Alltså. Ni skulle bara veta vad jag fått vara med om idag. För många månader sedan så bokade jag biljetter till Berwaldshallens evenemang Svenska stjärnor. Denna gång med Helen Sjöholm och Magnus Carlsson (weeping Wilows). Vilka musikaliska genier det är alltså! De kompliterar varandra så oerhört bra. De sjöng massa olika låtar av band annat David Bowie, Elvis Costello, Nick Cave, Peter Gabriel, Depeche Mode och Coldplay. Helt och hållet magi! När de avslutade med att sjunga Coldplays fix you så trillade jag nästan av stolen och fick koncentrera mig på att inte gråta, det var så otroligt otroligt vackert! I två timmar fick vi lyssna på deras vackra stämmor tillsammans med Radiosymfonikerna. Att se Helen live har jag fortfarande inte vant mig vid, utan det känns fortfarande som om det är Gud som står på scenen eller att jag drömmer. Hon är så obeskrivligt stor för mig på olika vis. Är så tacksam över att jag får möjligheten att gå på så många fantastiska konserter!

Bjuder på en bild från konserten. Så mycket feeling i denna bild!

Pappa frågade mig härom dagen hur många konserter/musikalföreställningar/TVinspelningar jag varit på under 2015. Vet ni hur många jag kom upp i? 49 styckna! Det bästa av allt är att jag redan har 26 stycken konserter inbokade under 2016 och mer kommer det bli!

10 januari-Cabaret

22 januari-Cabaret

31 januari-Cabaret

7 februari-Cabaret

12 februari-Cabaret

20 februari-Cabaret

27 februari-Melodifestivalen i Gävle

28 februari-Mamma mia the party

13 mars-Cabaret

19 mars-Svenska stjärnor

24 mars-Björn Skifs lite nu och då

31 mars-Cabaret

29 april-Adele

10 maj-Eurovision song contest semifinal 1

28 juni-Allsång på skansen

3 juli-Coldplay

5 juli-Allsång på skansen

12 juli-Allsång på skansen

19 juli-Allsång på skansen

26 juli-Allsång på skansen

2 augusti-Allsång på skansen

9 augusti-Allsång på skansen

16 augsti-Allsång på skansen

10 september-Bullets over Broadway

14 september-Phantom of the opera

15 september-Bullets over Broadway

Förra året var det ett riktigt Sarah Dawn Finer år och jag skulle ju ljuga om det inte var samma sak detta år. Men jag väljer ändå att skriva om Helen Sjöholm detta år då jag aldrig har sett henne live så mycket som just i år. Jag kan nästan säga att jag började 2015 med Helen. Det har alltid känts som att jag inte haft möjligheten att få se Helen live förut då hon inte gjorde så mycket, men de senaste året så har det varit fullt upp för henne och det kommer att fortsätta vara så. Det har varit ett helt fantastiskt år och min kärlek till henne bara växer för varje gång jag får möjligheten att se henne live!

Mitt Helen Sjöholm år började den 31 januari då jag fick min önskan via Ung cancers önskelista uppfylld. Att få träffa Helen. När vi kom hem från USA så väntade det ett paket till mig från henne där hon hade skickat med lite olika saker och därbland två biljetter till Livet är en schlager. Efter föreställningen fick jag då träffa henne backstage. Alltså, fortfarande i särklass en av mina bästa dagar i mitt liv. Det kändes som att jag mötte Gud den kvällen. Det var så obeskrivligt mäktigt att få sitta och dricka te och äta melon och snacka om musik och livet tillsammans med en av sina största förebilder. Helen har liksom alltid varit någon som jag beundrat på avstånd och för en gång skull efter alla år så fick jag träffa henne. Obeskrivligt helt enkelt!

Efter det så blev det hela 10 gånger till som jag såg Livet är en schlager. Jag bakar ihop alla gånger men länkar till blogginlägget som jag skrev efter den absolut sista föreställningen den 30 maj. Under hela våren så åkte jag fram och tillbaka till Cirkus, spontanbokade biljetter och gick själv några gånger, fick gratisbiljetter av Julia och hittade massor av vänner att gå med, bara för att få se den fantastiska musikalen så många gånger som möjligt. Varje gång var det något speciellt. En blick från någon i ensambeln, en replik som man fastnade lite extra för eller något annat, i efterhand så har jag räknat ut att jag nog la drygt 4000 kronor på musikalen, men varenda krona var värt det och fick jag göra om det skulle jag inte tveka! Den bästa musikalen jag någonsin sätt, alla kategorier!

Efter den sista föreställningen av Livet är en shlager så dröjde det några månader innan det var dags att få se Helen live igen. Den 10 oktober var det äntligen dags för Peter Jöbacks hyllade turné I love musicals, denna gång hade han även Helen med på turnén och direkt när de gick ut med detta så bokade jag platser! Jag och Elin åkte till globen och frossade i musikaler! En fruktansvärt bra show, saknade kanske några storslagna hits, men att få se Helen och Peter tillsammans och deras passion för musikaler var oroligt häftigt! Det som var mest magiskt var nog att jag ÄNTLIGEN fick höra Helen sjunga "Du måste finnas" live. Obeskrivligt mäktigt när hela globen reser sig upp efteråt i applåder, det finns ingen som sjunger den låten som Helen!

Efter det så började det bli lite mera tätt mellan gångerna. Med tanke på allt som hänt under året med flyktingkatastrofen så ordnade Kulturhuset en välgörenhetsgala för att samla in pengar till ensamkommande flyktingbarn. Jag och Julia såg detta och skummade igenom namnen och stannade direkt upp när vi läste Helen Sjögolm. Biljetterna bokades och den 9 november var vi på plats. På första parkett dessutom. Den var något lång, det blev lite teknikstrul och annat, men när Helen kom ut på scenen så stannade tiden. Speciellt när hon sjöng "Hemma" från Kristina från Duvemåla.

Efter lite mer än två veckor senare så fick jag en fin julklapp av Julia. Hon hade mejlat Helen och lyckats fixa två gratisbiljetter till Helens Julturnépremiär i Uppsala den 26 november. Jag kanske inte var på det bästa konserthumöret av olika anledningar, men när hon började sjunga så kändes det som en självklarhet att jag var där. En otroligt bra premiär med mycket humor och otroligt mycket musikalitet på scenen!

Den sista gången för i år som jag såg henne live var här i Stockholm på Scandiascenen den 30 november. Självklart så hade jag ju bokat biljetter till hennes julkonsert i Stockholm i somras direkt när biljetterna släpptes. Pappa och jag åkte dit tillsammans och njöt i två timmar av hennes fantastiska röst. Det var som att vi knöt ihop säcken för 2015 tillsammans efteråt också. En månad in på året pratades vi vid efter Livet är en schlager och då på julkonserten, så hade hon tid att prata lite och kramas.

Trots detta år med så mycket Helen så känns det fortfarande helt övermäktigt att se henne live. Det kanske tar några år till innan jag vågar tro att hon verkligen finns på riktigt och inte bara på en datorskärm eller på en TVskärm. För 10 år sedan så studerade jag hennes sångteknik, jag studerade hennes mimik, hennes tajming och hennes fraseringar. Hon var den jag ville bli när jag själv stod och sjöng. Hade någon sagt till mig då att om 10 år så kommer ni träffas och hon kommer att veta vem du är, så hade jag förmodligen dött. Det är knappt att jag vågar tro på det nu heller. Tack Helen för allt du gett mig detta år. Alla fjärilar i magen av nervositet, alla tårar, alla skratt, all lycka, all musikalitet och alla minnen. Tack <3.

Så var det check på, vad jag tror årets sista Helen Sjöholm konsert. Åh, tiden går verkligen för fort. Minns så väl hur glad jag var när jag bokade biljetter i somras och nu så är det redan över. Var ju på premiären i Uppsala i torsdags och denna gång så var det på den nya scenen vid Cirkus här i Stockholm. Pappa och jag har en deal att är Helen ute på turné som soloartist så åker han med mig om det är i Stockholm, sagt och gjort. På andra raden satt vi vid 19 och var sjukt nöjda över våra platser. Det var nästan ännu bättre idag! Vet inte om det hade att göra med att jag kanske var på lite bättre humör idag än i torsdags, men skit samma fruktansvärt bra var det iallafall! Det låter kanske klychigt, men ord kan inte förklara hur bra denna kvinna är. Alltså, hon är ett musikaliskt geni, hon har en änglaröst och hon är och kommer alltid att vara Gud i mina ögon. Jag kommer aldrig vänja mig vid att hon finns på riktigt och att hon vet vem just jag är. Det är obeskrivligt mäktigt för mig.

Turnépremiär med världens bästa Helen Sjöholm i torsdag. Tänkte skriva om det igår, men hann helt enkelt inte. Blev en tur till Uppsala även denna vecka haha. Jag har en sådan himla tur att jag känner Julia som jobbade med Livet är en schlager, tackvare det så fixade Helen biljetter till Julia och mig, ingen annan blev gladare än jag :). Jag har fortfarande inte vant mig vid att hon finns, på riktigt. Hon är så stor för mig. För mig är hon fortfarande den där begåvade sångerskan som jag bara ser på TV och inte live, hon är min musikgud. Fortfarande efter att jag har sett henne så många gånger live så har jag inte vant mig. Helen är magisk. Hon är ett musikaliskt geni, hon har humor och hon har tajming, dessutom otroligt jordnära. Härligt att höra henne sjunga både gamla och nya låtar. Det var magi när hon sjöng "Hemma" från Kristina från Duvemåla och det var så rofyllt och stämningsfullt konserten igenom med massa gamla visor och några traditionelle julsånger. Så enkelt, men så mäktigt på något obeskrivligt sätt.

Idag på dagen så var det exakt ett år sedan som jag såg den bästa musikalen jag någonsin sett. Livet är en schlager. Helt sjukt när jag tänker tillbaka på det att det blev 11 gånger till jag såg den. Hur mycket jag skrattat, gråtit och fått så många fina minnen tackvare en musikal. Livet är en schlager kommer alltid betyda extra mycket för mig.

"Och var och en av oss är underbar förstås, som skapta för varann"

Hej på er snyggingar. Det ar varit ganska så intensivt de senaste dygnet, men det kanske ni har märkt haha. Jag tar en sak i taget och skriver allt i ordning så ska jag nog komma ikapp med uppdateringen här på bloggen. Vi börjar med vad jag egentligen gjorde igår kväll. Skrev ju lite snabbt sent igår att jag hade varit på välgörenhetskonsert och så var det. För några veckor sedan så fick jag reda på att Helen Sjöholm skulle vara med och sjunga på denna välgörenhetskonsert som var på Stadsteatern och självklart så bokade jag biljetter direkt. Denna konsert var till förmån av Rädda barnen för barn på flykt och det kändes helt rätt forum för mig också. Det hela körde igång vid 18 och Julia och jag hamnade på första parkett, ibland är det bra med kompisar som har rulle hihi.

Det var iallafall en konsert med blandade känslor. När Helen kom ut på scenen och sjöng "Hemma" från Kristina från Duvemåla så fick jag koncentrera mig hårt på att inte börja gråta. Jag vet inte, men det är någon speciell känsla jag får när jag ser Helen live som är obeskrivlig. Hon är så jäkla fantastisk! Jag hoppas verkligen att jag får chans att krama om henne flera gånger, hon är magisk på alla sätt!

Det var massa andra bra artister, komiker, skådespelare och talangfulla människor där som bidrog på olika vis, det ända negativa var att konserten blev en timme längre och ibland så kändes det lite amatörmässigt, men hellre att de lägger pengarna på Rädda barnen än att fläska på med värsta teknikutrustingen för flera tusen! Helt klart värt tiden och de pengarna som jag skänkte till rädda barnen, men höjdpunkten var ju såklart Helen!

Sollentuna musikklasser var där och sjöng massa Laleh, fick lite tårar i ögonen, barn alltså! <3

En av Tensta gospel-körerna var där och bjöd på riktig svängig musik.

Robert Fux, sjukt grym!

och en tjej som hade en grym "afro-gospel-röst"!

Alltså gaaaaah vilken musikalkväll det blev i Globen igår kväll. Helt och hållet magiskt! Mitt musikalhjärta blir bara större och större och fick jag välja något att göra för resten av mitt liv så skulle det vara att gå på konserter och musikaler dagarna igenom. HerreGUD vad jag älskar detta och herregud vad jag älskar Helen Sjöholm och Peter Jöback, det finns inga andra i Sverige som kan komma i närheten av deras nivå vad gäller musikaler. Jag har längtat hela veckan så jag nästan gråtit och nu har det redan varit.

Det finns verkligen inga ord som kanbeskriva kvällen. Jag grät när Helen och Peter prtade om Kristina från Duvemåla och mindes tillbaka, berättade historier och sjöng lite låtar därifrån. Jag grät när De sjöng från Livet är en schlager, jag grät lite när som helst under hela konserten igenom. Allt var så fantastiskt! Att få totalfrossa i musikaler, kända och okända i ca 3,5 timme var så befriande. Saknade såklart lite låtar, men inser att det inte går att ha med alla. Det gav ändå en liten charm när de hade valt lite mer okända låtar som gjorde att man fick upp ögonen för andra musikaler som man inte lyssnat på så mycket innan bland annat, så det gick ingen nöd på mig. Det var totalmagi när Peter Jöback sjöng Phantom of the opera och Jesus Christ superstar, jäklar i min låda vilken röst han har! Men framför allt så var det magiskt när Helen sjöng Du måste finnas. Alltså, dog! Att äntligen efter så många år få höra henne framföra den live, med orkester och med en känsla som bara hon kan göra. Helt klart det bästa på hela kvällen!

Deras två gästartister Emmi Chirstensson som bland annat spelat Christine i The Phantom of the opera på West end i London imponerade stort med hennes röst, ska bli så spännande att få se henne här i Sverige om ett år när Phantom sätts upp, Norm Lewis som är den första afro-amerikanen som spelar The phantom of the opera var sjukt duktig han med. Så kul med lite internationella musikalartister som kunde vara med också! Alla som inte var där igår missade verkligen något, är fortfarande helt salig nästen ett dygn senare haha! Det är iallafall mycket jag kommer minnas och jag känner som sagt att mitt musikalhjärta bara blev ännu större efter igår!

Fina Helen och Peter <3