Oj vad min hjärna har gått på högvarv de senaste dagarna. Helt plötsligt så måste jag börja ta tag i mitt liv igen. Allt det där som jag medvetet har skjutit åt sidan för att jag inte orkar ta tag i det mitt i all ovisshet. Alla måsten och alla beslut. Men nu vet jag att jag fortfarande är frisk och nu måste jag ta tag i allt. Problemet är att jag är så grymt förvirrad. Jag vill göra så himla mycket just nu och göra det bra och riktigt, men det känns som att jag gör allt lite halvhjärtat hela tiden. Oavsett vad jag gör så känner jag mig aldrig helt nöjd eller som att någon står bakom mig och säger åt mig att jag borde göra allt jag gör bättre. Samtidigt som jag försöker hitta en balans där jag känner mig nöjd med vad jag presterar om dagarna så krånglar massa annat. Massa praktiska saker, massa måsten. Måsten som jag verkligen inte orkar eller har någon lust att göra. Jag går runt med så himla mycket känslor i kroppen som jag inte riktigt vet vad jag ska göra av. Det kan nog sammanfattas som förvirring. Jag vet inte riktigt vad jag känner, varför jag känner som jag gör och vad jag ska göra åt det. Jag känner mig ständigt stressad och jag hinner inte riktigt med att njuta av livet för jag har så mycket på gång hela tiden. Från det ena till det andra till det tredje ungefär. Just nu vill jag bara att det ska bli den 17 december så jag kan fly landet och säga nej till saker och ting och släppa allt över jul och nyår. Ett strålande exempel på detta är nu, jag borde egentligen gått och lagt mig för 30 minuter sedan typ, men ändå så sitter jag här och skriver till er igen. Kom på att jag inte kollat mejlen idag och så kände jag att jag behövde skriva av mig lite innan jag släcker lampan för att kunna sova. Har ständigt saker i huvudet, det är ett under att det inte sprängs snart haha. Men nu säger jag iallafall god natt och ska försöka sova lite bättre än vad ajg gjorde natten till idag. Kram på er!

God kväll på er älskade ni. Nu sitter jag i soffan och kan äntligen skriva till er efter denna långa dag. Ja,det här med teknik alltså, den har inte varit på min sida idag kan jag säga. I morse redan så lyckades jag låsa mitt simkort på telefonen så har inte kunnat använda den mer än att titta på klockan och lyssna på musik. Men det har faktiskt inte känts så jobbigt som jag trodde, utan ganska skönt att inte vara tillgänglig. Kanske ska göra detta oftare haha ;).

Idag är det måndag och nu har jag då börjat min sista vecka på Stenkolet som VFU-student. Jag började dagen på förskolan med att vara totalt förvirrad och bara förvirrade alla runtomkring mig också kändes det som. Har haft mitt projekt i huvudet hela helgen och tänkte att jag redan idag på förmiddagen skulle fortsätta, när jag hade börjat duka fram allt så blir jag påmind om att jag skulle gå på veckomöte mitt i allt. Haha, så ja. Det var bara att plocka ihop och tänka att jag kör imorgon istället. Ville inte missa mötet kände jag då det var sista chansen att vara med. Annars så gick dagen i ett, något kaosig då och då men allt löste sig. Jag känner även att det har hänt något i mig själv, jag tror helt plötsligt mer på mig själv och verkligen känner att jag kan och vill. Det har jag Stenkolet att tacka för.

När jag slutade vid 15 så åkte jag till stallet, med en paus på donken för att äta på vägen. Hängde i stallet mellan 17-19 ungefär, hängde i klubbis, fixade med mina ridlektioner för denna termin och till sist varför jag var där: Usekmöte. Var väldigt mysigt att hänga i stallet och bara vara, som alltid. Mitt andra hem oavsett vad tror jag! <3

Nu är jag som sagt hemma, tittar på dokumentären om Zlatan och ska snart gå och lägga mig. Känner mig redan helt slut i både kropp och knopp. Håll tummarna för att jag inte blir sjuk nu vänner, puss och kram!