Sitter här och dreglar över massor av kläder mm som jag vill ha!! Ge mig!! :D

Lyckopiller <3

Okej. Här kommer presentationen av Halla, Jissa tar jag lite senare ;).

Halla är ett sto på 139,8 cm, född 16 mars 1993 hon är en korsning Arab/welsh. Hon är fux med bläs och vit strumpa på vänster bak. Halla är en typiskt ridskoleponny, snäll i alla lägen och går nästan alltid med öronen framåt (förutom när någon är för nära henne). 

Jag började rida henne i mitten av april förra året tror jag. I början tyckte jag bara att hon var jobbig för hon var så stel och svår. Jag var oxå redan då för lång för henne så det gjorde saken lite svårare att komma åt mm. Hon har inte gått på så himla mycket tävlingar så hon är inte helt musklad och det gjorde ju så hon inte orkade så mycket och ville gärna rycka sig loss.

Efter ett par månader när vi hade börjat lära känna varandra lite mera (då jag även red henne 2 ggr i veckan) så kände jag att det blev liite lättare, det blev lättare att ställa åt båda hållen och galoppen blev betydligt mycket bättre än den var innan. Jag började nog oxå rida lite mera och verkligen kämpade. Men det gick verkligen i vågor på Halla ändå, ena dagen så gick hon klockrent och andra dagar så gick det inte alls, mitt självförtroende gick då oxå i vågor då jag kände att jag red på en för svår häst.

Jag hade ridit en riktig läromästare innan henne och det kändes som om jag behövde ett par år till på honom innan jag tog mig an Halla. Eftersom jag är för lång för henne så tyckte jag att galoppen var svårast, ibland fick jag henne inte ens i galopp och när jag väl fick det så kunde jag inte hålla igång den. I slutet när jag fortfarande red henne 2 ggr i veckan så kände jag att jag verkligen hade tappat suget att rida henne, jag kunde skritta och trava men galoppera gick verkligen inte! Men i det stora hela så är hon en riktigt underbar ponny att rida, även om jag faktiskt tror att hon var lite för svår för mig så kände jag för det mesta att om lektionerna gick så dåligt som det bara kunde så var jag lite peppad inför nästa lektion för jag kunde prova nya sätt. Jag red henne för några dagar sedan och då insåg jag verkligen hur mycket jag saknar henne. Det var fortfarande väldigt klurigt att galoppera men hon var så himla lätt i handen och gick jättefint! Jag litar till 200% på henne, har aldrig känt mig så trygg på en häst som på henne och även om jag känner att jag inte lärt mig så mycket på henne så har jag nog det (framför allt att vara envis och inte ge upp efter dåliga lektioner).

Lyckopiller <3