Känner på mig att det inte blir så mycket sömn inatt. Har inte varit sen sån bra bra vecka faktiskt. Mycket sjuhus och oro. Bröt ihop i stallet i Onsdags, kunde verkligen inte hålla tillbaka tårarna efter beskedet på radiumhemmet tidigare under dagen. Bröt ihop i duschen idag oxå, jag brukar faktiskt inte gråta så mycket men när det väl händer så kan jag knappt sluta. Trots att jag blev tillsagt i stallet att jag skulle försöka må bra dom här två veckorna innan alla tester så är det inte så lätt. Den där balansen i livet som jag trodde att jag hade hittat måste jag börja leta efter igen och det tar enormt mycket energi. Det känns lite som om att börja om från ruta ett...

Jag är fast besluten om att jag kommer klara det här oxå. Gav jag inte upp i somras så lär jag inte ge upp nu heller. Har jag gått igenom det förr så klarar att gå igenom det igen. Speciellt nu när jag har hästarna nära till hands. Jag kommer absolut ha mina dippar under denna månad, kanske tätare oxå. Men och? Ni får helt enkelt stå ut med att jag inte är lika närvarande då och då. Det ända ni kan göra är att fråga hur jag mår och stötta mig. 

Balansen var det ja. Positiv-negativ-positiv-negativ......det löser sig nog.

Nyårsklänningen är fixad! Bara 100 kronor på Ellos :D

Vad tycker ni? Sen en kavaj på oxå :)  

...ska jag börja göra i ordning mig för att åka in till SU och lämna in den skriftliga examinationen.  Be en bön till Gud att jag blir godkänd är ni snälla! På den första kursens examination så kände jag bara lättnad över att jag hade lämnat in den och var klar, men nu känns det bara konstigt...som om något fattas eller att jag inte gjort mitt bästa, men jag antar att det är mina prestationskrav som spökar nu när jag börjar komma in i tänket och att jag tyckte att det var kul att skriva vissa delar.

Nä, klä på mig kanske :P

Kyss