Vid den här tiden så ska jag egentligen sitta på hästryggen. Men även idag fick jag ringa och avboka på morgonen då kroppen skriker. Denna termins ridning har varit så kass och jag mår så fruktansvärt dåligt av det. Jag har inte orkat och jag har haft alldeles för ont i kroppen, allt har bara varit piss. Jag vill inget hellre än att känna det där suget i magen av lycka då det känns som att det enda man vill göra är att rida. Egentligen så vill jag inte skriva något om detta då jag vet att jag kommer sitta och kippa efter luft för jag kommer gråta så mycket. Jag orkar inte gråta mer och jag orkar inte tänka på hur ont allt detta med ridningen och stallet egentligen gör. Så istället blundar jag och låtsas som att problemet inte existerar. Väldigt dumt kanske, men jag orkar verkligen inte ta tag i detta och göra något åt det. Jag är bara så jäkla ledsen över hur allt har blivit. Vill bara att allt ska vara som förr, nu går allt bara åt skogen varje gång jag känner mig stark nog att försöka hitta en lösning på detta....

På den tiden jag kunde rida...