntington beach och funderade på vad under hösten som har gjort mig som lyckligast. De ögonblicken då jag inte tänkte på alla krav jag hade, på cancern och på all press, de stunder då jag kände mig sådär sprudlande lycklig och att allt jag ville var att tiden skulle stanna och jag skulle få vara kvar i just det ögonblicket hela tiden. Jag insåg då vilken musiknörd jag är. Att höra livemusik är verkligen det bästa som finns och när jag sitter i publiken på en musikal eller konsert så spelar inget annat någon roll. Jag är där och jag är i nuet. På riktigt. Musiken är verkligen mitt liv och mitt syre, den har en så helande kraft och oavsett vilket humör man är på så stärker musiken det. Att få sätta sig vid pianot och plinka lite trots att jag egentligen inte kan, eller bara få sjunga ut det man känner gör att man glömmer tid och rum. Så är det nog för alla, utan musik så går det inte att leva.

Jag kommer fortfarande ihåg känslan av lycka när jag själv stod på scenen tillsammans med min kör eller skolans luciatåg när jag var yngre. Men när min sånglärare slutade 2007 så slutade jag helt med sången. Jag tappade mitt intresse utan honom vid min sida. mellan 2007 tills nu så har jag också genomgått ett par halsoperationer som gjort att min röst aldrig har blivigt som den var innan, det har varit år då jag inte vågat ta en enda ton och det har varit år som jag har försökt att sjunga, men det har alltid känts jobbigt. Stämbanden är en muskel som jag vet om att man måste underhålla för att de ska fortsätta att fungera, men det har varit så jobbigt mentalt att underhålla dem och då har jag valt att låta bli. Så ja, delvis kanske detta är mitt fel också men jag har tyckt att det har varit otroligt jobbigt. Det kankse låter töntigt, men jag har verkligen mått dåligt över att jag inte låter som förr.

Redan förra året så hade jag ett nyårslöfte att jag skulle börja göra något med min sång igen, bara för att få tillbaka glädjen och lusten. Men det blev inte så. Däremot så har jag nu insett hur mycket jag verkligen vill det här. Dagarna innan nyår så hade jag bestämt mig. Jag skulle anmäla mig till en kör. Sagt och gjort, det nya året började jag med att bocka av 2014s nyårslöfte. Jag skickade in en anmälning till kören "Du kan sjunga gospel" med Gabriel Forss som körledare, nu har jag betalat och fått ett bekräftelsemejl, den 2 mars är det första repet i Filadelfiakyrkan och jag längtar. Det tog ett år extra innan jag vågade mig på detta, det kommer att vara jobbigt. Det kommer att vara hur läskigt som helst och det kommer säkert att komma både blod, svett och tårar under denna termin, men jag har lärt mig att vågar man inte ta steget och möta det läskiga så kommer man heller inte att utvecklas. Jag är en person som är otroligt rädd för att misslyckas vad det än gäller i livet, men nu efter många år så känner jag mig iallafall redo att stå på scenen igen och sjunga tillsammans med massor av glada människor som älskar att sjunga lika mycket som jag gör!

Bild från höstkonserten 2013

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  God kväll på er vänner! Jag fortsätter denna måndag med en nyhet! Har länge funderat fram och tillbaka på hur jag ska göra, men nu har jag bestämt mig. Det är dags för mig att gå vidare och blogga på en annan portal. Har bloggat här på Bloggplats...

  Inlägg i samarbete med Gocostum.   Hej på er, har ni liksom jag svårt med batteritiden på er telefon? Jag är hopplös kan jag säga och varje gång så antingen glömmer jag ladda en powerbank, glömmer sladd eller något annat. Så då står jag där m...

  God kväll på er mina vänner! Har ni haft en bra söndag? Min har gått rysligt fort måste jag säga! Klockan ringde 09:30 och jag trodde att den var typ 6 på morgonen då det fortfarande var så mörkt i min lägenhet och jag var galet trött. Me...

  Hej på er vänner! Idag är jag riktigt konsertbakis kan jag säga, men vilken kväll och vilken fest det blev hos Carola igår!   Jag kom dit strax efter att de hade öppnat dörrarna och mötte upp Emelie och hennes mamma. Tillslut så kom v...

Idag fyller hon år. Hon som varje gång plockar upp mig när jag faller. Hon som påminner mig om att andas när livet känns tungt. Hon som har gett mig en av mina bästa vänner. Hon som alltid finns där genom att bara vara den hon är. Hon som betyde...