Nu ska jag försöka att förklara varför jag inte ridit denna vecka och inte kommer att fortsätta terminen ut. Just nu tar jag en paus från hästryggen. Jag måste få prova att vila. Jag har noll självförtroende och fruktansvärt ont i min kropp. Jag har under terminen tänkt att det är värt all smärta, men nu vet jag inte längre. Det känns inte värt att behöva bli knäckt efter varje ridlektion. Att känna att man bryts ned mer och mer psykiskt och fysiskt varje vecka. Jag vet om att min mentala inställning påverkar hur det går på hästryggen, men jag känner att jag inte orkar. Jag orkar inte rida och jag orkar inte ha den rätta mentala inställningen. Det är fruktansvärt jobbigt när kroppen inte orkar och det tär på mig mer och  mer. Därför känner jag att jag inte vill utsätta mig själv, alla fina människor omkring mig och hästarna för detta. Jag vill känna att jag kan prestera och samtidigt ha kul och slippa ha ont hela tiden, men just nu så går inte det. Jag var så redo för några veckor sedan att ta en paus och längtade nästan. Men när jag sa det högt för första gången så insåg jag att jag inte alls var redo. Jag vill inte pausa då jag vet att någonstans långt inne i mitt hjärta så älskar jag att sitta på hästryggen. Men jag inser samtidigt att jag inte klarar av att rida nu. Jag måste försöka att fokusera på mig själv. Försöka andas lite och må bra innan jag hoppar upp på en häst igen.

Jag känner mig trasig. Jag vet inte riktigt vem jag är utan ridningen då den har varit en sådan stor del utav mitt liv i 17 år. Sist jag tog en sån här paus var när jag gick på cellgifter och då lovade jag mig själv att aldrig sluta rida. Så just nu gör det väldigt ont i mig att behöva skriva detta och veta att jag inte kommer tillbaka för resten av terminen. Det känns som att mitt hjärta har gått i tusen bitar. Jag vet, detta är inte för evigt, jag vet att jag har tagit detta beslut själv och jag planerar ändå att försöka komma tillbaka i januari. Men det spelar ingen roll, jag är så fruktansvärt ledsen just nu. Men jag måste göra det här. För min egen skull. Jag ska försöka orka ta mig till stallet närmre julafton och bara pussa på Jissa, måste bara känna mig tillräckligt stark för det först.

Du är mitt allt <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  God kväll på er vänner! Jag fortsätter denna måndag med en nyhet! Har länge funderat fram och tillbaka på hur jag ska göra, men nu har jag bestämt mig. Det är dags för mig att gå vidare och blogga på en annan portal. Har bloggat här på Bloggplats...

  Inlägg i samarbete med Gocostum.   Hej på er, har ni liksom jag svårt med batteritiden på er telefon? Jag är hopplös kan jag säga och varje gång så antingen glömmer jag ladda en powerbank, glömmer sladd eller något annat. Så då står jag där m...

  God kväll på er mina vänner! Har ni haft en bra söndag? Min har gått rysligt fort måste jag säga! Klockan ringde 09:30 och jag trodde att den var typ 6 på morgonen då det fortfarande var så mörkt i min lägenhet och jag var galet trött. Me...

  Hej på er vänner! Idag är jag riktigt konsertbakis kan jag säga, men vilken kväll och vilken fest det blev hos Carola igår!   Jag kom dit strax efter att de hade öppnat dörrarna och mötte upp Emelie och hennes mamma. Tillslut så kom v...

Idag fyller hon år. Hon som varje gång plockar upp mig när jag faller. Hon som påminner mig om att andas när livet känns tungt. Hon som har gett mig en av mina bästa vänner. Hon som alltid finns där genom att bara vara den hon är. Hon som betyde...