Nu är det jul på riktigt! När det är julpynt i stallet och Man har kollat på Carolas julkonsert så är det jul!

Mötte pappa vid Cirkus vid 1530 tiden och vi käkade lite sen vid 1630 började konserten, fyyfaan vad jag älskar denna kvinna! Hon är så bedårande vacker och har en sån sjukt maffig röst. Det blev mycket skratt och dans i år, vilket jag tycker var super ensak som verkligen blev asbra var att det var lite rockigare iår! SUPER. Paul Potts var där oxå och vilken pipa han har! :O Helt sjukt!

Så eftermiddagen blev helt och hållet lyckad!! Nästa år ska pappa och jag kirra bättre platser och då ska jag upp på scenen och sjunga och ta hand om barn! :D.

Jag har en fråga när man lever i detta miffade samhälle, hur är man när man är normal? Nu menar jag tjock eller smal, lång eller kort ja skönhetsidealet, framför allt för tjejer. 

En sak som jag verkligen har börjat lessna på är allt snack om hur man ska se ut och alla fördomar, det är helt absurt!

Nu förtiden så är det så extremt viktigt att se ut på "rätt" sätt, och man tänker alltid på hur man ser ut, det gör även jag. 

Man säger normal, men hur ser man ut då? Alla tjejer som går runt med silikontuttar och dubbelt så stora läppar efter ett gäng botoxsprutor, smal som en anorektiker, platina blont hår och 10 lager brunkräm och mascara på sig är det dom som är "perfekta"? Är det dom som man ska se upp till och bli som? 

Det verkar nästan som det, jag menar kolla bara på alla Tv-program som går, top model, du är vad du äter (vissa är inte ens tjocka där) mm. Man ska vara pinnsmal, om man tillexempel råkar väga 1 eller 2 kilo för mycket så kan man inte vara modell. Alla programmen leder ju till att man känner sig tjock och börjar banta, det blir en ond cirkel och det kan leda till sjukdomar. Är det så man vill ha det?

Eller tänk på dom som är överviktiga, vad mycket skit dom får stå ut med. Allt snack bakom ryggen "titta vilket fetto mm". Även om dom är överviktiga så är det oxå människor med känslor.

Jag är smal, jag har alltid varit smal, och tro mig det är inte lätt det heller. Vi som är "för" smala får skit för det, "du borde äta mera, du är så smal" Har ni tänkt på att det sårar dom smala lika mycket som för dom överviktiga när man langar kommentarer? Ena stunden är man för "tjock" och andra stunden är man för smal, hur ska man ha det egentligen? JO man ska se normal ut men hur fan ser man ut då?!

Eller tänk hur man reagerar när man ser en stor blå dunjacka och en svea mössa på en liten tjej med brunkräm och mascara så det stänker om det i ansiktet. Vad är det man tänker då? Jo fjortis, dom klassas som fjortisar och fjortisar klassas nästan som horor. Varför? Alla stackare som klassas som fjortisar har ju blivigt helt hypnotiserade av skönhetsidealet, om man ska bli sedd så måste man sticka ut, och det gör dom.

Eller ännu mera märkbart, alla som kallas för emo. Vad är det vi förknippar med dom? Svarta kläder, lyssnar på deppig musik och skär sig. För det första, alla skär sig inte och för det andra, alla är inte deppiga eller lyssnar på deppig musik. Det kallas fördomar det också.

Varför har vi ens låtit det gå så långt med synen på människan? Varför är det så många som svälter eller skadar sig själva eller har ett sånt uselt självförtroende? Jag tror att dt är för att hela jävla grejen med hur man ska se ut och inte ska se ut har blivit så stort. Det blir ju inte bättre heller med alla fördomar. Men hur ska vi försöka få stopp på allt detta? Det går inte att göra något själv, alla måste hjälpa till.

Jag vet att man har diskuterat om att man ska ha skoluniform i skolan för att slippa mobbning pgr av kläder eller liknande men jag är tveksam om det verkligen hjälper. För även om alla har lika dana kläder på sig så kommer det inte kännas som om det är jag, för även om ungdomar har krav på sig själva och andra så vill man ju gå klädd som man vill. Dt gäller bara att våga. Jag vågar inte tror jag, men kanske någon annan?

1. Vad gör du på fritiden?
a. Inte mycket. Är för mig själv och slappar.
b. Blandat. Ibland umgås jag med en vän, ibalnd inte.
c. Jobbar med något kreativt, träffar vänner eller ordnar en fest/arrangemang.

2. Hur ser du på ditt liv?
a. Allt går hela tiden i stöpet. 
b. Allt är inte möjligt, men ganska mycket.
c. Allt är möjligt. 

3. Folk i din närhet brukar säg att du ...
a. Ofta är negativ.
b. Varken är negativ eller positiv.
c. Ofta är positiv.

4. Du är på en fest där du inte känner en kotte. Vad gör du?
a. Stannar troligen inte så länge.
b. Väntar på att någon ska komma fram och prata.
c. Går fram och pratar med första bästa person.

5. Jag har ...
a. Få ytliga vänner och/eller få nära vänner.
b. Många ytliga vänner och/eller få nära vänner.
c. Många ytliga vänner och/eller många nära vänner.

6. Hur kreativ är du på en skala mellan 1-10?
a. 0-3
b. 4-7
c. 7-10

7. Om du har en dålig dag ...
a. Surar jag.
b. Så hoppas jag att det snart blir bättre.
c. Gör någonting åt det ...

8. En hemlös kommer fram till dig och ber om en slant till mat. Vad gör du?
a. Ignorerar den.
b. Beror på vilket humör jag är på. Ibland ger jag pengar, oftast inte.
c. Ger självklart en slant.

9. Ett arbete för dig ska i första hand ...
a. Ge pengar.
b. Ge pengar och kännas någorlunda kul.
c. Vara meningsfullt och kul.

10. Hur ser du på samhället?
a. Bryr mig inte så mycket.
b. Vissa saker är toppen, vissa saker är botten. That's life.
c. Gör vad jag kan för att det ska bli bättre.

FLEST A. Du är inte världens lyckligaste.
Men du kan bli! Du är ganska negativ och ser aldrig möjligheterna, bara hindren. Gör något kreativt, utmana dig själv eller gör något oväntat! Det gör susen för lyckoruset. Allt är faktiskt möjligt, det är bara du som kan sätta hindren.

FLEST B. Du är ganska lycklig, men kan bli lyckligare.
Du rycker ofta på axlarna, orkar inte riktigt tro på dig själv eller andra fullt ut. Du låter lyckoruset gå dig förbi många gånger. Det viktiga här är att se dig själv som en energitillgång. För det är du. 

FLEST C. Du är lycklig.
Grattis. Du är kreativ, social och känner dig delaktig i ditt eget - och andras - liv. Allt är möjligt! Detta ger energi åt dig själv. Dela med dig av den till andra.

Det känns ungefär så. Men jag tror att det har att göra med för lite sömn och för mycket mat ^^.

Kom precis hem från I där vi 6 tjejer hade sagan om ringen maraton fyfaan vad länge sen det var man träffade alla brudar och framför allt såg sagan om ringen xD. Vi åt och drack gott. Började med första filmen runt 20 och så hade vi lite pauser ibland, vid 0530 så gav vi upp och bestämde iss för att vi skulle kolla klart på den sista delen när vi vaknade.

Vi alla vaknade väl runt 1130 och vi satte på den sista delen :P. Ååh dom är så braaa!! Vi 14 åt vi frukost hehehe. Vi satt och pratadetill 15 då mamma kom och hämtade mig, så nu är jag hemma och lyssnar på Carola och blir pepp inför imorgon! :D.

Tja!

Har precis duschat efter att ha mött R halv vägs för jag är så otroligt smart och glömde mobilen i hennes bil xD fan det är så fucking jävla piss kallt så jag dror jag dog påvägen :O xD.

Var i stallet sen 12 och hade usekmöte sedan skötkurs med R vilket skitjobb xD hehehehe det får bli Rs och mitt internskämt xD.

Håller på att packa och snart ska jag åka till Ida för att ha sagan om ringen marathon med övernattning ^^.

Jag måste bara få säga en sak. Satt och kollade på yt klipp på vakna med the voice när Kissie och Katrin zytomierska var gäster. Jag ska ju ärligt säga att jag inte följer deras bloggar, men jag tittar väl in lite då och då. Jag förstår verkligen inte hur folk pallar att kommentera vissa inlägg, så himla onödigt när man bara vill gnälla. Låt dom vara för guds skull!

Jag måste oxå erkänna att visst har jag förutfattade meningar om Kissies blogg, men när hon var med på the voice så ändrade jag nog min åsikt om henne. Hon har för mycket smink och ser ut som en fjortis, fine låt henne se ut som hon vill, jag bryr mig inte.

Hon verkar vara en härlig person och jag tror på henne när hon säger att hon överdriver alla sina inlägg och att det är Kissie som skriver inte Alexandra som hon heter på riktigt. Jag tycker hon ska fortsätta med det hon gör och visa och våga stå för det hon säger!

Katrin då, henne vet jag inte heller så mycket om, läser knappt hennes blogg men vet vem hon är. Många har mycket emot den människan, jag vet inte riktigt vad jag ska säga om henne men jag tycker hon oxå verkar vara härlig, låt henne hacka på folk det är inte bara hon som gör det! Låt henne hållas. Hon har något som jag fastnar för...humor, hon är lite crazy men jag tycker hon är modig som vågar stå för det hon tycker och pallar ta allas skit. jag tycekr hon är rolig att lyssna på och jag kommer fortsätta lyssna på henne när jag får chansen ^^.

Jag försöker, jag lovar! Men hur länge ska jag försöka? Jag vet inte hur länge jag orkar mer, jag får panik allt bara kommer över en på en gång och jag klarar inte av allt skit mera. 

Pulsen slår hårdare och hårdare för varje gång jag tänker på allt.

Pappa ringde dom idag, jag hörde ordet begravning det kändes som om hjärtat slutade slå och allt stannade upp, jag försökte andas men det gick bara inte fick panik visste inte vart jag skulle ta vägen. Inte nu, det får inte hända nu jag blev så jävla rädd. Som tur var så var det inte så farligt som det lät, men jag tror jag dog för en stund av sorg och jag hoppas att det dröjer flera år innan jag behöver uppleva den känslan på "riktigt" nästa gång.

Jag försöker glömma bort allt som har med skolan att göra nu när det är lov, men jag måste plugga häcken av mig ändå, varje gång jag ser böckerna på golvet så blir jag nervös...nästan rädd. Rädd för vad som ska hända nästa termin. Jag blir påmind om allt, det jag helst av allt vill glömma. Men det känns värre nu än vad det någonsin har känts. Kanske för att det är lov och jag kan inte göra något åt saken? Kanske för att avslutningen slutade jobbigt? Kanske för att jag har låtsats som om jag intebryr mig men bryr mig så otroligt mycket? Kanske har jag bara har gett upp? Jag vet inte, jag vet inte vad jag vill. Jag vet knappt vem jag är!

Jag hatar att du mår dåligt när jag mår dåligt, det är det sista jag vill! Jag älskar dig för mycket för att dumpa allt på dig <3

Jag blir så arg på mig själv när jag vet att jag måste sluta tänka så mycket. Men det går verkligen inte, jag försökjer varje natt. Om jag tänker på det negativa så gråter jag och om jag tänker på det positiva så gråter jag av lycka eller så blir jag så glad och uppspelt så jag inte kan sova. Jag vet inte hur jag ska göra.

Jag läser hennes sms om och om igen för då inser jag att hon bryr sig. Det jag vill göra är att ge henne en stor kram och bara vräka ur mig allt. Men jag tycker synd om henne att hon kommer få höra allt skit och hon kommer bli så arg. På mig, på dom på alla.

gonatt