Cancer. Orden räcker verkligen inte till att att förklara hur fruktansvärt mycket jag hatar denna vidriga sjukdom. Så många liv som den har förstört. Fina människor som har förlorat kampen eller som fortfarande kämpar där ute. Jag önskar verkligen att jag kunde göra något som gjorde allt bättre, men vem gör inte det egentligen? Finns det något som alla vi människor känner likadant för så är det nog hatet mot cancern.

Just nu så är jag så fly förbannad på denna sjukdom. Har släppt allt som har med det att göra nu för att koncentrera mig på att försöka leva mitt liv precis som jag vill det och att vara lycklig. Men igår så rasade allt som jag hade byggt upp. Jag skriver inte detta för att göra någon orolig, eller för att ni ska tycka synd om mig. Utan för att förklara hur läget är och kanske ännu en gång verkligen få påpeka hur mycket jag hatar cancern.

Jag fick reda på strax innan jag gick ut på praktik att allt såg bra ut men att jag skulle ta om mina blodprov då allt inte kommit med, förra veckan gjorde jag det och igår fick jag en kallelse till ytterligare en röntgen och idag fick jag brev om att blodproverna fortfarande inte såg bra ut. Så nu är det bara att sätta igång med undersökningarna igen och att vänta på beskedet om man fortfarande kan säga att man är cancerfri eller inte. Jag får seriöst psykbryt på detta snart! Jag är så besviken. Så förbannad. 

Men jag har bestämt mig för en sak denna gång. Cancern ska inte få ta över mina tankar under denna period av ovisshet. Dödsångesten ska inte få påverka min vardag eller mina nätter. Det kommer bli tungt. Jag kommer att vilja ge upp. Men cancern är inte värd att ta upp så mycket av mitt liv som den har gjort. Den får inte vinna. Jag är starkare, så är det bara! Vissa känslor håller jag för mig själv då jag tycker att de är alldeles för privata, kanske delar jag med mig om dem senare, men inte just nu när jag är mitt uppe i allt igen. I ovissheten. I rädslan. I känslorna som man bara vill springa ifrån men som ändå finns där. 

Hej på er kära vänner. Har helt tappat bloggsuget känner jag, fast om jag får gissa så beror det nog på att varje gång som jag verkligen har tiden att sitta ned och skriva här så är jag så galet trött. Idag är det fredag för er som har missat det. Jag har iallafall inte gjort det! Fantastiskt väder är det också! Vi var tvungna attt sätta upp solskyddet på förskolegården och vi kunde äntligen låta dem få leka med lite vatten ute utan att någon behövde frysa. Så härligt att värmen har kommit, hoppas att den stannar länge!

Idag efter vilan så har jag målat med några av barnen, de fick måla med bilar som de har på avdelningen och det verkade vara mycket uppskattat. De körde mycket med bilarna och var glada och nöjda hela tiden. Här nedan ser ni resultatet, tror minsann att jag umgås med framtidens konstnärer om dagarna ;). Ananrs så har det inte hänt något speciellt, det blev lite kaos med bajs och vattenolyckor på eftermiddagen, too much information eller? haha. Men vi skyller på att det var fredag eftermiddag ;).

Strax innan 16 så åkte jag hemåt och tog helg, nu har jag väntat på middag i ca 1,5 timme, är så sjukt hungrig! Det värsta är att jag inte kan göra något för att det ska bli mat fortare, bara att vänta! För att hålla tankarna borta från mat så kollar jag lite på TV i skrivandets stund. I helgen blir det både slappt och fullt upp, men mer om det senare för nu måste jag kolla till potatisen, nu är det dags för fredagsmys!